Ålänningarna och miljön - miljömedvetenhet och -engagemang 2022

­­Rapporten Ålänningarna och miljön kartlägger ålänningars miljömedvetenhet och -engagemang samt vilja och möjlighet till miljömedvetna val. Rapporten belyser också vilka politiska och samhällsmässiga åtgärder som ålänningarna prioriterar. Undersökningen som gjorts vid två tillfällen tidigare (2008 och 2015) utförs på uppdrag av Ålands landskapsregering och kommer att användas som underlag för utveckling av hållbarhetsarbetet på Åland. I undersökningen deltog totalt 565 personer i åldern 18–84 år.

Attityd till miljöfrågor

De allra flesta, 95 procent, av de som svarat på enkäten anser att det är viktigt att skydda miljön i någon grad, medan knappt hälften (45 %) anser att det är mycket viktigt. De åländska resultaten ligger i linje med motsvarande resultat i Finland, men något under genomsnittet inom EU och mycket under resultatet för Sverige.

Mest viktigt för ålänningarna är frågor relaterade till vattenkvalitet: havsföroreningar, föroreningar av sjöar och grundvatten samt Östersjöns tillstånd. Därefter följer luftföroreningar och biologisk mångfald samt klimatförändringar. De miljöproblem som ålänningarna prioriterar lägst är ekologisk produktion, bullerföroreningar och miljömärkning. Närheten till havet speglas i enkätsvaren och Östersjöns tillstånd var även den miljöfråga som intresserade flest i ÅSUBs tidigare undersökningar från 2008 och 2015. Kvinnor, den äldsta åldersgruppen och de med högskoleutbildning anser i högre grad än övriga att det är viktigt att skydda miljön i allmänhet och har en tendens att lägga större vikt vid de olika miljöfrågorna.

"Hur viktiga anser du att följande miljöfrågor är?" Andel procent av samtliga svarande. 

Miljömässigt agerande i vardagen

I enkäten ingick frågor som ger en bild av ålänningarnas agerande i olika vardagliga situationer. Miljöengagemanget syns genom att de allra flesta av de svarande uppger att de ofta källsorterar hushållsavfall, lämnar elektronikavfall för insamling och sorterar ut farligt avfall. De yngsta svarande, 18–34 år, ägnar sig åt källsortering markant mer sällan än de äldsta svarande. Många av de svarande uppger också att de försöker undvika att skapa onödigt avfall. Fyra av fem ålänningar undviker att slänga mat, överväger behovet innan man köper en ny vara och satsar på varor med längre livslängd. Majoriteten undviker även ofta eller alltid att köpa engångsartiklar. Två av tre svarar att de ofta eller alltid lämnar varor till återanvändning och ungefär lika stor andel att de köper lokalt producerade produkter. Över hälften sparar ofta eller alltid in på el, värme eller vatten. Kvinnor väljer miljömedveten konsumtion i högre utsträckning än män.

Bilen är fortsättningsvis det mest använda färdmedlet för att ta sig till olika aktiviteter såsom arbete/skola, butiker och fritidsaktiviteter. Dock har 14 procent av de svarande uppgett att de har tillgång till hybridbil eller bil med el eller annat förnybart drivmedel i hushållet, vilket kan vara en indikation på att andelen bilresor som görs med fossildrivna medel har minskat. Elcykel används som huvudsakligt färdmedel av ett par procent av de svarande.

Beredskap till förändring

De svarande fick också ställning till hur villiga de är att förändra sitt beteende till förmån för miljön i samband med olika aktiviteter. Av de som inte uppgett att de redan gör systematiskt/mycket för miljön finns en viss förändringsvilja för samtliga aktiviteter. Drygt hälften uppger att de är villiga att satsa på varor som har längre livslängd. Strax under hälften vill också satsa mycket mer på att undvika onödiga förpackningar, använda mer förnybar energi och källsortera i högre utsträckning.

Det största hindret för att välja mer miljömedvetet är enligt de svarande att de miljövänliga alternativen är dyrare. De vanligaste kommentarerna till frågan är även ekonomiska orsaker följt av bristen på kollektivtrafik. En knapp tredjedel anser att miljövänliga alternativ medför mer besvär medan en dryg fjärdedel uppger att alternativen inte är lika effektiva samt att de saknar tillräcklig information eller kunskap om miljöfrågor. 28 procent av de svarande ser inget hinder för att göra mer för miljön.

Miljöåtgärder att prioritera

60 procent av de svarande anser att den miljöåtgärd som vore effektivast att prioritera är minskade utsläpp och en minskning av aktiviteter som försämrar vattenkvaliteten i vår skärgård. Hälften av de svarande prioriterar minskad spridning av miljögifter, medan 40 procent prioriterar en utbyggnad av vindkraft.