Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2003

År 2003 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader 106,6 miljoner euro. Detta var en ökning med 4,7 miljoner euro från 2002. Verksamhetsintäkterna ökade med drygt en miljon och uppgick till 28 miljoner. Sammantaget ledde detta till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar, steg med över tre miljoner till 78,5 miljoner. Landskapsandelarna för driften sjönk med knappt en miljon euro och skatteintäkterna med drygt 1,5 miljoner. Totalt blev skatteintäkterna drygt 65 miljoner, medan kommunerna fick 23 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget sjönk med knappt 6 miljoner och uppgick till 9,3 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat sjönk från sex till två miljoner.
Kommunernas investeringar ökade från 23 till 32 miljoner. Nettoinvesteringarna ökade från 15 till 23 miljoner. Detta är vad som återstår för kommunerna att betala när man har dragit ifrån de intäkter som kommer från försäljning av anläggningstillgångar och de finansieringsandelar för investeringarna som främst landskapet betalar. Årets årsbidrag räckte till 40 procent av nettoinvesteringarna, medan en del finansierades genom att kassamedlen minskade med 5 miljoner till 17 miljoner. Därtill behövdes upplåning, varför lånestocken ökade med 9,5 miljoner och uppgick till nästan 29 miljoner euro vid slutet av 2003. Räknat per invånare utgjorde lånestocken 1.094 euro per person. Skuldsättningen var ungefär lika stor i skärgården, på landsbygden och i Mariehamn men den varierade mycket mellan de enskilda kommunerna. I tre kommuner var skulden per person över 3.000 euro, medan den var mindre än 500 euro i tre kommuner.

Skatteinkomsterna per person var knappt 2.500 euro. I Mariehamn var de över 3.000 euro och på landsbygden och i skärgården drygt 2.000 euro I fem kommuner var landskapsandelarna större än skatteinkomsterna.

Hela rapporten kan du läsa här.