Arbetsmarknadsbarometern 2023

I denna rapport redovisar ÅSUB en prognos för rekryteringsläget på den åländska arbetsmarknaden fram till våren 2024. Resultaten presenteras per bransch och per yrkesgrupp för den privata sektorn, samt efter arbetsgivarsektor och yrkesgrupp för den offentliga sektorn. Arbetsmarknadsbarometern har tagits fram på uppdrag av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering och Ålands Arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS). Hela rapporten finns som pdf i slutet av denna text. 

Utvecklingen på arbetsmarknaden under perioden våren 2023 till våren 2024 visar på att tillväxttakten totalt sett mattas av i och med att återhämtningen efter pandemin har stabiliserats samtidigt som det ekonomiska läget är utmanande för många. Totalt sett ser vi ändå positiva förväntningar; den sysselsatta arbetskraftes volym förväntas öka med 115 årsverken, motsvarande 1,0 procent av den sysselsatta arbetskraften. 

Om man ser på den privata och offentliga sektorn separat kan man konstatera att sysselsättningsvolymens tillväxttakt förväntas avta inom den privata sektorn, medan tillväxttakten inom den offentliga sektorn förväntas fortsätta öka. Under 2021 och 2022 förväntades ökningen i den sysselsatta arbetskraftens volym vara betydligt större inom den privata sektorn än inom den offentliga sektorn, som en följd av bland annat det stora tappet under pandemiåret 2020. Årets barometersvar visar att läget nu är det omvända: inom den offentliga sektorn väntas en ökning med 81 årsverken (motsvarande 2,0 procent av den sysselsatta arbetskraften), medan det i den privata sektorn förväntas en ökning med 33 årsverken (0,5 procent av den sysselsatta arbetskraften). 

Vi förväntar oss att cirka 380-390 personer kommer att gå i pension både innevarande år och nästkommande år. 

Rekryteringsbehovet av specialister ökar

Det totala rekryteringsbehovet på den åländska arbetsmarknaden förväntas motsvara 943 årsverken. Rekryteringsbehovet är forstättningsvis större inom den privata sektorn (533 årsverken) än inom den offentliga (410 årsverken), men inom den privata sektorn är det förväntade rekryteringsbehovet betydligt lägre än ifjol medan behovet inom offentlig sektor förväntas öka något. 

Jämfört med fjolårets barometerresultat väntas efterfrågan på de flesta aggregerade yrkesgrupperna minska från våren 2023¬ till våren 2024, förutom efterfrågan på specialister som fortsätter att öka i linje med utvecklingen de senaste tio åren för yrkesgruppen. Efterfrågan på specialister väntas motsvara 267 årsverken. Ökningen i efterfrågan av denna yrkesgrupp finns inom offentlig sektor där efterfrågan till övervägande del kommer från skolväsendet som framför allt har behov av lågstadielärare, gymnasie- och högstadielärare samt förskollärare/barnträdgårdslärare. Andra specialister som efterfrågas inom offentlig sektor är specialister inom samhälls- och socialsektorn m.fl., läkare samt specialister inom finanssektorn. Efterfrågan på specialister inom privat sektor är kvar på samma nivå som 2022 och kommer till övervägande del från branscherna finans och försäkring samt företagstjänster som efterfrågar specialister inom finanssektorn och specialister inom systemarbete. 

De mest efterfrågade yrkesgrupperna 2018-2023

Efterfrågan av service- och försäljningspersonal minskar  men är ändå fortsättningsvis en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna (254 årsverken). Inom den offentliga sektorn utgörs det förväntade rekryteringsbehovet av service-och försäljningspersonal nästan uteslutande av närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare samt barnskötare och skolgångsbiträden, medan det i det privata näringslivet framför allt efterfrågas försäljare- och butiksinnehavare, serveringspersonal samt restaurang- och storhushållspersonal.

Övriga aggregerade yrkesgruppers efterfrågan minskar i stort sett till 2021 års nivåer. Endast grupperna övriga arbetstagare samt jordbrukare och skogsarbetare efterfrågas något mer än föregående år.  

Den förväntade tillväxten av personalstyrkan varierar stort mellan branscher

Tillväxtförväntningarna på personalstyrkan inom den privata sektorn är totalt sett positiv tolv månader fram, men förväntningarna är splittrade mellan branscherna. Hälften av branscherna har positiva förväntningar, medan andra hälften har negativa förväntningar. De branscher som förväntar sig mest positiv utveckling är branscherna övrig industri samt finans och försäkring, medan en viss positiv utveckling även kan ses inom personliga tjänster, företagstjänster samt vatten och el. Byggbranschen är den bransch som har den mest negativa utsikten, följt av primärnäringarna, transport och kommunikation, hotell- och restaurang, handeln samt livsmedelsindustrin. Det kan finnas många orsaker till den förväntade utvecklingen i de olika branscherna, men övergripande kan nämnas att rådande konjunkturläge med hög inflation, konsumenternas svagare köpkraft, ökade materialkostnader etc. påverkar olika branscher olika hårt. 

Rekryteringsbehovet inom det privata näringslivet efter bransch

Arbetskraft med högre examen upplevs svåra att rekrytera 

Spridningen är stor gällande vilka yrken som upplevs vara svårast att rekrytera till företagen och de offentliga enheterna. En gemensam nämnare är dock specialister och särskilt nämns behovet av specialister med erfarenhet och högre examen. Inom landskapssektorn efterfrågas särskilt juridiska specialister och inom skolväsendet lärare och andra specialister inom undervisning, såsom studiehandledare. 
Som tidigare upplevs också yrken inom vård och omsorg, särskilt närvårdare, vara svårrekryterade, både inom offentlig och privat sektor. Inom kommunala sektorn efterfrågas också behöriga lärare inom barnomsorgen, elevassistenter och speciallärare. Inom privata sektorn är de svårrekryterade yrkena som nämns ofta branschspecifika, men de yrken som nämns över flera branscher är specialister eller experter inom finans och IT samt städare.

Fortbildningsfrekvens i linje med genomsnittet för de senaste tio åren

I vår enkät frågar vi även om behovet av fort- och vidareutbildning. Cirka 39 procent av de anställda inom det privata näringslivet och 50 procent inom den offentliga sektorn beräknas få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året, vilket ligger i linje med medelvärdet för de senaste tio åren. Högst är fortbildningsfrekvensen inom branscherna finans- och försäkring. Fortbildningen sker i huvudsak genom enstaka korta utbildningstillfällen och fortbildningsområdena sammanfaller till stor del med de yrkesområden som upplevs vara svårrekryterade. Framför allt planeras fortbildning inom ledarskap, juridik, försäljning, ekonomi och IT.