Ålänningars alkohol-, narkotika- och tobaksbruk samt spelvanor 2021

Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har på uppdrag av social- och miljöavdelningen vid landskapsregeringen undersökt ålänningarnas bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobaksprodukter samt spelande (ANDTS). Utredningen är en uppföljning i en serie av liknande undersökningar. Inbjudan till enkätundersökningen skickades till drygt 1 200 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18–79 år som enligt det aktuella befolkningsregistret var bosatta på Åland. I enkätundersökningen deltog totalt 637 personer, vilket motsvarar 53 procent av det slutgiltiga urvalet.

Minskade skillnader i totalkonsumtion av alkohol mellan Åland, Finland och Sverige

Dryckesfrekvenserna och -mängderna som de svarande rapporterar visar att öl, cider, long drinks och liknande drycker är de mest populära alkoholdryckerna. I genomsnitt dricker ålänningar dessa alkoholdrycker ungefär ett par gånger i månaden och då cirka 2,5 alkoholportioner vid samma tillfälle. Fler än var tredje svarande dricker öl, cider, long drinks och liknande alkoholdrycker varje vecka. De genomsnittliga dryckesfrekvenserna och -mängderna för vin är ungefär en gång i månaden och då 2,1 alkoholportioner vid samma tillfälle. Knappt var tredje svarande dricker vin varje vecka. Starka alkoholdrycker dricker de svarande i genomsnitt några få gånger om året och då cirka 1,9 alkoholportioner vid samma tillfälle. Färre än var tionde svarande dricker starksprit varje vecka. Det är stora skillnader i dryckesvanorna och totalt nio procent av de svarande uppger att de aldrig varit berusade. Den genomsnittliga åldern för alkoholdebuten är 16 år.

Den totala alkoholkonsumtionen (omräknat till 100-procentig alkohol per invånare 15 år och äldre) omfattar den registrerade och den oregistrerade alkoholkonsumtionen. Medan den registrerade alkoholkonsumtionen har ökat från 6,0 liter (2019) till 7,5 liter (2020) har inköp av alkohol på färjor och flyg minskat på grund av reserestriktionerna under coronapandemin 2020. Även turisternas andel av alkoholinköpen i land uppskattas vara betydligt mindre än i de tidigare undersökningarna. De preliminära resultaten för 2020 indikerar att skillnaderna i totalkonsumtionen mellan Finland, Sverige och Åland har blivit mindre och att den totala konsumtionen ligger i samtliga länder/regioner runt 8–9 liter.

Andra droger än cannabis vanligare bland unga ålänningar

Totalt fem procent av de svarande i den här undersökningen uppger att de använt narkotika och liknande rusmedel under de senaste fem åren. Det vanligaste rusmedlet är cannabis/ marijuana/ hasch som använts av totalt 4,2 procent av de svarande. Läkemedelsbruk i berusningssyfte, cannabisbruk och bruk av andra droger visar relativt oförändrade resultat 2011–2021 (5 % eller mindre). Statistiskt signifikanta skillnader visar att män och unga svarande (18–24 år) har markant oftare använt narkotika än kvinnor och äldre svarande. Bland unga har tydliga ändringar i narkotikabruket skett 2011–2021 i form av ökat läkemedelsbruk och mer regelbundet bruk av cannabis. Under det senaste decenniet har dessutom andelen unga som använt droger som ecstacy, amfetamin och kokain ökat från noll procent (2011) till 16 procent (2021). Även blandanvänding (användning av flera substanser samtidigt) har under de senaste fem åren ökat från tre procent (2016) till 13 procent (2021) bland de unga svarande. Antalet observationer kring narkotikabruket är dock litet och resultaten behöver tolkas med försiktighet.

Rökning minskat ytterligare något på Åland

Rökningen har minskat ytterligare och resultaten visar att 85 procent av de svarande aldrig röker (83 % 2016), medan sju procent röker regelbundet (8 % 2016). Ytterst få svarande uppger att de använder e-cigaretter (0,6 %) och den genomsnittliga åldern för tobaksdebut bland de svarande är 14,5 år. Totalt 88 procent av de svarande i den här undersökningen har aldrig använt snus (87 % 2016), medan åtta procent använder snus regelbundet (7 % 2016). Män snusar markant oftare än kvinnor och den genomsnittliga åldern för snusdebut är 18 år.

