Konsumentprisindex april 2020

Hantering av effekter av coronapandemin i konsumentprisindex

Spridningen av det nya coronaviruset (covid-19) har medfört att regeringarna både i Finland och på Åland har varit tvungna att införa omfattande begränsande åtgärder för att förhindra spridningen av viruset. Detta påverkar Statistikcentralens samt ÅSUBs möjligheter att beräkna tillförlitliga mått på inflationen.

Åtgärderna täcker alla delar av samhället: befolkning, företag och offentlig förvaltning. Effekterna av dessa begränsande åtgärder kommer så småningom att synas i statistiken och i dess tidsserier, men redan nu påverkar begränsningarna datainsamlingen av det statistiska materialet och försvårar framställningen av en tillförlitlig bild av prisutvecklingen.

Traditionellt har datainsamlingen genomförts som en datainsamling från fältet runt om på Åland och i Finland (från butikerna) samt centraliserat vid Statistikcentralen (elektroniskt, per telefon). På grund av begränsningarna av rörelsefriheten är det inte längre möjligt att genomföra en insamling från fältet utan den måste ersättas med alternativa metoder. Alternativa insamlingsmetoder används för att inte allt för många priser ska saknas i prisinsamlingsmaterialet.

Insamlingen av prisuppgifter kunde i mars genomföras på ett i det närmaste traditionellt sätt. När det gäller vissa grupper av varor och tjänster steg imputeringsgraden, som beskriver saknade priser, en aning jämfört med en genomsnittlig månad. I april har det varit nödvändigt att imputera (uppskatta) fler saknade uppgifter, eftersom insamlingen av prisuppgifter inte kan genomföras i traditionell omfattning.

Inflationstakten -1,2 procent i april

De åländska konsumentpriserna sjönk med -1,2 procent i april 2020 jämfört med april 2019, i mars var förändringen -0,1 procent. I april inverkade lägre priser inom huvudgruppen rekreation och kultur mest på den totala nedgången (med 0,4 procentenheter nedåt). Högre priser inom huvudgrupperna alkoholhaltiga drycker och tobak, hälsovård samt diverse varor och tjänster motverkade nedgången mest (med 0,1 procentenheter uppåt vardera). Från mars till april sjönk konsumentpriserna med i genomsnitt 0,5 procent. Klicka här för en tidsserie med de procentuella förändringarna under tolvmånadersperioder (inflation) åren 1986–2020.

De finländska konsumentpriserna sjönk med 0,3 procent i april 2020 jämfört med april 2019 (i mars var ökningstakten 0,6 procent). I april sjönk konsumentpriserna jämfört med året innan mest på grund av att bensin, lätt brännolja och diesel blev billigare. Sänkningen av konsumentpriserna motverkades mest på grund av dyrare cigaretter, frukter och elektricitet samt högre skötselvederlag. Från mars till april var månadsförändringen av konsumentpriserna -0,3 procent, vilket närmast berodde på att priset på bensin gick ned.

I april sjönk de svenska konsumentpriserna enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) på årsbasis i genomsnitt med 0,4 procent, vilket är en lägre inflationstakt jämfört med mars då inflationstakten var 0,6 procent. Till den totala nedgången sedan april 2019 bidrog främst lägre priser på el och drivmedel (med 0,2 procentenheter nedåt vardera). Nedgången motverkades främst av högre priser på livsmedel, inventarier och hushållsvaror samt övriga fritidsvaror som påverkade inflationstakten uppåt med 0,1 procentenheter vardera. Från mars till april sjönk konsumentpriserna med i genomsnitt 0,3 procent. Under motsvarande period 2019 steg KPIF med 0,6 procent.

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna (omfattar 19 medlemsländer) var i april preliminärt 0,3 procent (0,7 procent i mars) och för EU länderna (EICP omfattar 27 medlemsländer) 0,7 procent (1,2 procent i mars). Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå -0,3 procent (0,9 procent i mars) och Sveriges -0,2 procent (0,8 procent i mars). Av EMU-länderna hade Slovakien den snabbaste ökningstakten (med 2,1 procent) och Slovenien den långsammaste (med -1,3 procent). För G20 (består av 19 större ekonomier samt EU) var ökningstakten i mars 2019 ca 3,2 procent (3,8 procent i februari).

Äldre indexserier

Observera att en revidering av konsumentprisindexet utförs vart femte år, det aktuella basåret för det åländska konsumentprisindex är 2015 (2015=100). Även indexets viktstruktur och varukorg, som är med i prisuppföljningen, har uppdaterats för att motsvara konsumtionen för det nya basåret. Observera att de nyaste serierna är de officiella och de ökningstakter som de visar de mest korrekta. Vissa index med andra basår finns i detta meddelande, övriga äldre index finns att tillgå i våra databaser. Uppgifter om konsumentprisindex med det aktuella basåret (2015=100) samt de procentuella förändringarna under tolvmånadersperioder (inflation) finns även som tabeller på vår hemsida.

Kommande publicering preliminärt 17 juni 2020