Kommunala befolkningsscenarier 2019

Befolkningstillväxten styrs av in- och utflyttningens nivå och fördelning inom Åland

ÅSUB har tagit fram fyra alternativa scenarier för befolkningsutvecklingen i de åländska kommunerna fram till år 2040. Beräkningen jämförs med Statistikcentralens kommunala befolkningsprognos som publicerades hösten 2015. De här rapporterade befolkningsscenarierna ingår i den samhällsekonomiska modell som ÅSUB använt i flera sammanhang. Den högsta befolkningstillväxten är sammanknuten med en snabb ekonomisk tillväxt med ökad arbetskraftsefterfrågan (scenario tillväxt). Den långsammaste utvecklingen registreras under scenariot avmattning under vilket ekonomin går kontinuerligt allt sämre. Basscenariot motsvarar en trendmässig, historisk utvecklingstakt. Med tanke på tendensen för nedåtgående nativitet i Norden har vi även tagit fram ett scenario där nativititeten sjunker årligen med en procent från startårets nivå (lägre nativitet). Under de övriga scenarierna antas det att nativititen hålls konstant vid sitt långsiktiga genomsnitt (beräknat från åren 2001-2017). Tillväxtscenariots befolkningstillväxt är avsevärt högre än under de övriga scenarierna. Tillväxt och avmattning är scenarier vars antaganden om kontinuerliga ekonomiska fram- respektive motgångar är inte sannolika framtider utan visar vad sådana ytterligheter skulle kunna leda till.

Flyttningsrörelsen har en central roll i utvecklingen av den framtida befolkningstillväxten. Den bestäms i hög grad av tillgång till arbete och bostäder i landskapet. Vi ser att under tillväxt blir flyttningsnettot allt högre jämfört med basscenariot. Flyttningsnettot är positivt under alla scenarier utom avmattning då det blir negativt under senare hälften av 2030-talet. 

Födelsenettot ser ut att bli negativt under största delen av prognosperioden eftersom antalet avlidna ökar på grund av det växande antalet äldre i befolkningen. En högre inflyttningstakt påverkar även födelsetalet då de inflyttade i stor grad är i barnafödande ålder. Därmed är födelsenettot högst under tillväxtscenariot.

Ingen av de åländska kommunerna ser ut att gå en minskande befolkning till mötes.  Det måste dock påpekas att kommunernas befolkningsunderlag är så litet att varje större framtida förändring lät  kan omkullkasta beräkningar som inte beaktar dem. De här presenterade beräkningarna grundar sig på långsiktiga historiska mönster vad gäller inflytttning, utflyttning samt nativitet och mortalitet.

De äldres andel av befolkningen kommer att fortsätta öka. Här beskrivs det med andelen av befolkningen som fyllt 75 år. Befolkningen i denna ålderskategori har ett växande behov av offentliga social- och hälsovårdstjänster.

Antalet barn i skolåldern 7-15 år ser ut att växa i alla scenarier utom under avmattning. Tack vare flyttningsrörelsen skulle antalet 7-15-åringar även med lägre nativitet bli högre än under startåret ända fram till slutet av 2030-talet.

Fler och mer detaljerade resultat finns i befolkningsdatabasen.