Sjöfart 2023

I denna publicering presenteras central statistik för Ålands maritima sektor. Bland annat redovisas uppgifter om passagerar- och godstrafiken, den åländska handelsflottan samt statistik om sysselsatta inom sjötransportbranschen.

Passagerartrafiken på Eckerö mer omfattande än på Mariehamn

Under 2021 och 2022 var antalet passagerare som reste till och från utlandet på Mariehamn något fler i jämförelse med pandemiåret 2020. Denna uppgång fortsatte inte under 2023, i stället sjönk passagerarantalet från 1 210 000 till strax under 750 000. På Eckerö (Berghamn) ökade i stället resandet från 790 000 passagerare till 1 080 000. Detta betyder att antalet passagerare som reste på Eckerö för första gången var högre än antalet som reste på Mariehamn, åtminstone sedan mätningarna påbörjades år 2000. Totalt sett minskade resandet på de åländska hamnarna med ungefär åtta procent och antalet passagerare var fortsatt lägre än innan pandemin (3 370 000 år 2019 mot 1 830 000 år 2023).

Resande på utlandet på de två största åländska hamnarna 2000–2023
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Samtidigt som resandet på utlandet på de åländska hamnarna minskade under 2023 steg passagerarmängden sett över alla hamnar i Finland. Ålands andel av passagerartrafiken sjönk därför från 16 till 14 procent. Som högst har Ålands andel utgjort över 22 procent av den totala passagerarmängden på hamnar i Finland, vilket var fallet mellan åren 2005 och 2009.

Ålands andel av passagerartrafiken på utlandet på finländska hamnar 2000–2023
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Importen av gods med fartyg svagt avtagande sedan 2021

Fram till 2019 låg exporten av gods med fartyg från åländska hamnar till Finland på runt 75 000 ton per år. Under 2019 ökade exporten kraftigt till över 200 000 ton. Det var framför allt exporten av råvirke som ökade, vilket troligen var en konsekvens av att stormen Alfrida drabbade Åland samma år. Åren efter 2019 har exporten av råvirke sjunkit och så också den totala exporten.

Importen från fastlandet har inte varierat lika tydligt utan legat runt 140 000 årligen sedan 2016. Från och med 2021 kan dock en svag negativ trend synas, vilket orsakats av att importen av de två största importvarorna styckegods och oljeprodukter sjunkit.

Godstrafik med fartyg mellan Åland och det finska fastlandet 2016–2023 efter riktning
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Även exporten till utlandet har sjunkit något sedan 2019 då exportvolymen uppgick till 170 000 ton. Under 2023 var exporten drygt 120 000 ton och, likt exporten till Finland, domineras den av frakt av råvirke.

Importen från utlandet har legat stabilt på en nivå runt 70 000 ton sedan 2016 men på samma sätt som för importen från fastlandet har den sjunkit något sedan 2021.

Rekordhögt tonnage registrerat på Åland

Diagrammet nedan illustrerar utvecklingen för de fartyg som är registrerade på Åland, efter antal fartyg och bruttoton. Notera att även fartyg som varken är ägda eller kontrollerade av åländska rederier ingår i denna redovisning.

Antalet fartyg registrerade på Åland uppgick till 42 stycken 2023, ett färre än året innan. Antalet har sedan 2006 legat mellan 40 och 50 fartyg årligen. Mätt i bruttoton har den åländskregistrerade flottan i stället vuxit med drygt 50 procent under samma period, från 521 000 år 2006 till 790 000 år 2023. En stor del av denna ökning skedde år 2014 då rederiet Finnlines flaggade om fem av sina fartyg till Åland. Att tonnaget uppgår till nästan 800 000 Bt under 2023 är noterbart då det är det högst uppmätta värdet sedan 2006.

Fartyg registrerade på Åland 2000–2023 efter antal fartyg och bruttoton (Bt)
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

 

Den åländskägda handelsflottan uppgick till över en miljon bruttoton

Diagrammet nedan visar utvecklingen sedan år 2000 för handelsflottan som ägs eller har ägts av ett på Åland registrerat bolag. Mätt i bruttoton (Bt) ökade flottan med mer än en fjärdedel, från 834 000 Bt år 2000 till 1 112 000 Bt år 2016. Flottan har därefter legat på strax över en miljon bruttoton och så även 2023.

Andelen inhemskt flaggat tonnage av det totala åländskägda tonnaget har minskat från drygt hälften år 2000 till cirka en tredjedel 2023. Över två tredjedelar av handelsflottan (mätt i bruttoton) var alltså registrerad i utlandet 2023.

Fartyg ägda av åländska rederier 2000–2023 efter flagg och bruttoton (Bt)
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Viss återhämtning av andelen sysselsatta inom sjötransporten

Från att ha legat på 10 procent 2008 har andelen sysselsatta inom sjötransport legat på mellan sex och sju procent sedan 2012. Denna andel sjönk dock till under fem procent under pandemiåret 2020. Under 2021, som är det senaste år uppgifter om sysselsättningen finns tillgängligt, steg andelen något men var fortsatt lägre än innan pandemin.

Andelen kvinnor sysselsatta inom sjötransporten var, i likhet med år 2020, tydligt lägre i jämförelse med innan pandemin. Under 2019 utgjorde kvinnorna 32 procent av de sysselsatta inom sjötransporten, att jämföra med 23 procent 2021.

Andel sysselsatta inom sjötransport av alla sysselsatta på Åland 2008-2021
Denna bild är en tabell. Tabellens huvudsakliga resultat presenteras i anslutande text.

Detaljerad statistik om den åländska sjöfarten finns här

Beskrivning av statistiken

Jakob Sällström

+358 (0)18 25493
fornamn.efternamn[at]asub.ax