Ålands gymnasium 2011-2017
Myndigheten Ålands gymnasium startade sin verksamhet år 2011 och den gymnasiala utbildningen på Åland har sedan dess genomgått en omfattande reform. Den övergripande målsättningen för skolreformen var att erbjuda ett brett utbildningsutbud av hög kvalitet som svarar på de särskilda förutsättningarna och behov som präglar det åländska samhället. Enligt landskapslagen om gymnasieutbildning (ÅFS 2011:13) ska gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå ordnas i Ålands lyceum som ansvarar för den allmänbildande gymnasieutbildningen och Ålands yrkesgymnasium som ansvarar för den grundläggande yrkesutbildningen.
Statistiska uppgifter visar att antalet sökande i förhållande till antalet antagna till skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium har varit relativt oförändrat sedan 2011. Andel studerande med hemvist utanför Åland har varit större i yrkesgymnasiet jämfört med lyceet, medan i lyceet har en större andel studerande erhållit sin examen inom tre år. Flödesstatistiken visar att arbetslösheten bland de utexaminerade från skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium har varit lägre än den allmänna arbetslöshetsgraden. Dessutom har en majoritet av de studerande som utexaminerats fortsatt med sina studier senast ett år efter examen (enligt uppgifter för 2015).
Verksamhetens kvalitet ur pedagogernas synvinkel analyseras i den här utvärderingen med hjälp av en modell som täcker åtta grundläggande faktorer för en lyckad skolutveckling: engagemang, kapacitetsuppbyggnad, kunskap om förändringsprocessen, lärandemiljö, bedömningskultur, ledarskap och känsla av koherens. Den åttonde faktorn sammanfattar samarbetet mellan tre nivåer (skolan, myndigheten och regeringen).
Skolreformen ur pedagogernas synvinkel
Resultaten indikerar att pedagogerna som är verksamma vid myndigheten Ålands gymnasium anser att verksamheten är värdefull och betydelsefull. Pedagogerna är målmedvetna om kopplingen mellan skolans verksamhet och studerandes framtid, och de känner sig engagerade i skolans verksamhet. Tilläggsintervjuerna gav indikationer om att enskilda studerandes behov och bakgrund kommer att behöva uppmärksammas i skolornas verksamhet även i framtiden. Studerande som har svenska som andraspråk behöver inkluderas i undervisningen på ett sätt som möjliggör en nivåutveckling i svenska språket under studietiden.
Pedagogerna uppfattade att kapacitetsuppbyggnaden inom skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium ligger på en medelnivå. Den ekonomiska kapacitetsuppbyggnaden förutsätter bland annat att verksamhetens inkomster och utgifter kan följas upp på ett systematiskt sätt. I yrkesgymnasiet kunde kapacitetsuppbyggnad i framtiden även omfatta en gemensam pedagogisk utvecklingsplan som för tillfället saknas i verksamheten. Dessutom finns ett ökat behov av psykosocial kunskap bland pedagogerna för att bättre kunna bemöta studerande med motsvarande utmaningar.
Kunskapen om förändringsprocessen uppfattas av pedagogerna att ligga på en medelnivå. Ökad kunskap om förändringsprocessen förutsätter arbetsmodeller för utvecklingsarbetet i skolorna samt organiserad arbetstid för skolutveckling. Resultaten i både lyceet och yrkesgymnasiet indikerar att det är viktigt att effektivt kunna använda strategisk planering i skolans vardag. En tydlig vision om skolans utvecklingsarbete i förhållande till framtida mål, pedagogisk utveckling och lärarnas möjligheter till fortbildning behöver kommuniceras till personalen.
Även pedagogernas uppfattning om lärandemiljön ligger på en medelnivå. Pedagogerna ansåg att det finns en positiv lärandemiljö i klassrummet, medan de frågor som visade utrymme för förbättring främst handlade om gemensamt lärande. Intervjumaterialet som samlades in under utvärderingen antydde att ändringar i lärandemiljön bland annat har skett genom att lärarna tillsammans utvecklat kurser och observerat varandras undervisning. En ”delarkultur”, där pedagogerna delar med sig av sina pedagogiska kunskaper, har skapats i skolorna och sträcker sig emellanåt även utanför den egna skolan.
Även skolornas bedömningskultur ligger på en stark medelnivå enligt pedagogerna. I lyceets läroplan för 2016 fastställs att, utöver de delprestationer som vitsordet grundar sig på, kan samtal mellan lärare och studerande samt studerandes själv- och kamratvärdering användas som stöd för bedömningen. Bedömningsgrunderna för varje ämne finns dessutom angivna i kurskatalogen. Att använda bland annat kamratvärdering i skolans verksamhet bidrar med variation till den allmänna värderingen av studerandes prestation.
