Valdeltagandet 2015

Ökat valdeltagande i alla åldersgrupper

Valdeltagandet 2015 ökade till en rekordnivå i lagtingsvalet och till det näst högsta genom tiderna i kommunalvalet. Det steg för både kvinnor och män, men skillnaden mellan könen ökade ytterligare något och kvinnorna ligger nu runt fem procentenheter högre i båda valen. ÅSUBs valdeltagandeundersökning visar en ökad aktivitet i alla åldersgrupper jämfört med 2011, men den är fortfarande klart högst i åldrarna 40–79 år.

Det är bara i åldrarna från 70 år och uppåt som männen röstar flitigare än kvinnorna, som dock knappar in också där. Den största förändringen beträffande ålder under den period som undersökningarna omfattar, d.v.s. 1999–2015, är att valdeltagandet har ökat betydligt för äldre kvinnor, även om det har stigit också för män över 70.

Könsskillnaden för de yngre väljarna är också mindre nu än 1999. Under 2000-talet har deltagandet i åldrarna 18–29 år varit endast några procentenheter högre för kvinnorna än för männen i lagtingsvalet, men det är fortfarande lågt för båda könen. Den största skillnaden i kvinnornas favör finns i åldern 30–39 år. Där har deras valdeltagande under hela perioden varit ungefär tio procentenheter högre än männens.

Viss regional utjämning

Också regionalt blev skillnaderna mindre 2015 i och med att deltagandet ökade flera procentenheter i Mariehamn och på landsbygden medan det i skärgården visar en mindre ökning i lagtingsvalet och en minskning i kommunalvalet. Tendensen under 2000-talet har varit en utjämning mellan regioner och kommuner. Männen i skärgården har haft ett något vikande valdeltagande och därigenom tappat största delen av sitt försprång mot männen på fasta Åland.

Invånare utan hembygdsrätt är en växande grupp med lågt valdeltagande

En viktig faktor i kommunalvalen som bidrar till att hålla valdeltagandet på en lägre nivå än i lagtingsvalen är den växande gruppen röstberättigade utan hembygdsrätt. Samtidigt som deras antal har ökat från 1 200 år 1999 till 3 700 vid 2015 års val, på grund av inflyttning och förändrade rösträttsregler, har deras valdeltagande varit sjunkande. År 2015 steg det dock något, men är ändå bara hälften så högt som för de väljare som har hembygdsrätt.

Lägst aktivitet för personer från utomnordiska länder

Nytt för årets undersökning är att valdeltagandet efter väljarnas födelseort och språk har studerats. I kommunalvalet röstade de som är födda på Åland flitigast, de födda i Finland som genomsnittet och de röstberättigade som är från Sverige i något mindre utsträckning. Bara en knapp tredjedel av de födda utanför Norden utnyttjade sin rösträtt. Speciellt lågt deltagande har inflyttade från Baltikum. Drygt 70 procent av de svenskspråkiga röstade och närmare 60 procent av de finskspråkiga, men bara knappt 30 procent av de röstberättigade med andra språk. Kvinnornas valdeltagande är genomgående högre än männens, men skillnaden mellan könen är betydligt större för inflyttade och för personer med andra språk än svenska.

I lagtingsvalet är skillnaderna mellan grupperna mycket mindre både när det gäller födelseland och språk. Bland de röstberättigade i detta val är det dock betydligt färre som är födda utanför Åland, framför allt i Sverige och utanför Norden, och likaså är antalet personer med andra språk än svenska och finska mycket lägre.

Ungdomars valdeltagande stiger med tiden

Valdeltagandet ökade för både första- och andragångsväljarna 2015. Detta gäller både män och kvinnor och i såväl lagtings som kommunalvalet. Som vid de tidigare valen var det 18-åringarna som röstade flitigast, 63, procent i båda val. För de övriga årskullarna mellan 19 och 25 år ligger deltagandet under 50 procent, i något fall under 40. Mönstret är detsamma för både flickor och pojkar. Nästan var fjärde 18–25-åring med rösträtt i lagtingsvalet är skriven utanför Åland. I denna grupp är valdeltagandet 25 procent, bara hälften så stort som för de som bor på Åland.

Det finns nu möjlighet att följa med hur valdeltagandet har utvecklats över tiden för fyra omgångar av förstagångsväljare. Tendensen är densamma för alla kullar. Deltagandet är lågt första gången de har rösträtt som 18–21-åringar och ännu lägre i följande val när de är 22–25. Därefter börjar aktiviteten stiga från val till val. De årskullar som var förstagångsväljare 1999 har nu som 34–37-åringar kommit upp i ett valdeltagande i lagtingsvalet som är lika högt som genomsnittet eller 70 procent.

Denna femte totalundersökning av valdeltagandet i lagtings- och kommunalvalet har ÅSUB gjort på uppdrag av landskapsregeringens kulturbyrå. Hela rapporten kan du läsa här.

Mera detaljerade uppgifter efter ålder och kön finns i en databastabell.

Här finns en bildpresentation.

Information om valstatistiken ger Kenth Häggblom: kenth.haggblom[at]asub.ax

Publicerad den 16.2.2016