Sålda lantbruksprodukter 2009
Mjölk, potatis och äppel stod för två tredjedelar av försäljningsintäkterna
Det åländska jordbruket sålde produkter för 18,5 miljoner euro 2009. Husdjursprodukter stod för 44 procent av intäkterna. Den klart största enskilda produkten var mjölk som inbringade 6,3 miljoner, medan likviderna från kött uppgick till 1,5 miljoner. Spannmål och oljeväxter gav drygt en miljon och potatis tre miljoner. Intäkterna av trädgårdsväxter , d.v.s. frukt och grönsaker, uppgick till sex miljoner eller en tredjedel av jordbrukets samlade försäljningsinkomster. Av detta stod äppel för 2,8 miljoner och lök för 1,5.
Mera kött och potatis
Totalvärdet av de sålda produkterna var knappt en miljon mindre än 2008. Intäkterna för spannmål sjönk med över en halv miljon på grund av lägre priser. För både lök och kinakål sjönk intäkterna med några hundra tusen, i viss mån p.g.a. lägre priser, men i huvudsak som en följd av minskade försäljningsvolymer. Också för vissa andra grönsaker, äppel och oljeväxter blev intäkterna mindre än 2008. Produkter som gav mera intäkter än 2008 var chipspotatis samt nöt- och fårkött, till största delen beroende på större volymer. Värdet av de producerade tomaterna steg också tack vare högre priser.
Inga omedelbara produktionsförändringar vid EU-inträdet
Om man gör en längre tillbakablick med början från de sista åren innan EU-inträdet kan man notera vissa intressanta trender. Produktionsvolymerna förändrades inte i någon större utsträckning i och med EU-medlemskapet. På längre sikt märks dock betydande förändringar för vissa produkter. Mjölk, liksom nöt- och fårkött har i stort sett behållit sina volymer. Produktionen av svinkött har däremot reducerats till en tiondedel och fjäderfäuppfödningen försvann helt en bit in på 2000-talet. Av spannmålen är det försäljningen av korn som har minskat betydligt, medan nivåerna för de övriga sädesslagen har hållits på ungefär samma nivå. Potatisskördarna har legat på samma nivå efter en svacka kring millennieskiftet. Sockerbetsodlingen behöll sin stora volym fram till 2006, varefter den har reducerats kraftigt p.g.a. en reform av EUs sockermarknadsordning som ledde till radikalt lägre priser och en omstrukturering av industrin i Finland med påföljande högre transportkostnader. Av grönsakerna har gurka, purjolök och kinakål minskat, medan skördarna av lök och isbergssallat har hållit ställningarna. Äppelskördarna har ökat betydligt och har de senaste åren varit dubbelt så stora som i mitten av 1990-talet. Det bör observeras att de årliga variationerna är stora för många produkter.
Trädgårdsprodukternas andel av intäkterna har ökat
De årliga totalintäkterna låg 1993 och 1994 i storleksordningen 30 miljoner euro, men sjönk i och med de nya prisnivåerna inom ramen för EUs jordbrukspolitik till 20 miljoner 1995. Runt denna nivå har de rört sig sedan dess. Statistiken visar löpande priser. Om man beaktar inflationen har intäkterna sjunkit. År 2009 var intäkterna 25 procent lägre än 1995 räknat i fasta priser. I löpande priser var skillnaden åtta procent. Man bör beakta att de betydande produktionsstöd till jordbruket som infördes i och med EU-inträdet inte ingår i denna statistik. De första åren i EU låg stöden på en nivå runt 10 miljoner euro och de senaste åren har de varit omkring 16 miljoner.
Från 1994 till 1995 sjönk priserna mest för spannmål, men också för kött och vissa grönsaker noterades en betydande nedgång. Som en kombination av fortsatta förändringar i priserna och av de ovannämnda volymförändringarna har det under Ålands 14 första år i EU skett vissa markanta förskjutningar i olika produkters betydelse för jordbruksinkomsten. Om man jämför de senaste åren med de första åren efter EU-inträdet har äpplenas andel av försäljningsinkomsterna tredubblats till 15 procent och potatisens andel blivit dubbelt så stor, drygt 15 procent. Också löken visar en stigande trend, från en femprocents- till en tioprocentsnivå, även om de årliga variationerna har varit stora och de senaste två åren visar en nedgång. Mjölken har ökat sin andel från något under 30 procent till 34 procent. Köttets andel har halverats och är mindre än tio procent, medan sockerbetorna nästan helt har tappat sin betydelse i och med att de nu står för under en procent av intäkterna mot tolv procent 1995. Spannmålen har legat kvar på sin låga nivå, fem procent eller något däröver. Sammanlagt har trädgårdsprodukternas andel stigit från en fjärdedel till en tredjedel samtidigt som husdjursprodukterna har fallit från en nivå strax under hälften ner mot 40 procent av intäkterna.
Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida:
Detta är första gången ÅSUB ger ut en separat statistik om jordbruksprodukter. Statistiken görs på uppdrag av landskapsregeringens jordbruksbyrå och baseras på uppgifter som ÅSUB har samlat in från uppköpare och producenter. Ytterligare förklaringar och definitioner finns i Beskrivning av statistiken.
Mera statistik inom området Jord- och skogsbruk, fiske finns på ÅSUBs webbplats och i Statistisk årsbok för Åland, t.ex. gårdarnas jorddisponering och huvudproduktionsinriktning, virkesproduktionen, fiskodlingen och jakten på hjortdjur.
Publicerad: 19 november 2010
Frågor om jordbruksstatistiken besvaras av:
Kenth Häggblom (kenth.haggblom[at]asub.ax)