Pedagogernas uppfattning om ledarskapet ligger på en relativt hög nivå i skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium. I allmänhet upplevde pedagogerna att ledarskapet ställer krav på rektorerna och att bra ledarskap förutsätter bland annat god sakkunskap om läroplanerna. De förändringskrav som uppstod i början av skolreformen för yrkesgymnasiets administrativa struktur var förhållandevis stora och bland annat de biträdande rektorernas roll kunde ytterligare förtydligas. Många praktiska ärenden, som till exempel ärenden kring mobbning eller reglerna gällande rökning, kräver ofta snabbare processer än vad som är möjliga inom ramen för det nuvarande reglementet eller de nuvarande strukturerna och rutinerna i yrkesgymnasiet. Fortbildning i form av coachning och handledning behövs både bland lärare och studerande.
Skolreformen ur studerandes synvinkel
Enligt resultaten har studerande i skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium en relativt positiv uppfattning om skolans betydelse och värde. Skolans verksamhet upplevs som betydelsefull och värdefull i förhållande till de kunskaper och färdigheter som behövs för framtida studier och yrke. Majoritet av de studerande rapporterade att läroämnena hade varit intressanta och lärorika och att man fått en god utbildning. Däremot antydde studerandes svar att informationen och kunskapen om de teman som presenteras i det utbildningspolitiska programmet för landskapet Åland (Kompetens 2025) kunde förbättras. Dessa teman är jämlikhet och jämställdhet, hållbarhet, entreprenörskap, digitalisering, flexibilitet samt integration.
Enligt studerande bidrar skolornas verksamhet till kapacitetsuppbyggnad som bland annat möjliggör för studerande att ta personligt ansvar för studierna, utveckla förmågan att bedöma den egna insatsen i utbildningen och utveckla den kommunikativa förmågan. De studerande upplevde lärarna som kompetenta, kunniga och engagerade. Att förstärka studerandes möjligheter till delaktighet lyfts fram i utvärderingen och anses vara ett stort utvecklingsområde i skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium i framtiden.
Studerande uppskattade lärandemiljön i skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium som relativt bra. Speciellt fanns möjligheter till problemlösning inom matematik och till att reflektera egna erfarenheter samt tillämpa kunskaper inom yrkesämnen. De undervisningsformer som enligt studerande vanligen hade fungerat rätt väl i undervisningen var lärarledda genomgångar, medan de undervisningsformer som inte hade fungerat speciellt väl var kundarbeten och praktik. Ämnesundervisningen hade i allmänhet varit verklighetsnära och relaterad till aktuella händelser och problem.
Resultaten indikerade att studerande upplevde att bedömningskulturen ligger på en relativt låg nivå jämfört med de andra faktorerna för en lyckad skolutveckling. De flesta studerande kände dock till de mål och bedömningsgrunder som hör till studiehelheterna och/eller kurserna som de hade deltagit i. De flesta studerande rapporterade att de hade fått en regelbunden och bra information om sina prestationer och att vitsorden har motsvarat kunnandet. Däremot kunde implementering av nya bedömningsmetoder bidra till variation i den feedback som studerande behöver för sitt lärande. Resultaten indikerade att välfungerande och meningsfulla bedömningsformer kan förstärka studerandes självkännedom och ansvarstagande.
På basen av de studerandes svar kan ledarskapet tolkas ligga på en relativt hög nivå i skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium. Studiemiljön upplevdes som trygg och trivsam och studerande upplevde att de i hög utsträckning hade blivit bemötta med respekt och tilltro av skolans personal. Enligt studerande i skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium tas deras erfarenheter och förutsättningar i rätt hög utsträckning hänsyn till i verksamheten. Även resultaten för skolornas interna utvärdering (2017) bekräftar resultaten. I bra ledarskap ingår att normerna och förväntningarna för studerande kommuniceras på ett enhetligt och tydligt sätt. Studerande behöver få information om bland annat skolans antimobbningsplan och ha möjlighet till god kontakt med handledaren i skolan och under praktikperioderna. Respektfullt och tryggt ledarskap förstärker studerandes personliga styrkor som självkännedom och ansvarstagande.
Studerandes känsla av koherens fick en av de bästa genomsnittliga värden bland faktorerna i modellen för en lyckad skolutveckling. Känsla av koherens binder ihop studietiden och studerandes framtida studier eller framtida yrke. Speciellt upplevde studerande att studiehandledningen hade motsvarat målen under studietiden. Läroplanen hade följts, utbildningen hade motsvarat studerandes förväntningar och studerande hade upplevt att lektionerna för det mesta hade varit meningsfulla och intressanta. Skillnaderna mellan lyceet och yrkesgymnasiet var dock relativt stora. Sedan 2012 har allt mindre andel studerande i yrkesgymnasiet upplevt att utbildningen hade motsvarat förväntningarna eller att lektionerna varit meningsfulla och intressanta.
