Sjöfart 2024

I denna publicering presenteras central statistik för Ålands maritima sektor. Bland annat redovisas uppgifter om passagerar- och godstrafiken, den åländska handelsflottan samt statistik om sysselsatta inom sjötransportbranschen.

Färre fartyg registrerade på Åland

Diagrammet nedan illustrerar utvecklingen för de fartyg som är registrerade på Åland, efter antal fartyg och bruttoton. Notera att även fartyg som varken är ägda eller kontrollerade av åländska rederier ingår i denna redovisning.

Antalet fartyg registrerade på Åland uppgick till 39 stycken 2024, tre färre än året innan och lägst sedan mätningarna påbörjades 2006. Antalet är dock inte anmärkningsvärt lågt sett till snittet för hela perioden (43). Mätt i bruttoton är dock flottan på fortsatt höga nivåer i jämförelse med mätseriens början. År 2024 uppgick fartygen registrerade på Åland till 780 000 Bt, vilket är tydligt högre än 2006 då tonnaget låg på 521 000. En stor del av denna ökning i tonnage skedde år 2014 då rederiet Finnlines flaggade om fem av sina fartyg till Åland.

Fartyg registrerade på Åland 2000–2024 efter
antal fartyg och bruttoton (Bt)
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i angränsande text.

Ökad andel sysselsatta kvinnor inom sjötransportbranschen

Av alla sysselsatta på Åland var ungefär 10 procent sysselsatta inom sjötransportbranschen 2008. Denna andel sjönk något åren efter och mellan 2011 och 2019 pendlade den mellan sex och sju procent. Från och med det första pandemiåret, 2020, sjönk andelen sysselsatta inom sjötransport ytterligare till under fem procent. Därefter har det skett en svag återhämtning och 2022 var andelen 5,5 procent (vilket är det senaste året data finns tillgängligt).

Åren innan pandemin utgjorde andelen kvinnor ungefär 30 procent av alla sysselsatta inom sjötransport. Vid utgången av 2021 var denna andel bara 23 procent, vilket var en konsekvens av att relativt sett fler kvinnor slutade arbeta inom sjötransport under pandemiåren. Under det senaste statistikåret, 2022, ökade dock andelen kvinnor till 26 procent.

Antal sysselsatta inom sjötransport på Åland 2008–2022
efter kön
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i angränsande text.

Stark återhämtning av passagerartrafiken på Eckerö

Sedan 2005 har antalet passagerare som reser till och från utlandet på Mariehamn varit årligen 2 500 000 eller fler. Från och med pandemiåret 2020 har denna siffra sjunkit kraftigt och bortsett från 2022, då antalet passagerare steg till över 1 200 000, har passagerarmängden varit mellan 500 000 och 700 000 de senaste 5 åren. En delförklaring till detta är att turerna till och från Mariehamn minskade efter pandemin. Vid Eckerö (Berghamn) minskade passagerarna också kraftigt år 2020, från nästan 1 000 000 till 400 000. I jämförelse med Mariehamn har resandet på Eckerö återhämtat sig bättre och under 2023 samt 2024 var passagerarantalet till och med något högre än innan pandemin.

Resande på utlandet på de två största åländska hamnarna
2000–2024

Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i angränsande text.

Även resandet på de taxfreerutter som går till eller via Åland minskade kraftigt under pandemiåren. Från att antalet passagerare på dessa rutter var över nio miljoner årligen sedan början av 2000-talet sjönk de till strax över 2 miljoner år 2020. Åren efter har det skett en ökning av resandet, dock inte till de nivåer som var innan pandemin. Under det senaste statistikåret (2024) reste ungefär 5,6 miljoner passagerare på dessa rutter.

Passagerare på taxfreeresor till och via Åland 2003–2024
efter rutt
Denna bild är ett diagram. Diagrammets huvudsakliga resultat presenteras i angränsande text.

Fortsatt minskning av exporten till fastlandet

Från 2016 och fram till 2019 låg exporten av gods med fartyg från åländska hamnar till fasta Finland på runt 75 000 ton per år. Under 2019 ökade exporten kraftigt till över 200 000 ton. Det var framför allt exporten av råvirke som ökade, vilket kan vara en effekt av att stormen Alfrida drabbade Åland i början av samma år. Åren efter 2019 har exporten av råvirke sjunkit och så också den totala exporten, en trend som fortsatte under 2024.

För importen från fastlandet har trenden varit svagt negativ under samma period, från drygt 165 000 ton år 2017 till strax under 110 000 ton 2024. Importen har minskat inom alla varugrupper men procentuellt sett har importen av ”annat gods” minskat mest (-80 procent).

Godstrafik med fartyg mellan Åland och Finland 2016–2024 efter riktning och varuslag (ton)
Denna bild är en tabell. Tabellens huvudsakliga resultat presenteras i angränsande text.

Även exporten till utlandet har sjunkit sedan 2019. Då uppgick exportvolymen till 170 000 ton och under 2024 var exporten bara drygt 90 000 ton. Likt exporten till Finland domineras den av frakt av råvirke.

Importen från utlandet har pendlat mellan 50 000 och 75 000 ton sedan 2016 och består främst av styckegods samt obearbetade mineraler och cement.

Detaljerad statistik om den åländska sjöfarten finns här

Beskrivning av statistiken

Jakob Sällström

+358 (0)18 25493
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Använd gärna fakta ur den här nyheten men kom ihåg att ange Källa: ÅSUB