Kommunala folkomröstningar 2018

Mellan 50 och 60 procent deltog i folkomröstningarna

I fem av de kommuner som höll rådgivande folkomröstning i januari 2018 röstade en majoritet för att kommunen ska fortsätta som självständig kommun medan det i en kommun blev en knapp majoritet för alternativet Nej. Valdeltagandet varierade från knappt 50 till 60 procent.

Första kommunala folkomröstningarna

I samband med presidentvalets första omgång den 28 januari 2018 höll Brändö, Eckerö, Hammarland, Saltvik, Sund och Vårdö rådgivande kommunala folkomröstningar om kommunindelningen. Omröstningarna var upplagda så att man skulle ta ställning till frågan om huruvida respektive kommun skulle fortsätta som självständig kommun. Man kunde rösta Ja eller Nej och därtill fanns ett alternativ som var antingen Avstår eller Vet ej. De fullständiga frågeställningarna som skulle besvaras framgår i slutet av den här nyhetstexten.

Detta var de första folkomröstningar som har hållits sedan lagen om rådgivande kommunala folkomröstningar trädde i kraft 1998. Rösträtt i en rådgivande kommunal folkomröstning har den som fyller 18 år senast på röstningsdagen och har kommunen som sin hemkommun den dagen fullmäktige fattar beslut om att ordna folkomröstningen. Därtill krävs antingen åländsk hembygdsrätt eller att man har haft en åländsk kommun som hemkommun under ett år närmast före röstningsdagen.

Förutom i vallokal på omröstningsdagen kunde man också delta genom brevröstning. För Sunds del redovisas endast röster avgivna på omröstningsdagen, eftersom de inkomna brevrösterna genom ett misstag inte kunde beaktas.

Störst andel Ja-röster i skärgården

Högst andel för alternativet Ja blev det i de båda skärgårdskommuner som ordnade folkomröstning, Brändö och Vårdö, där andelen var 90 respektive drygt 80 procent. I Saltvik var andelen Ja-röster närmare 70 procent och i Eckerö och Hammarland runt 60 procent. Sund var den enda kommun där det blev en majoritet för Nej-alternativet om än knapp, 47 procent för nej och 46 procent för Ja. Andelen som valde att inte ta ställning var lägst i Brändö och Vårdö, en respektive fem procent. I övriga kommuner var andelen tio procent eller något under.

Totalt 14 röster var ogiltiga. Drygt hälften av dessa var blanka, och ett antal blev också ogiltiga på grund av otydlighet eller obehörig anteckning.

Valdeltagandet varierade mellan 50 och 60 procent

Sammanlagt var något över 5 000 personer röstberättigade i folkomröstningarna, varav drygt 2 700 eller 55 procent deltog i valet. Valdeltagandet blev högst i Brändö och Eckerö med 60 procent. I Saltvik och Vårdö blev det några procentenheter lägre. Den lägsta aktiviteten hade Sund och Hammarland med 49 respektive 52 procent. Vårdö var den enda kommun där männen röstade flitigare än kvinnorna. I Hammarland och Sund hade kvinnor och män i stort sett lika högt valdeltagande, medan kvinnornas aktivitet var större i de övriga kommunerna. Störst var skillnaden i Brändö, där kvinnornas deltagande var 16 procentenheter större än männens.

Tio procent av rösterna avgavs genom brevröstning. Högst var andelen i Brändö, över 30 procent.

Lägre deltagande än i kommunal- och presidentvalen

Jämfört med kommunalvalet 2015 var antalet röstberättigade nu större i Eckerö, Hammarland och Saltvik, men något lägre i Brändö, Sund och Vårdö. I alla sex kommuner var deltagandet i folkomröstningen lägre än i kommunalvalet. Minst var skillnaden i Brändö, 8 procentenheter, och störst i Sund, 24 procentenheter. I de övriga kommunerna låg deltagandet i folkomröstningen runt 15–20 procentenheter lägre än i kommunalvalet.

Också jämfört med presidentvalet som hölls samtidigt var deltagandet i folkomröstningarna lägre, men skillnaden var mindre än jämfört med kommunalvalet. Det bör beaktas att väljarkårerna var delvis olika i presidentvalet och folkomröstningarna, eftersom rösträttsreglerna skiljer sig.

Mera information finns i en excel-fil där bl.a. valdeltagandet och valresultatet framgår i sin helhet.