Studerande utanför Åland 2011
Fortsatt ökning i Finland, men drygt två tredjedelar läste ännu i Sverige
Drygt 1 300 ålänningar studerade 2011 utanför Åland, vilket är en ökning med knappt 20 personer jämfört med 2010. Av dessa gick drygt 1 000 personer på högskola eller yrkeshögskola, nästan 200 på gymnasienivå och knappt 100 på folkhögskola eller inom övrig utbildning. Antalet åländska studerande i Finland ökade för tredje året i rad, medan de som valt att studera i Sverige blev något färre jämfört med 2010. Dock var fortsättningsvis Sverige studieland för en övervägande majoritet av de åländska studerande, närmare bestämt 68 procent. Nedanstående diagram visar de åländska studerandes val av studieland under åren 2004-2011.
Över hälften av de studerande under 20 år gick utbildning på gymnasienivå
Flera kvinnor än män studerade utanför Åland och kvinnorna uppgick till 58 procent. På gymnasienivån, där kvinnorna utgjorde två tredjedelar av de studerande, var könsskillnaden störst. Över hälften av de studerande var i åldersgruppen 20–24 år, en femtedel var 25–29 år och en knapp tiondel 30 år eller äldre. Drygt 170 personer, eller 13 procent, var under 20 år. Nedanstående diagram visar att de yngre studerande, under 20 år gamla, främst studerade på gymnasienivå (52 procent) eller högskola (36 procent). I de övriga redovisade åldersgrupperna dominerade högskoleutbildning.
Jämnast könsfördelning bland de studerande inom servicebranscherna
Av de olika ämnesinriktningar ålänningarna studerade utanför Åland, utan hänsyn till utbildningsnivån, fanns den största gruppen personer, eller nästan en fjärdedel, inom handel och samhällsvetenskap följt av det humanistiska utbildningsområdet samt hälso- och socialvård. Över tre fjärdedelar av de studerande inom pedagogik respektive hälso- och socialvård var kvinnor, medan mer än fyra femtedelar av de som gick en teknisk utbildning var män. Jämnast var könsfördelningen inom servicebranscherna.
På gymnasienivå var allmänbildande utbildning och servicebranscherna de urbildningsområden som hade flest studerande, över 30 personer vardera. Lant- och skogsbruk lockade 17 personer till studier utanför Åland på denna nivå. Inom yrkeshögskoleutbildningen studerade över 40 procent hälso- och socialvård. På högskolenivå var fördelningen på olika utbildningsområden jämnare. Fortsättningsvis var utbildning inom handel och samhällsvetenskap det mest populära utbildningsområdet med nästan 30 procent av de högskolestuderande. Inom högskoleutbildningen lockade också humanistisk utbildning, pedagogik samt hälso- och socialvård mer än hundra ålänningar vardera.
Ålänningar studerade i över 20 olika länder
Antalet studerande på högskolenivå (inklusive yrkeshögskolor) i Finland fortsatte att öka. Också på gymnasienivå samt i folkhögskolor och övrig utbildning har de studerande i Finland blivit flera. Samtidigt har antalet åländska studerande i Sverige minskat på högskole- och yrkeshögskolenivå, men ökat något både på gymnasienivån och inom folkhögskole- och övrig utbildning. När man ser till de olika utbildningsområdena hade de studerande i Finland ökat något inom alla områden utom den tekniska utbildningen. I Sverige hade antalet åländska studerande minskat främst inom handel och samhällsvetenskap.
Det fanns åländska studerande i drygt 20 länder. Nedanstående diagram visar att både Sverige och Finland hade flera kvinnliga åländska studerande än manliga. Totalt sett i övriga länder var nästan två tredjedelar av de studerande kvinnor. De allra flesta som studerade i andra länder än Finland och Sverige fanns inom högskoleutbildningen. På alla utbildningsnivåer var Sverige det land som hade flest åländska studerande. De övriga länder som lockade studerande på högskolenivå var främst Storbritannien med 17 personer samt Norge, Polen, USA och Danmark, vilka hade 8–9 åländska högskolestuderande vardera.
Nästan 90 procent av de som studerade pedagogik på högskolenivå läste i Sverige
På gymnasienivån dominerade Finland som studieland endast inom utbildningsområdet hälso- och socialvård medan Sverige var det populäraste studielandet inom övriga utbildningsområden. På högskole- och yrkeshögskolenivå var Sverige det vanligaste studielandet inom alla utbildningsområden och framför allt inom pedagogik och teknik - över 80 procent av de ålänningar som studerade dessa ämnen utanför Åland läste i Sverige. Av de som studerade på högskolenivå i något annat land än Finland eller Sverige gick drygt en tredjedel en humanistisk utbildning medan en fjärdedel studerade inom hälso- och socialvård.
Flest ålänningar vid Uppsala universitet i Sverige och Åbo akademi i Finland
Uppsala universitet hade fortsättningsvis flest åländska studerande, 138 stycken, vilket dock var en liten minskning jämfört med 2010. Åbo akademi hade liksom föregående år 88 studerande, medan Stockholms universitet hade minskat från 82 till 67 ålänningar. Av de finländska yrkeshögskolorna hade en ökning skett främst vid Yrkeshögskolan Novia, där det fanns 79 åländska studerande 2011, en ökning med 8 personer. Bland gymnasier, folkhögskolor och övriga läroinrättningar hade Axxell yrke och utbildning i Finland flest åländska studerande, 22 stycken, följt av Yrkesakademin i Österbotten (Finland) och Rodengymnasiet i Norrtälje (Sverige) med 16 respektive 11 åländska studerande. Totalt sett fanns det ålänningar vid ungefär 280 olika läroinrättningar utanför Åland 2011.
Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida:
Studerande utanför Åland 2011 efter kön, studieland, ålder och nivå
Studerande utanför Åland efter kön, studieland och ålder 2004–2011
Studerande utanför Åland 2011 efter kön, nivå och ålder
Studerande utanför Åland 2011 efter nivå, utbildningsområde och kön
Studerande utanför Åland 2011 efter studieland, nivå och kön
Studerande utanför Åland 2011 efter nivå, utbildningsområde och studieland
Studerande utanför Åland efter nivå, utbildningsområde och studieland 2007–2011
Studerande utanför Åland 2011 efter de vanligaste läroinrättningarna
Mera detaljerade uppgifter finns i följande databas:
Studerande utanför Åland 2004-2011 efter år, studieland, utbildningsnivå, kön och ålder
För upplysningar, kontakta Gerd Lindqvist, gerd.lindqvist[a]asub.ax, eller Kenth Häggblom, kenth.haggblom[a]asub.ax.
Publicerad 6.9.2012