Kulturella och kreativa näringar 2019

Förädlingsvärdet inom de kreativa näringarna är 35 miljoner euro

Företagen inom de kulturella och kreativa näringarna hade ett förädlingsvärde på nästan 35 miljoner euro 2019. Siffran har varit stigande under den femårsperiod som statistiken omfattar. Omsättningen steg också och blev 78 miljoner, men den är ändå på en lägre nivå än 2015, vilket är första året ÅSUB publicerat uppgifter från. Förädlingsvärdets andel av omsättningen har stigit från knappt 40 procent 2015 till 45 procent 2019.

Detta framgår av den statistik över de kulturella och kreativa näringarna på Åland som ÅSUB nu har sammanställt för femte året i rad. De senaste siffrorna gäller 2019, som är det senaste året för vilket det finns färdig statistik på samtliga områden, och statistiken täcker därmed in 2015–2019.

De kreativa näringarna stod för 3,7 procent av näringslivets totala förädlingsvärde, en andel som har stigit något under perioden. Av de kreativa näringarna utgör information och kommunikation den största med ett förädlingsvärde på 25 miljoner.

Omsättning och förädlingsvärde inom de kreativa näringarna 2015–2019

De sysselsatta inom de kreativa näringsgrenarna är 650 personer vilket är något färre än 2015 och 4,5 procent av alla sysselsatta. I motsats till omsättning och förädlingsvärde omfattar dessa uppgifter också offentliga sektorn där 100 personer arbetar inom branscher som klassas som kreativa. Av de sysselsatta i privata sektorn är 80 företagare och 470 anställda.

Drygt 400 personer är sysselsatta i ett kreativt yrke, samma antal som 2015. Av dessa återfinns mindre än hälften inom en kreativ bransch.

Betydligt flera personer eller 1 650 har en utbildning inom ett kreativt område. Av dessa är nästan 1 100 sysselsatta, dock bara 160 inom en kreativ näringsgren. Över 400 av dem är pensionärer.

Sysselsatta 2015–2019 efter kombination av yrke och näringsgren

Skiss över sambandet mellan kreativa näringsgrenar, yrken och utbildningar

Det finns en stor kvinnomajoritet bland de personer på Åland som har utbildningar och yrken inom det som har definierats som kreativa och kulturella områden. Nästan dubbelt flera kvinnor än män är sysselsatta i ett kreativt yrke, ett förhållande som har varit relativt stabilt under de fem år som statistiken omfattar. Förändringar har dock inträffat för enskilda yrkesgrupper. Den kvinnliga dominansen har ökat inom grupperna arkitekter och planerare, specialister inom försäljning och marknadsföring samt biblioteks- och arkivpersonal, medan männens majoritet har ökat bland konstnärerna. Könsfördelningen bland journalister och författare har blivit jämnare.

I början av perioden var kvinnorna dubbelt flera än männen också när det gäller personer som har kreativa utbildningar, men kvinnodominansen har sjunkit något över åren. År 2019 fanns det dock fortfarande nästan 170 kvinnor per 100 män bland personer med denna typ av utbildningar. Uppgifterna om utbildning är inte helt jämförbara över perioden, men till exempel de båda områdena textilteknik och materialteknik domineras av kvinnor respektive män i lika hög grad 2019 som 2015.

Könskvot för personer med kreativ utbildning och sysselsättning 2015–2019

Om man ser till näringsgren är bilden en annan. Flera män än kvinnor är sysselsatta inom de kreativa branscherna och har så varit under hela perioden. Detta beror framför allt på branschen it- och informationstjänster som står för var tredje sysselsatt inom de kreativa branscherna och där två av tre är män. Sedan 2015 har könsfördelningen blivit jämnare inom branscherna musik- och dansutbildning samt design med mera. Andelen män har ökat inom planering och sändning av program samt fritids- och nöjesverksamhet, medan kvinnornas majoritet av de sysselsatta har ökat inom de delar av handeln som hör till de kreativa branscherna.