Könsskillnader i penningspelande har minskat

I penningspel ingår spel som lotto, bingolotto, kasinospel, tips, spel på hästar eller liknande samt nätspel om pengar såsom poker eller vadslagning. Totalt 39 procent av de svarande i den här undersökningen har spelat penningspel under de senaste tolv månaderna (60 % 2011 och 52 % 2016). En relativt jämn fördelning finns mellan kvinnor och män samt i olika åldersgrupper. I genomsnitt har de svarande som spelat under de senaste sju dagarna spenderat 20,45 euro på penningspel (varierar 1–400 euro). Totalt fyra procent av de svarande som under de senaste tolv månaderna spelat penningspel anser att det egna spelandet kan vara ett problem. Benägenhet att rapportera om spelberoendet och dess konsekvenser kan dock variera stort mellan individer.

Något större andel svarande, totalt 45 procent, har spelat digitala icke-penningspel under de senaste tolv månaderna. Dessa svarande har i genomsnitt använt sex timmar för spelandet under de senaste sju dagarna (varierar 0–60 timmar). De yngre svarande och männen har spenderat markant flera timmar på spelandet än de äldre svarande och kvinnorna. De flesta svarande som spelat digitala icke-penningspel under de senaste tolv månaderna upplever inte att spelandet har påverkat det övriga livet (84 %).

Mer liberala attityder till cannabisbruk än andra droger

Ålänningars attityder till alkohol, narkotika och rökning har blivit mer liberala. Närmast alla svarande uppskattar dock fortsättningsvis att det finns stora risker med regelbundet bruk av droger som amfetamin och kokain. De motsvarande andelarna har minskat sedan 2016 vad gäller regelbundet bruk av marijuana/ hasch och uppfattningen om risker med att dagligen dricka större mängder starksprit. De flesta svarande anser dock att det är mycket riskabelt för personens hälsa att röka minst ett paket cigaretter varje dag. Sporadiskt cannabisbruk (då och då) eller dagligt bruk av relativt små mängder av starksprit anses vara mindre riskfyllt nu än för 20 år sedan. En motsatt trend visar att en allt större andel svarande uppskattar det som mycket riskfyllt att 1–2 gånger prova andra droger som amfetamin, kokain eller ecstasy (58 % 2001 och 69 % 2021). Att då och då röka cigaretter har relativt sällan uppskattats medföra stora risker för personen.

De svarande fick även ange åsikter om alkoholbruket i förhållande till barn och ungdomar. De flesta svarande (74–85 %) anser inte att det är acceptabelt att vuxna bjuder minderåriga på alkohol, att vuxna är berusade i minderårigas närvaro eller att minderåriga prövar på alkohol. De flesta svarande anser dessutom inte att minderåriga som bjuds på alkohol hemma lär sig hantera alkohol bättre än de som inte bjuds på alkohol hemma. Fler än varannan svarande (54 %) tycker inte att det är okej om vuxna dricker alkohol i minderårigas närvaro medan en nykter vuxen på plats tar hand om barnen. Att det är okej för vuxna att dricka alkohol i minderårigas närvaro delar åsikterna i två relativt jämna grupper (40 % är av annan åsikt och 34 % är av samma åsikt). Däremot anser de flesta svarande (77 %) att föräldrars attityder till ungdomars drickande har betydelse för tonåringarnas drickande. Kvinnor och äldre svarande har mer återhållsamma attityder till alkoholbruk i förhållande till minderåriga jämfört med män och yngre svarande.

För ytterligare information om rapporten och dess resultat, vänligen kontakta Sanna Roos (sanna.roos[at]asub.ax). För att få information om landskapsregeringens syn på rapportens resultat, vänligen kontakta Fredrik Rönnlund vid landskapsregeringens social- och miljöavdelning (fredrik.ronnlund [at]regeringen.ax).