Valet till Europaparlamentet 2019

Första gången en åländsk kandidat blev ersättare i Europaparlamentet

Vid årets val till Europaparlamentet blev för första gången en åländsk kandidat ersättare för en invald ledamot genom att Anton Nilsson placerade sig på andra plats på Svenska folkpartiets (SFP) lista. Av de åländska rösterna gick 7 617 till Anton Nilsson och 1 276 till Camilla Gunell, medan 2 174 tillföll kandidater med andra hemorter än Åland. De båda åländska kandidaterna fick tillsammans 1 782 röster i andra valkretsar, varav 830 gick till Nilsson och 952 till Gunell. Nilssons röstetal var det tredje största som en kandidat har fått på Åland vid EU-val.

Nils Torvalds som återvaldes från SFPs lista kom på tredje plats på Åland med sina 978 röster. Tolv procent av de åländska rösterna gick till någon av de tretton kandidater som valdes in till Europaparlamentet från Finland.

Nästan 90 procent av rösterna gick till 3 kandidater, 160 delade på resten

Vid alla sex EU-val har SFP fått en klar majoritet av de åländska rösterna. Som lägst var andelen 2004, då partiet fick 72 procent av rösterna, medan stödet 2014 var som högst, 90 procent. Stödet för Socialdemokraterna och Centern har varit störst vid de val då de har haft en åländsk kandidat, d.v.s. för Centerns del 1996 och för Socialdemokraterna 1999, 2004 och 2019, de enda gånger dessa partier har kommit upp i tvåsiffriga procentandelar av rösterna. Vid årets val fick SFP 81 procent av rösterna och Socialdemokraterna 12 procent. Gröna förbundet kom på tredje plats på Åland med tre procent.

Vid vart och ett av valen har de åländska väljarna koncentrerat rösterna i betydande utsträckning, såtillvida att en enda kandidat har fått över 60 procent av rösterna. De tre populäraste kandidaterna har varje gång sammanlagt fått mellan 80 och 90 procent av rösterna. Samtidigt finns det också en stor spridning i röstandet, eftersom hela 163 kandidater fick röster på Åland vid årets val, hälften dock endast en eller två.

Det näst högsta valdeltagandet

Valdeltagandet minskade till 50,8 procent från att ha varit 57,3 procent vid det förra valet 2014, men det var ändå det näst högsta vid ett EU-val på Åland. Aktiviteten var högst i skärgården, 55 procent, medan andelen som röstade i Mariehamn var 51 procent och på landsbygden 50 procent. Av de enskilda kommunerna låg Vårdö, Lumparland och Kökar högst med ett valdeltagande på 60 procent, och Sottunga något lägre. De som var bosatta utanför Åland men var röstberättigade i Ålands valkrets hade ett valdeltagande på drygt fem procent, ungefär som vid förra valet.

Kvinnorna röstade flitigast i alla kommuner

Av kvinnorna röstade 53,9 procent och av männen 47,7. Skillnaden var mindre än vid valet 2014. Kvinnornas röstningsaktivitet var högre än männens i alla kommuner. Störst var skillnaden i Kökar, nästan 20 procentenheter, och minst i Sund, bara 0,2 procentenheter.

Många förhandsröster, få blanka

Nästan 35 procent av de röstande valde att rösta på förhand, en lika stor andel som 2014. Andelen blanka röster var 0,8 procent. Knappt en halv procent av rösterna blev ogiltiga av andra orsaker, främst obehörig anteckning på valsedeln.

Utförligare statistik finns i meddelandet, bland annat uppgifter efter kommun och mera jämförelser med tidigare val, samt i databaser och en exceltabell på ÅUSBs hemsida.

Det nyvalda Europaparlamentet har totalt 751 ledamöter. Parlamentets sammansättning och övrig information finns på adressen: https://valresultat.eu/