Presidentvalet 2018

Åländskt stöd för återval

Liksom 2006 blev det också i årets val ett stort stöd på Åland för återval av sittande president. Rösternas fördelning blev rätt likartad på Åland och i Finland efter att vid förra valet ha uppvisat stora skillnader.

Nu fick Sauli Niinistö över 60 procent såväl på Åland som totalt sett. Pekka Haavisto kom tvåa både på Åland och i hela landet, men med en högre andel av rösterna på Åland, 17 procent mot 12 totalt. Den största skillnaden var att Nils Torvalds som blev trea på Åland med nästan lika stor andel av rösterna som Haavisto kom sist i Finland med under två procent av rösterna. Av de andra kandidaterna fick Tuula Haatainen lika stort stöd på Åland som totalt, medan de fyra övriga gjorde ett sämre val på Åland. Endast 70 röster var ogiltiga varav 30 var blanka.

Vid valen 1994, 2000 och 2006 hade de kvinnliga presidentkandidaterna en framskjuten position bland de åländska väljarna. År 2012 gick en majoritet av rösterna till män redan i den första omgången, något som blev ännu mer markant vid årets val, då de tre uppställda kvinnorna tillsammans fick under fem procent av rösterna på Åland.

Niinistö fick över hälften av rösterna i alla kommuner

Niinistös andel av rösterna var högst i skärgården och lägst i Mariehamn, men han fick över hälften av rösterna i alla kommuner. Torvalds hade större stöd än Haavisto i de flesta landsbygdskommuner, medan Haavisto var den av de två som drog flest röster i Mariehamn och i majoriteten av skärgårdskommunerna.

Ökat valdeltagande på landsbygden och i skärgården

Skärgården hade det högsta valdeltagandet, 67 procent, medan landsbygden och i Mariehamn låg på 58 procent. I alla kommuner röstade kvinnorna flitigare än männen.

Valdeltagandet var något högre än vid första omgången i de två föregående valen, på ungefär samma nivå som 2000 och betydligt lägre än 1994. Det var i skärgården och på landsbygden som valdeltagandet steg medan det sjönk i Mariehamn. Både kvinnor och män röstade något flitigare än förra gången, men männens aktivitet ökade något mera varför de knappade in lite på kvinnornas försprång. Kvinnornas valdeltagande var ändå över sju procentenheter högre än männens. De röstberättigade som är bosatta utomlands hade ett högre valdeltagande än vid de fyra föregående presidentvalen, men det stannade ändå på bara nio procent.

Närmare 30 procent av rösterna avgavs under förhandsröstningen, en lägre andel än vid förra valet. Förhandsröstningen utnyttjades flitigast i skärgården och minst på landsbygden. Kvinnorna var något mera benägna att förhandsrösta än männen.

Hela statistikmeddelandet Presidentvalet 2018 finns tillgängligt i pdf-format nedan.