Konsumentprisindex mars 2023

Inflationstakten mattades av något i mars

De åländska konsumentpriserna steg med 9,0 procent i mars 2023 jämfört med mars 2022. Detta innebär att inflationstakten nu minskade något, från februaris rekordhöga nivå på 11,3 procent.

I mars inverkade högre priser inom huvudgruppen bostäder, vatten, elektricitet, gas och övriga bränslen mest på den totala uppgången (med 3,3 procentenheter uppåt). Det har även varit betydande prisökningar i huvudgruppen livsmedel och alkoholfria drycker (med 2,4 procentenheter uppåt). Lägre priser inom huvudgrupperna transport och hälsovård motverkade uppgången marginellt. Från februari till mars sjönk konsumentpriserna med i genomsnitt 0,3 procent. Detta är den första sänkningen i konsumentpriserna sedan oktober år 2021. Klicka här för en tidsserie med de procentuella förändringarna under tolvmånadersperioder (inflation) åren 1986–2023.

De finländska konsumentpriserna steg med 7,9 procent i mars 2023 jämfört med mars 2022 (8,8 procent i februari). I mars steg konsumentpriserna jämfört med året innan mest på grund av högre genomsnittlig ränta på bostadslån, dyrare el och högre ränta på konsumtionskrediter. Stegringen av konsumentpriserna jämfört med året innan dämpades mest på grund av att bensin, diesel och lätt brännolja blev billigare. Från februari till mars steg konsumentpriserna med 0,6 procent, vilket bland annat berodde på högre genomsnittlig ränta på bostadslån.

Från och med januari 2023 har SCB skiftat huvudfokus från KPIF till KPI i redovisningen av inflationen. I mars steg de svenska konsumentpriserna enligt KPI på årsbasis i genomsnitt med 10,6 procent, vilket är en nedgång från februari då förändringen var 12,0 procent. Till den totala uppgången sedan mars 2022 bidrog främst högre kostnader för livsmedel och alkoholfria drycker (med 2,6 procentenheter uppåt) samt egnahem: nyttjande av bostaden (med 2,0 procentenheter uppåt). Från februari till mars steg konsumentpriserna med i genomsnitt 0,6 procent, månadsförändringen har främst påverkats av högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker (med 0,2 procentenheter uppåt).

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna var i mars estimerat till 6,9 procent (8,5 procent i februari). Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå 6,7 procent (7,9 procent i februari) och Sveriges 8,1 procent (9,7 procent i februari). Av EMU-länderna hade Lettland preliminärt den snabbaste ökningstakten (med 17,3 procent) och Luxemburg den långsammaste (med 3,0 procent). För EU länderna var ökningstakten i februari 2023 ca 9,9 procent (10,0 procent i januari), för G20 (består av 19 större ekonomier samt EU) var ökningstakten i februari 2023 ca 8,0 procent (8,4 procent i januari).

Äldre indexserier

Även indexets viktstruktur och varukorg, som är med i prisuppföljningen, har i januari uppdaterats för att motsvara konsumtionen för det nya basåret. Observera att en revidering av konsumentprisindexet tidigare har utförs vart femte år, det aktuella basåret för det åländska konsumentprisindex är 2015 (2015=100), nästa byte av basår är planerad först år 2025 i enlighet med Eurostats allmänna linje. Observera att de nyaste serierna är de officiella och de ökningstakter som de visar de mest korrekta. Vissa index med andra basår finns i detta meddelande, övriga äldre index finns att tillgå i våra databaser. Uppgifter om konsumentprisindex med det aktuella basåret (2015=100) samt de procentuella förändringarna under tolvmånadersperioder (inflation) finns även som tabeller på vår webbsida.

Kommande publicering preliminärt 15 maj 2023