Valdeltagandet 2023

Förstagångsväljarnas valdeltagande steg 

Valdeltagandet i både lagtingsvalet och kommunalvalet på Åland hösten 2023 blev något lägre än 2019, 68,3 respektive 64,0 procent. Deltagandet sjönk i de flesta åldersgrupper. Undantaget var 18–21-åringarna, vilkas deltagande i lagtingsvalet steg till 50 procent från 44 procent vid föregående val. Det var framför allt de unga som bor utanför Åland som drog upp deltagandet. Också för äldre personer bosatta utanför Åland ökade valdeltagandet.
 
Detta framgår av ÅSUBs nya statistikrapport om valdeltagandet efter ålder, bostads- och födelseort samt hembygdsrätt och språk. Undersökningen som är beställd av landskapsregeringens kulturbyrå lägger ett speciellt fokus på ungdomarnas aktivitet vid valet.

Högst valdeltagande bland 60–69-åringar

I lagtingsvalet var valdeltagandet betydligt lägre än det totala i åldersgrupperna under 30 år samt över 80 år. Allra lägst var det bland 22–25-åringarna, 39 procent. Gruppen 30–39 år röstade i ungefär samma utsträckning som väljarna totalt sett, medan personer i åldrarna 40–79 år röstade flitigare än genomsnittet. Allra högst var deltagandet i åldern 60–69 år, 78 procent. Förhållandena är ungefär desamma när det gäller kommunalvalet. 

Röstningsaktiviteten var högre för kvinnor än för män i åldrarna 18–69 år och lika stor för båda könen bland 70–79-åringarna, medan männen röstade flitigare i gruppen 80 år och äldre. Den största skillnaden i kvinnornas favör fanns i åldrarna 30–39 år i båda valen.

Valdeltagande i lagtingsvalet efter ålder och kön 2023

Störst ökning för de äldre under 2000-talet

ÅSUB har undersökt valdeltagandet efter ålder sedan 1999. Under denna tid har deltagandegraden ökat främst hos de som är 80 år och äldre, men även bland 70–79-åringar. Speciellt har de äldre kvinnornas valdeltagande stigit, varför männens försprång i dessa åldersgrupper har minskat. 

Aktiviteten för de äldre har blivit större i alla regioner. Valdeltagandet för 30–69-åringarna har ökat i Mariehamn och på landsbygden, men sjunkit i skärgården. För 18–29-åringarna har deltagandet däremot ökat i skärgården, medan det har minskat i Mariehamn och varit i stort sett oförändrad på landsbygden.

Valdeltagande i lagtingsvalen 1999 och 2023 efter ålder och region

Ökad aktivitet hos röstberättigade bosatta utanför Åland

En grupp med lågt deltagande i lagtingsvalet är de närmare 1 600 röstberättigade som bor utanför Åland. Deras valdeltagande ökade dock i år och blev 27 procent efter att vid tidigare val ha varit 20 procent eller lägre. Av de bosatta på Åland röstade 72 procent, en liten minskning från 2019. Antalet röstberättigade som bor utanför Åland har fördubblats sedan 1999. I år ordnades för första gången förtidsröstning på olika orter utanför Åland. Av de 425 personer bosatta utanför Åland som röstade valde 335 att förtidsrösta. 

Av alla röstande i lagtingsvalet valde 38 procent att förtidsrösta, en andel som har varit i stort sett densamma tre val i rad.

Röstande och icke-röstande bland personer bosatta utanför Åland i lagtingsvalen 1999–2023

De röstberättigade utan hembygdsrätt ökar i antal men har lågt deltagande

En faktor som bidrar till att valdeltagandet är lägre i kommunalvalet än i lagtingsvalet är de röstberättigade som saknar hembygdsrätt och därmed inte har rösträtt i lagtingsvalet. Genom stor inflyttning och förändrade regler har denna grupp vuxit från drygt 1 000 personer år 1999 till över 4 500 i år. Samtidigt har valdeltagandet i denna grupp sjunkit betydligt, från 44 procent för 20 år sedan till 32 procent vid årets val. Av personerna med hembygdsrätt röstade 71 procent. För båda grupper var det en minskning med ett par procentenheter från 2019.

Röstande och icke-röstande bland personer utan hembygdsrätt i kommunalvalen 1999–2023

Väljare födda utanför Norden har lägst valdeltagande

I lagtingsvalet hade väljare födda på Åland samt i Finland och Sverige ett deltagande på omkring 70 procent, medan personer som är födda utanför Norden kom upp i drygt 50 procent.

Valdeltagande i lagtingsvalet efter födelseort 2023

I kommunalvalet där antalet röstberättigade som är födda utanför Åland är högre, finns betydligt större skillnader beträffande födelseort. De som är födda på Åland och i Finland röstade flitigast, 71 respektive 66 procent och de som är födda i Sverige låg på 56 procent. De som kommer från något utomnordiskt land hade ett valdeltagande på knappt 30 procent. Allra lägst var det för de röstberättigade födda i Baltikum, 20 procent, medan personer från andra världsdelar än Europa hade ett valdeltagande på 34 procent. I alla de nämnda grupperna röstade kvinnorna i större utsträckning än männen.

Valdeltagande i kommunalvalet efter födelseort 2023

Utförligare uppgifter, bland annat efter kommun, finns i excelfiler och databastabeller på ÅSUBs webbplats.