Riksdagsval 1907-2011

36 val under ett drygt sekel

Från och med 1907, när systemet med allmänna val till ett enkammarparlament tillämpades första gången, har de åländska väljarna deltagit i 36 val till Finlands lantdag/riksdag. Valsystemet har förändrats flera gånger (se Beskrivning) och antalet kandidater på Åland har varierat mellan 0 och 16. Den första kvinnan kandiderade på 1920-talet, men sedan tog det nästan 60 år innan kvinnorna åter började ta plats i de åländska riksdagsvalen. Detta framgår av den sammanställning med statistiska uppgifter över riksdagsval under ett drygt sekel som ÅSUB nu publicerar.

Kvinnorna har återtagit försprånget i valdeltagande

Det genomsnittliga valdeltagandet genom åren har varit drygt 50 procent. Variationerna mellan olika val har dock varit stora och andelen som har röstat har rört sig mellan en fjärdedel och två tredjedelar av väljarkåren. Det första valet 1907 sticker ut med ett valdeltagande på 79 procent. De två valen med lägst deltagande är 1922, då ingen ålänning kandiderade, och 1954, när sittande riksdagsman hade ett överlägset stöd i väljarkåren.

I det stora hela har kvinnor och män röstat lika flitigt, men vissa skillnader under olika perioder kan noteras. Under ryska tiden och mellan världskrigen hade kvinnorna vanligen ett något högre valdeltagande än männen. Från 1945 till slutet av 1970-talet var männens aktivitet högre vid varje val. Därefter har kvinnorna åter gått om, och har liksom vid övriga allmänna val uppvisat ett växande försprång gentemot männen.

De regionala skillnaderna i röstningsaktivitet  har jämnats ut

Från 1917, då siffror finns tillgängliga, fram till slutet av 1930-talet hade Mariehamn ett högre valdeltagande än landskommunerna vid riksdagsval. Från 1966 års val och tre decennier framåt var aktiviteten större utanför Mariehamn. Under perioden däremellan och vid de senaste valen har skillnaderna mellan staden och landskommunerna i detta avseende varit mindre och varierande.

Det finns vissa intressanta skillnader mellan kvinnors och mäns valdeltagande i staden och på landsbygden. Under mellankrigstiden hade männen ett högre valdeltagande än kvinnorna i Mariehamn, men i flera av valen röstade kvinnorna aktivare än männen i landskommunerna. Från 1945 till slutet av 1970-talet var förhållandena de omvända. I landskommunerna var det männen som röstade flitigast vid varje val, medan det i Mariehamn var kvinnorna som hade det högsta valdeltagandet vid de flesta val. Därefter har kvinnorna tagit ledningen vad gäller valdeltagande i såväl Mariehamn som på landsbygden och i skärgården. År 2011 röstade kvinnorna aktivare än männen i alla kommuner.

Växande väljarkår och ökad tyngd för staden

Antalet röstberättigade i riksdagsval bosatta på Åland har ökat från knappt 13 000 i slutet av 1910-talet till över 20 000 år 2011. Samtidigt har en regional förskjutning av den politiska makten ägt rum. År 1919 kom 7 procent av de avgivna rösterna från Mariehamn mot 40 procent 2011. För skärgårdens del har motsvarande andel sjunkit från 28 till 10 procent. Ännu 1958 vägde skärgårdsrösterna betydligt tyngre än stadens tack vare både större antal röstberättigade och högre valdeltagande.

Väljarna i skärgården och staden har ofta röstat på liknande sätt

Från och med 1948, när Åland har varit en egen valkrets i riksval, har det vid varje val funnits flera kandidater. Den invaldas andel av rösterna har varierat stort. Vid ett par val på 1950-talet när det bara fanns en folkdemokratisk motkandidat fick den valda runt 95 procent av rösterna. Vid andra val där det har funnits ett bredare urval av mera jämna kandidater har riksdagsledamotens andel varit under hälften. Detta har varit vanligt speciellt efter att valsystemet ändrades 1987 så att flera kandidater kan ställa upp på samma lista (se Beskrivning).

Vid flera val har den invalda fått ungefär lika stor andel av rösterna i alla regioner, men ibland har det funnits betydande regionala skillnader i stödet. År 1962 och 1979 var segraren betydligt populärare på landsbygden och i skärgården än i staden. Från 1966 till 1999 (med undantag av valet 1979) hade den invalda ett större stöd i Mariehamn och skärgården än på landsbygden. Vid ett par val fick en annan kandidat än den vinnande t.o.m. en majoritet av rösterna på landsbygden.

Ett dussin riksdagsmän

Tretton personer från Åland har haft plats i lantdagen/riksdagen sedan 1907, en kvinna och tolv män. De har kommit från Mariehamn och Brändö samt fem olika landskommuner. Tre av dem har, förutom att de har valts på eget mandat, också kommit in som ersättare. Medan Åland ingick i Åbo södra valkrets hände det fyra gånger att ingen ålänning blev invald. Tre av dessa gånger saknades åländska kandidater. En gång blev två åländska kandidater valda. Se tabellen Invalda från Åland vid lantdags-/riksdagsvalen.

I excelfilen Riksdagsval finns uppgifter i tabell- och diagramform på ett eget blad för varje enskilt val.

Databasen Valdeltagandet i riksdagsvalen visar det procentuella valdeltagandet efter kön samt även efter kommun de år där data har funnits tillgängliga.

Denna sammanställning baseras på ett antal olika källor av skiftande karaktär, varför uppgifterna inte alltid är fullständiga, exakta och slutliga. I och med att ett omfattande material om allmänna val under 1900-talet ställdes till ÅSUBs förfogande av landskapsarkivet, har vi ändå valt att bearbeta uppgifterna och komplettera dem med andra data för att kunna publicera statistik som belyser både de enskilda valen och mera långsiktiga trender.

Se Beskrivning för mera information om material och källor. Där finns också en beskrivning av hur valsystemet har förändrats över tiden.

Se ÅSUBs valstatistik för mera utförliga uppgifter om de senaste riksdagsvalen.