Arbetsmarknadsbarometern 2022

I denna rapport redovisar ÅSUB en prognos för rekryteringsläget på den åländska arbetsmarknaden fram till våren 2023. Resultaten presenteras per bransch och per yrkesgrupp för den privata sektorn, samt efter arbetsgivarsektor och yrkesgrupp för den offentliga sektorn. Arbetsmarknadsbarometern har tagits fram på uppdrag av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering och Ålands Arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS).

Informationen i arbetsmarknadsbarometern baseras dels på frågor som ingår i den årliga konjunkturenkäten till den privata sektorn, som skickas till ett representativt urval åländska företag (av vilka 267 företag svarade), dels från den arbetskraftsenkät som i mars skickades ut till i princip hela den åländska offentliga sektorn. Samtliga bedömningar gäller tolv månader framåt från den period då svaren lämnades in. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden under perioden våren 2022 till våren 2023 präglas av en fortsatt volymtillväxt och ett ökat rekryteringsbehov från ifjol. I år förväntas den sysselsatta arbetskraftens volym öka med 239 årsverken, eller 2,0 procent.

Om man ser på den privata och offentliga sektorn separat kan man konstatera att ökningen sker inom båda sektorerna. Inom den privata sektorn förväntas i år en ökning med 197 årsverken (motsvarande 2,5 procent av den sysselsatta arbetskraften). I fjol förväntades en något större ökning i sysselsättningen inom den privata sektorn (248 årsverken, 3,0 procent av den sysselsatta arbetskraften). En ökning väntas även inom den offentliga sektorn, motsvarande 42 årsverken (1,0 procent av den sysselsatta arbetskraften). Tillväxttakten ökar något inom den offentliga sektorn (12 årsverken, 0,3 procent år 2021). 

Rekryteringsbehovet förväntas öka

I år motsvarar det totala rekryteringsbehovet på den åländska arbetsmarknaden 1 208 årsverken eller 10,1 procent av arbetsstyrkan, vilket kan jämföras med 878 årsverken (7,2 procent av arbetsstyrkan) för ett år sedan. Rekryteringsbehovet är större inom den privata sektorn än inom den offentliga, men i båda sektorerna har behovet ökat ytterligare sedan ifjol.

Av det totala rekryteringsbehovet kommer enligt prognosen motsvarande 828 årsverken att behövas inom det privata näringslivet (7,2 procent av arbetsstyrkan i sektorn), vilket är mer än en dubblering i jämförelse med behovet i fjol (592 årsverken, 7,3 procent av arbetsstyrkan). Här bör påpekas att rekryteringsbehovet mer än halverades under coronaåret 2020. Liksom förväntningarna på personaltillväxten är även rekryteringsbehovet relativt sett störst inom branscherna transport och hotell och restaurang. Inom den offentliga sektorn har det förväntade rekryteringsbehovet ökat från ifjol och väntas motsvara 380 årsverken, motsvarande 9,4 procent av arbetsstyrkan i sektorn (285 årsverken, 7,0 procent av arbetsstyrkan år 2021).

Den aggregerade yrkesgruppen service- och försäljningspersonal är även i år den mest efterfrågade yrkesgruppen. I år förväntas efterfrågan på service- och försäljningspersonal motsvara 318 årsverken, vilket ligger på samma nivå som ifjol (319 årsverken). Den näst mest efterfrågade yrkesgruppen i år är specialister, vars efterfrågan ökar till 230 årsverken (148 år 2021). Under de senaste fem åren har inte efterfrågan varit lika stor som i år.

Vi förväntar oss att cirka 340–350 personer kommer att gå i pension både innevarande år och nästkommande år. 

Tillväxtförväntningarna på personalstyrkan inom den privata sektorn är fortsättningsvis mycket positiva efter pandemiåret 2020 och de flesta branscherna förväntar sig en tillväxt i personalstyrkan fram till våren 2023. 

Inom branscherna transport och kommunikation samt hotell och restaurang är förväntningarna på personalstyrkans tillväxt mycket positiva för andra året i rad. Transportbranschen omfattar företag inom både sjö- och landtransport. Bägge branscher påverkas stort av turismen, en näring som påverkades kraftigt av de restriktioner som infördes på grund av coronapandemin. Resultaten tyder på en fortsatt återhämtning fram till nästa vår. 

Även branscherna övrig industri och personliga tjänster fortsätter med positiva förväntningar för personalstyrkans tillväxt under det kommande året för andra året i rad. Andra branscher som förväntar sig en personaltillväxt under det kommande året är vatten och el samt handel. 

I några branscher inom det privata näringslivet har förväntningarna på personalstyrkans tillväxt svängt från positiva ifjol till negativa i år. Till dessa branscher hör primärnäringar, livsmedelsindustri och bygg. Inom branschen företagstjänster är förväntningarna varken positiva eller negativa.

Spridningen mellan branscherna är stor gällande vilka yrken som upplevs vara svårast att rekrytera till företagen. Specialister, system-/webbutvecklare och personal inom IT nämns i årets enkät av ett flertal branscher. Detta var fallet även i fjolårets arbetsmarknadsbarometer.

Bland de yrkesinriktningar som framhålls som svårast att få tag på för arbetsgivarna inom landskapssektorn finns bland annat specialsakkunniga och chefer. Från den kommunala sektorn framhålls yrken inom vård och omsorg som svårrekryterade. Förutom dessa uppges även närvårdare, barnträdgårdslärare och specialister som svåra att rekrytera. Flera av grundskolorna uppger att det kommer att bli svårast att rekrytera klasslärare och skolföreståndare. Inom den statliga sektorn bedöms enstaka yrkesgrupper som ingenjörer och juridiska specialister bli svårast att få tag på. Även chefer och förmän bedöms vara svåra att rekrytera. 

Många anställda i den privata sektorn fortbildar sig

I vår enkät frågar vi även om behovet av fort- och vidareutbildning. Cirka 41 procent av de anställda inom det privata näringslivet beräknas få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året (44 procent år 2021). Högst är fortbildningsfrekvensen inom branscherna finans- och försäkring samt livsmedelsindustrin där minst hälften av personalen beräknas få tillfälle att fortbilda sig under året. Inom den offentliga sektorn beräknas fortbildningsfrekvensen uppgå till 52 procent.