Lagtings- och kommunalvalet 2011

Tre partier gjorde mandatvinster i lagtinget, fyra i kommunalvalet

Vid lagtingsvalet 2011 gick Socialdemokraterna framåt med tre mandat. Även i kommunalvalet ökade partiet och fick mandatvinster i fyra kommuner, men tillbakagång i en. Ålands Framtid gick också framåt i båda val, plus en representant i lagtinget och i stadsfullmäktige. Moderaterna som fick en tilläggsplats i lagtinget gick däremot bakåt i kommunalvalet, mandatförlust i två kommuner och ökning i en. De Obundna behöll sina platser i lagtinget, men var mera framgångsrika i kommunalvalet med mandatvinster i tre kommuner och minskning i en. Också Centern gick framåt i tre kommuner och bakåt i en, samtidigt som partiet trots ett förlorat mandat blev störst i lagtinget. Partiet fick egen majoritet i fullmäktige i Hammarland och Saltvik. Liberalerna blev valets stora förlorare med fyra tappade lagtingsmandat och tillbakagång i fem kommuner. Partiet ökade dock sina fullmäktigeplatser i två kommuner och har egen majoritet i Föglö. 

Utöver detta skedde en del förändringar jämfört med valet 2007 också genom att företrädare för vissa partier i det ena valet ställde upp på egna listor och i det andra på samarbetslistor utan partibeteckning.

Valdeltagandet sjönk, mest i kommunalvalet

Trenden med stigande valdeltagande i lagtingsvalet bröts nu, och i kommunalvalet minskade aktiviteten för andra valet i följd. I både lagtings- och kommunalvalet minskade männens deltagande mer än kvinnornas, varför kvinnornas försprång vad gäller valaktivitet ökade ytterligare. Förtidsröstningen fortsatte att öka i popularitet och möjligheten att rösta före valdagen utnyttjades nu av drygt en tredjedel av de röstande i båda val. I vissa kommuner var andelen så hög som två tredjedelar.

Andelen valsedlar som inte godkändes var knappt 3 procent i lagtingsvalet och nästan 6 procent i kommunalvalet, vilket i båda fall var en ökning jämfört med valet 2007. Såväl antalet blanka valsedlar som de som förklarades ogiltiga av andra orsaker ökade. Nu var 2 procent av lagtingsrösterna och 2,6 procent av de kommunala rösterna blanka. Antalet väljare som antecknade ett lagtingsnummer på en kommunalvalssedel ökade betydligt.

Något sämre jämställdhet

Såväl lagtings- som kommunalvalet blev en mindre tillbakagång för jämställdheten i och med att kvinnorna blev något mera underrepresenterade. I lagtingsvalet ökade visserligen kvinnornas andel av kandidaterna och rösterna i viss mån, men färre kvinnor valdes in i parlamentet. I kommunalvalet minskade kvinnornas andel något, av såväl kandidaterna och rösterna som de invalda. I sex kommuner blev könsfördelningen i fullmäktige dock jämnare än 2007, men i lika många blev den ojämnare. Brändö, Föglö, Geta, Kumlinge, Kökar, Lemland och Vårdö har alla en så jämn könsfördelning som går att uppnå med hänsyn tagen till det udda antalet platser i fullmäktigeförsamlingarna. Endast Kumlinge har kvinnomajoritet i fullmäktige.

De nio nyvalda lagtingsledamöterna är samtliga män. Av de 21 återvalda är 8 kvinnor och 13 män. Andelen nyvalda blev högre i kommunerna, där de utgjorde 102 av 208 fullmäktigeledamöter. Av de 73 invalda kvinnorna är en knapp majoritet, eller 38, nyvalda, medan 64 av de 135 männen är nya.

Störst överrepresentation för 40–49-åringarna

När det gäller ålder är 40–49-åringarna mest överrepresenterade i de folkvalda beslutande organen. Medan de utgör drygt 17 procent av de röstberättigade, hör 37 procent av lagtingsledamöterna och 28 procent av fullmäktigeledamöterna till denna kategori. Också 30–39-åringarna och 50–59-åringarna har större representation än deras andel av befolkningen skulle förutsätta. De som är under 30 är underrepresenterade bland de invalda, mera i lagtinget än i kommunerna. De som är 70 år och äldre har nästan ingen representation alls, ingen i lagtinget och bara en fullmäktigeledamot.

Koncentration av uppdrag och röster

Av de invalda lagtingsledamöterna kom 26 in också i hemkommunens fullmäktige. Hela 211 personer försökte sig på att komma in i både lagting och kommunfullmäktige, vilket var 81 procent av lagtingskandidaterna och nästan 40 procent av kommunalvalskandidaterna.

Koncentrationen av röster till ett mindre antal kandidater var stark. Hälften av lagtingsrösterna gick till de 22 kandidater som fick mest röster.  I de flesta partier samlades mer än hälften av rösterna på tre eller fyra kandidater. För Centerns del behöver man dock slå ihop rösterna för de sju främsta kandidaterna för att komma upp i hälften av partiets röstetal.

Hela rapporten kan du läsa här.

Information om valstatistiken ger Kenth Häggblom: kenth.haggblom[at]asub.ax

Publicerad den 25.1.2012