Valdeltagandet 2019

Lägre valdeltagande bland yngre

Jämfört med 2015 sjönk valdeltagandet i årets lagtingsval för personer under 30 år, medan det ökade för dem som är 80 år och äldre. De röstberättigade som är bosatta utanför Åland hade en något lägre aktivitet än förra gången.

ÅSUB har publicerat de grundläggande uppgifterna om valdeltagandet efter kön och kommun i en webbnyhet 6 november 2019 och i statistikrapporten Lagtings- och kommunalvalet 2019. Nu presenteras utförligare siffror när det gäller valdeltagandet efter ålder, bostads- och födelseort samt hembygdsrätt och språk. De har vid tidigare val ingått i en mera omfattande rapport om valdeltagandet med speciellt fokus på ungdomar som delvis har bekostats av landskapsregeringens kulturbyrå, men som inte har beställts i år. Därför publiceras de mesta centrala uppgifterna i den här webbnyheten med tillhörande tabeller.

67-åringarna röstade flitigast

I lagtingsvalet hade personer under 30 år samt de som är 80 och äldre ett lägre valdeltagande än genomsnittet som var 70 procent. Av de yngsta röstade mindre än hälften, medan de som fyllt 80 hade ett deltagande på 60 procent. I åldrarna mellan 40 och 80 låg deltagandet över det totala, 75–80 procent.

Kommunalvalet följer i stort sett samma mönster, dock så att alla åldersgrupper över 30 år uppvisar ett lägre deltagande i kommunalvalet än i lagtingsvalet. I kommunalvalet låg också 30–39-åringarna under genomsnittet. I båda val var 67-åringarna den årsklass som röstade allra flitigast, 84 procent i lagtingsvalet och 81 procent i kommunalvalet.

Kvinnornas valdeltagande var större än männens i alla åldersgrupper upp till 70 år. Endast bland väljarna som fyllt 80 år var röstningsaktiviteten betydligt större hos männen. Detta gäller för båda val.

Störst ökning för de äldre under 2000-talet

Under de senaste 20 åren är det hos de 80 år fyllda som valdeltagandet har ökat mest både i lagtings- och kommunalvalet, men också bland 70–79-åringarna har det stigit. I lagtingsvalet noteras en mindre ökning även för de flesta yngre åldersgrupper, medan dessa har fått ett något lägre valdeltagande med tiden i kommunalvalet. Andragångsväljarna, det vill säga de som är 22–25 år, har vid varje val haft det lägsta valdeltagandet. Vid årets kommunalval röstade dock förstagångsväljarna i lika låg grad.

Var femte bosatt utanför Åland röstade i lagtingsvalet

En grupp med lågt deltagande i lagtingsvalet är de 1 500 röstberättigade som bor utanför Åland. Av dem röstade bara 18 procent jämfört med 74 procent av de väljare som är bosatta på Åland. Förra valet var deras valdeltagande 21 procent och de fyra valen dessförinnan varierade det mellan 16 och 18 procent. Tidigare har aktiviteten hos kvinnorna bosatta utanför Åland varit högre än för männen, men vid årets val fanns det ingen större skillnad mellan könen. Antalet röstberättigade som bor utanför Åland har fördubblats sedan 1999.

Var tredje utan hembygdsrätt röstade

En faktor som bidrar till att valdeltagandet är lägre i kommunalvalet än i lagtingsvalet är de över 4 000 röstberättigade i kommunalvalet som saknar hembygdsrätt och därmed inte har rösträtt i lagtingsvalet. Av dessa röstade endast 34 procent, medan andelen var 73 procent för personer med hembygdsrätt. Liksom vid tidigare val var kvinnornas valdeltagande högre än männens i båda grupper.

Genom stor inflyttning och förändrade regler har antalet röstberättigade utan hembygdsrätt vuxit från drygt 1 000 år 1999 till över 4 000 i år. Valdeltagandet i denna grupp har sjunkit betydligt från 2003, då det var 44 procent.

Väljare födda utanför Norden har lägst valdeltagande

I lagtingsvalet var skillnaderna i röstningsaktivitet beroende på födelseort rätt små. Väljare födda på Åland samt i Finland och Sverige hade ett deltagande på över 70 procent, medan personer som är födda utanför Norden kom upp i närmare 65 procent. Detta gäller de röstberättigade bosatta på Åland.

I kommunalvalet där antalet röstberättigade som är födda utanför Åland är mycket högre, finns betydligt större skillnader. De som är födda på Åland och i Finland röstade flitigast, 73 respektive 67 procent och de som är födda i Sverige låg på 57 procent. De som kommer från något utomnordiskt land hade ett valdeltagande på knappt 30 procent. Allra lägst var det för de röstberättigade födda i Baltikum, under 25 procent, medan personer från andra världsdelar än Europa låg över 35 procent. I alla de nämnda grupperna röstade kvinnorna flitigare än männen.

Om man ser på de röstandes modersmål har de svenskspråkiga högst valdeltagande, 70 procent i kommunalvalet. Finskspråkigas deltagande låg något under 60 procent och personer med andra språk under 30. Engelskspråkiga hade ett deltagande på närmare 40 procent och personer som talar thai 35 procent.

Utförligare uppgifter, bland annat efter kommun, finns i excelfiler och databastabeller på ÅSUBs hemsida.

Statistiken om valdeltagandet baseras på data som ÅSUB har tagit fram genom att registrera uppgifter från kommunernas vallängder.