Konsumentprisindex oktober 2010

Inflationstakten 2,0 procent i oktober

Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 2,0 procent i oktober, jämfört med 1,4 procent i september. Att inflationen tilltog berodde till stor del på att effekten av sänkningen av livsmedelsmomsen (oktober 2009) har upphört och maten blivit dyrare. Det var högre priser inom huvudgruppen "bostäder, vatten, elektricitet, gas och övriga bränslen" som inverkade mest på den totala uppgången (med 1,0 procentenheter), medan lägre priser inom huvudgrupperna "transport" och "kommunikationer" dämpade inflationen mest (med 0,1 procentenheter vardera). Från september till oktober sjönk konsumentpriserna med i genomsnitt 0,3 procent.

De finländska konsumentpriserna steg i oktober på årsbasis med 2,3 procent, jämfört med 1,4 procent i september. Uppgången av konsumentpriserna beror främst på högre priser på bränslen, livsmedel och alkoholfria drycker samt dyrare aktielägenheter och fastigheter. Samtidigt motverkades uppgången främst av att räntorna sjönk och utrikes flygresor, samtals- och internetavgifter samt charterresor blev billigare. Konsumentpriserna steg i genomsnitt med 0,4 procent från september till oktober.

De svenska konsumentpriserna steg i genomsnitt med 1,5 procent på årsbasis i oktober, jämfört med 1,4 procent i september. Främst bidrog högre boendekostnader till den totala uppgången (med 0,7 procentenheter), medan prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt dataorutrustning motverkade uppgången mest (med 0,3 procentenheter). Från september till oktober ökade konsumentpriserna i genomsnitt med 0,3 procent.

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna (omfattar 16 medlemsländer) var i oktober preliminärt 1,9 procent och för EU-länderna (omfattar 27 medlemsländer) preliminärt 2,3 procent. Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå 2,3 procent (1,4 procent i september) och Sveriges 1,6 procent (1,5 procent i september). Av EMU-länderna hade Grekland fortsättningsvis den snabbaste ökningstakten (5,2 procent), och Irland fortsättningsvis den långsammaste med -0,8 procent.

Förändringar i mervärdesskatten

Den 1 juli 2010 genomfördes flertalet förändringar i mervärdesbeskattningen, den största förändringen gäller restaurangmomsen på mat och läsk som sänktes från 22 procent till 13 procent. Om skattesänkningen hade återspeglats till fullo i priserna borde det ha inneburit prissänkningar på ca 7,4 procent. De övriga förändringarna var höjningar, den allmänna momsprocenten höjdes från 22 procent till 23 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,8 procent), livsmedelsmomsen höjdes från 12 procent till 13 procent samt momsen på böcker, mediciner, hotell, persontransporter och kulturevenemang som höjdes från 8 procent till 9 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,9 procent vardera).

Den 1 oktober 2009 sänktes mervärdesskattesatsen på livsmedel från 17 procent till 12 procent, en sänkning som innebär att livsmedelspriserna i detaljhandeln borde ha sjunkit med 4,3 procent. På Åland sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent från september till oktober 2009, medan de i Finland sjönk med 5,6 procent. Mellan september och oktober 2010 steg livsmedelspriserna på Åland med 0,4 procent (i Finland 0,9 procent). Sedan oktober ifjol har livsmedelspriserna på Åland ökat med 3,2 procent och i Finland med 3,1 procent, observera att mervärdesskatten på livsmedel höjdes den 1 juli med en procentenhet, från 12 procent till 13 procent.

För att läsa hela meddelandet, klicka här.

 Publicerad: 16 november 2010

Frågor om konsumentprisindex besvaras av:
Jonas Karlsson (jonas.karlsson[at]asub.ax)