Lagtings- och kommunalvalet 2007

Vid lagtingsvalet 2007 gick det största oppositionspartiet Liberalerna kraftigt framåt och blev tack vare tre tilläggsmandat lagtingets största grupp. De andra oppositionspartierna, de Obundna och Ålands Framtid ökade också sin andel av rösterna, vilket dock ledde till mandatvinst bara för de Obundna. Regeringspartierna Socialdemokraterna och Frisinnad Samverkan förlorade mandat, medan det tredje regeringspartiet Centern ökade sitt röstetal något och vann ett mandat. Förändringarna i kommunalvalet gick delvis i samma riktning. I de kommuner som hade en jämförbar partistruktur 2003 och 2007 gjorde Liberalerna mandatvinster medan Centern stod på samma nivå och Socialdemokraterna förlorade fullmäktigeplatser. En skillnad gentemot lagtingsvalet var att de Obundna förlorade platser i flera kommuner och att Frisinnad Samverkan och Ålands Framtid vann mandat i Mariehamn.

Valdeltagandet steg något i lagtingsvalet men sjönk i kommunalvalet
Valdeltagandet i lagtingsvalet uppgick till 67,8 procent. Detta var en ökning för fjärde valet i rad, men förändringen från 2003 var endast 0,2 procentenheter. Kvinnornas röstningsaktivitet ökade till 69,8 procent medan männens sjönk till 65,8 procent. Skillnaden mellan könen steg således ytterligare. I kommunalvalet sjönk valdeltagandet och uppgick till 66,4 procent. Av kvinnorna röstade 68,3 procent och av männen 64,4 procent. Det fanns betydande skillnader mellan kommunerna, t.ex. var valdeltagandet för män i kommunalvalet nästan 90 procent i Sottunga men bara 60 procent i Mariehamn. Inom kort publiceras också en separat rapport med resultatet från ÅSUBs totalundersökning av valdeltagandet med bl.a. speciell fokus på ungdomarnas röstningsaktivitet.

Andelen röstsedlar som inte godkändes var 2,6 procent i lagtingsvalet och 4,7 procent i kommunalvalet, vilket i båda fall var en minskning jämfört med valet 2003. Såväl antalet blanka röstsedlar som de som förklarades ogiltiga av andra orsaker minskade. Nu var 1,8 procent av lagtingsrösterna och 2,5 procent av de kommunala rösterna blanka.

Ökad jämställdhet i kommunalvalet, minskad i lagtingsvalet
I kommunalvalet blev könsfördelningen jämnare än 2003 i och med att andelen kvinnor ökade bland såväl kandidaterna som de invalda och uppgick till 43 respektive 38 procent. I lagtingsvalet sjönk dock kvinnornas andel av kandidater och invalda och uppgick till 36 respektive 33 procent. Förutom HUT-gruppen med en kandidat av vardera könet hade Socialdemokraterna nästan lika många kvinnor som män bland lagtingskandidaterna. När det gäller invalda var det dock Centerns lagtingsgrupp som fick den jämnaste könsfördelningen. För FS och Ålands Framtid valdes endast män in och för Socialdemokraterna enbart kvinnor.

Också beträffande kommunalvalskandidaterna hade Socialdemokraterna den jämnaste könsfördelningen av partierna. När det gäller invalda fullmäktigeledamöter blev de Obundna mest jämställda med hälften kvinnor och hälften män. Av kommunerna fick Brändö, Föglö, Hammarland, Kumlinge, Lumparland, Sottunga och Sund alla en så jämn könsfördelning som går att uppnå med hänsyn tagen till det udda antalet platser i fullmäktigeförsamlingarna. Lumparland var därtill den enda kommun som fick kvinnlig majoritet i fullmäktige. Se diagram: Andel kvinnor och män av invalda kommunfullmäktigeledamöter 2007.

När det gäller ålder förbättrades de invaldas representativitet för väljarkåren i viss mån, både i lagtinget och fullmäktigeförsamlingarna. Underrepresenterade grupper är personer under 30 år och sådana som är 70 år eller äldre. Åldersmässigt ligger fullmäktigeledamöterna totalt sett något närmare väljarkåren än lagtingsledamöterna, men stora skillnader finns mellan de enskilda kommunerna. Den högsta andelen yngre i fullmäktigeförsamlingarna, liksom också den högsta andelen kvinnor, finner man främst i vissa mindre kommuner.

Nästan alla lagtingsledamöter valdes in också i kommunfullmäktige
De 10 nyvalda lagtingsledamöterna var samtliga män. Av de 20 ledamöter som återvaldes var 10 män och 10 kvinnor. Andelen nyvalda blev högre i kommunerna, där de utgjorde 96 av 210 fullmäktigeledamöter. Av de 80 invalda kvinnorna var en knapp majoritet eller 42 nyvalda, medan 54 av de 130 manliga ledamöterna var nya. 

Kopplingarna mellan lagting och kommunalpolitik är starka. Av de invalda lagtingsledamöterna kom 26 in också i hemkommunens fullmäktige. Hela 197 personer försökte sig på att komma in i både lagting och kommunfullmäktige, vilket var 80 procent av lagtingskandidaterna och 33 procent av kommunalvalskandidaterna.

Hela rapporten kan du läsa här.