Ålands ekonomi under 2000-talet. Diskussion om den åländska ekonomins utveckling
Syftet med sammanställningen över Ålands ekonomi under 2000-talet är att ge en överblick av utvecklingen av den åländska ekonomin, med Åland som medlem i EU och med givna undantag. Merparten av materialet i den här presentationen grundar sig på uppdateringar av de grafer och analyser som gjordes i ÅSUBs två rapporter inom ramen för projektet ”Vad har EU betytt för Åland och ålänningarna?” (ÅSUB Rapport 2021:1 och 2022:1). Uppdragsgivare var då Ålands landskapsregering och Ålands fredsinstitut hade det övergripande ansvaret för projekthelheten som genomfördes 2020–2021. Den här uppdaterade sammanställningen är gjord på uppdrag av landskapsregeringen.
Sammanställningen betonar vikten av att beakta flera nyckeltal då den mångdimensionella samhällsekonomin analyseras. Tillgången på data har styrt vilka indikatorer som analyseras. Uppdraget har inte omfattat beräkningar av utfallet för skattegränsens kostnader eller intäkter.
Sammanställningen finns som en presentation med grafer och kommentarer längst ner.
Några slutsatser av analysen är:
- EU-medlemskapet har bidragit till generella effekter som stabilare ekonomisk verksamhetsmiljö.
- EU är en dynamisk institution – effekterna av medlemskap varierar över åren efter genomförda policyändringar.
- Ingen region i Finland har en så omfattande transport- och sjöfartssektor som Åland, alla policyförändringar inom sektorn får därmed betydande återverkningar på förädlingsvärdet för branschen och Ålands ekonomi som helhet. Transportsektorn har förutom betydelsen för sysselsättning och inkomster avgörande betydelse som infrastruktur och för försörjningsberedskapen både för Åland och för Finland som helhet.
- EU-medlemskapet har haft varierande effekter för ekonomi och sysselsättning inom olika branscher, särlösningarna och dess följder har medfört en omfördelningseffekt mellan olika näringar.
- Den åländska ekonomin har på ett övergripande plan klarat sig ganska bra – men Ålands relativa position inom Finland och EU mätt som BNP/capita har försämrats. Skillnaden till EU som helhet har minskat. En av EU:s målsättningar är utjämning mellan regioner.
- Ålands BNP har utvecklats svagare än Finlands under större delen av 2000-talet (fram till pandemin), främst p.g.a. minskande sjöfart. Exkluderat transportsektorn har den åländska ekonomin vuxit i liknande takt som övriga finska regioner.
- Ålands BNP-utveckling var snabbast fram till 2004, vilket till stor del förklaras av transportbranschen, och särskilt passagerarsjöfarten. Transportsektorns svagare tillväxt efter det kan spåras till förändringarna år 2004 då Estland blev EU-medlem, alkoholskatterna sänktes i Finland och lönsamheten för taxfree-försäljningen sjönk.
- Den högsta finska produktiviteten finns i Helsingfors-Nyland. Ålands produktivitet har legat under övriga finska regioner de flesta år under 2000-talet.
- De genomsnittliga inkomsterna är högre på Åland än i Finland. Hushållens inkomstutveckling har visat en positivare trend än BNP-utvecklingen, bland annat genom att inhemska löneinkomster omvandlats till ”utlandslöner” (ingår inte direkt i BNP). Ålänningarnas inkomster som genereras utanför Åland har ökat snabbare än inom den egna regionen. Utvecklingen av välståndet har varit mer fördelaktig än vad som återspeglas i BNP. Inkomstökningen har sedan åren kring finanskrisen varit svagare än tidigare både på Åland och i Finland.
- De viktigaste handelspartnerna för Åland är fortsättningsvis Finland och Sverige, medan handeln med övriga EU inte är så omfattande.
- Åland har haft en relativt god och jämn befolkningstillväxt under tiden i EU.
- Flyttningsrörelsen har blivit en allt viktigare faktor bakom tillväxten i befolkningen och arbetskraften. Inflyttningen från Sverige, EU och övriga världen har ökat. Befolkningen har internationaliserats, växande andel är födda utanför Åland och med andra språk än svenska.
- ÅSUBs sammanfattande helhetsbedömning är att skatteundantagets effekter, vid sidan av transportbranschen, inte har varit omfattande i makroperspektiv under åren i EU. För enskilda företag och näringar har undantaget dock medfört ökade transaktionskostnader.
- De åländska särlösningarna begränsar de friheter som är den inre marknadens kärna, men på basen av studerade tillgängliga data för bland annat ekonomi, inkomster och demografi, kan konstateras att den generella utvecklingen för Åland i stort följt utvecklingen i övriga Finland under EU-tiden.