Samarbete mellan aktörerna och internt kvalitetsarbete
En lyckad skolutveckling förutsätter att det finns ett fungerande samarbete inom utbildningssystemet (skolorna, myndigheten och landskapsregeringen). Av intervjuerna i den här utvärderingen framkom tydligt att det finns behov av ett välfungerande informationsflöde mellan aktörerna. Det är viktigt att information om ändringar och nya krav når skolorna i god tid innan de blir giltiga, eftersom ledningen och skolpersonalen behöver tid för att hinna anpassa verksamheten efter de nya kraven. Ärenden behöver dokumenteras på ett systematiskt sätt. Även arbetsfördelningen mellan de tre nivåerna behöver förtydligas i praktiken. Ett tydliggörande av arbetsfördelningen skulle gagna även informationsflödet och kunde eventuellt hjälpa till med att strukturera arbetet på de olika nivåerna på ett mer effektivt sätt. Frågor som knyter nära an till temat och som togs upp under intervjuerna handlade om dimensioneringsbesluten samt om antagningsprocessen som för tillfället sköts av skolorna själva.
Till samarbetsfrågorna hör även en utökad koordinering av samarbetet mellan och inom skolorna (inkluderat sjöfartsutbildningen). Till exempel de olika beslutsfattande nivåerna i budgetarbetet vid myndigheten Ålands gymnasium leder till att de berörda aktörerna kan ha olika uppfattningar om hur medlen ska användas och fördelas. Då det finns omfattande sparkrav på verksamheten vid myndigheten Ålands gymnasium, ökar det kraven för effektivt budgetarbete. De intervjuade efterfrågade juridisk expertis i verksamheten vid myndigheten Ålands gymnasium. Slutligen är det viktigt att den gymnasiala utbildningen på Åland tar hänsyn till de riskfaktorer som har identifierats leda till avbrutna gymnasiestudier, nämligen bristande pedagogiskt stöd, brister i den studiesociala miljön och programbyten.
Medan resultaten för pedagogernas och studerandes material skapade en bild av de faktorer som har påverkat reformen vid Ålands gymnasium, ger en kartläggning av interna kvalitetskriterier kunskap om hur myndigheten Ålands gymnasium granskar den egna verksamheten. Kriterierna gör det möjligt att utvärdera hur de beslut som omfattar skolväsendet påverkar skolornas verksamhet. Med hjälp av utvärderingskunskap som baserar sig på kvalitetskriterierna kan missförhållanden inom utbildningen i bästa fall identifieras och åtgärdas.
Skolreformen på Åland har varit en lång process som även i fortsättningen kommer att kräva medvetenhet, systematik och uthållighet. Rekommendationer ges för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Rekommendationer
För det fortsatta utvecklingsarbetet inom myndigheten Ålands gymnasium är det viktigt att det finns en tydlig bild av var det kommer att behövas utveckling, vad det fortsatta utvecklingsarbetet kommer att omfatta och hur arbetet kommer att genomföras.
I rekommendationerna för den framtida lärandemiljön i skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium ingår bland annat ett integrerat utbildningssystem som beaktar dem som på grund av bristande språkkunskaper har svårt att tillgodogöra sig skolans undervisning. Därtill är det viktigt att det finns en skolkultur som uppmuntrar till att prova nya arbets- och bedömningsmetoder. Pedagogernas färdigheter i bland annat handledning och coachning behöver förstärkas. I utvärderingen rekommenderas även att läroplanen utgör ett medium kring vilket lärares och rektorers professionella praktikutveckling organiseras.
Studerandes delaktighet behöver tryggas. En reell möjlighet behöver finnas för studerande att uttrycka sina åsikter om skolans lärandemiljö, att ta ansvar för studier och att vara delaktiga i skolans verksamhet. En öppen diskussion behövs om de förväntningar som studerande har med sina studier. I skolorna behövs även ändamålsenliga kontakter mellan studerande och lärare samt snabbare och samordnade beslutsprocesser. De intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen visade att en känsla av koherens delvis saknas i verksamhetskulturen i skolorna vid myndigheten Ålands gymnasium.
I utvärderingen understryks att landskapets utbildningsadministration har en drivande roll i skolutvecklingen. Reformer kan skapa stora utmaningar för rektorer och lärarkåren om bland annat ansvaret för planering, uppföljning och evaluering samt genomförande är uppdelat på olika myndigheter. Ett trenivåers perspektiv behöver bli synligt i samband med utvecklingsarbetet: klassrummet, skolan och landskapet. Resultaten i den här utvärderingen tyder på att det finns ett behov att föra en ännu öppnare dialog om hur ansvaret fördelas mellan de olika nivåerna och vilka system som kan stöda respektive aktör i arbetet.
Slutligen konstateras att inom det åländska skolväsendet har under de senaste 10–15 åren praktiserats ett pedagogiskt ledarskap som bevisligen lett till resultat som många länder och regioner gör mycket för att uppnå. Vår rekommendation är således att skapa tillfällen och plattformar på Åland där pedagoger kan kommunicera sina erfarenheter av skolutveckling. Konkreta utvecklingsplaner, dokumenterade insatser och systematisk uppföljning behövs för det fortsatta utvecklingsarbetet.