Arbetsmarknadsbarometern 2024

Förväntningarna på den åländska arbetsmarknadens volymutveckling är positiva

I denna rapport redovisar ÅSUB en prognos för rekryteringsläget på den åländska arbetsmarknaden fram till våren 2025, för både privat och offentlig sektor fördelat på branscher, arbetsgivarsektorer och yrkesgrupper. Förväntningarna på sysselsättningsvolymens utveckling under perioden våren 2024 till våren 2025 är positiva. Den sysselsatta arbetskraftens volym väntas öka med 128 årsverken, motsvarande 1,1 procent av den sysselsatta arbetskraften.

Sysselsättningsvolymens tillväxttakt förväntas öka inom den privata sektorn, medan tillväxttakten inom den offentliga sektorn förväntas avta. Förväntningarna på den relativa tillväxten av arbetskraftens volym är dock fortsättningsvis högre inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn, men skillnaden mellan sektorerna är mindre än det varit under de senaste fem åren. Inom den offentliga sektorn väntas en ökning med 60 årsverken (motsvarande 1,5 procent av den sysselsatta arbetskraften), medan det i den privata sektorn förväntas en ökning med 68 årsverken (0,9 procent av den sysselsatta arbetskraften).

Vi förväntar oss att cirka 330–340 personer kommer att gå i pension både innevarande år och nästkommande år. Med tanke på avgångarna från arbetsmarknaden under de kommande åren är ett positivt flyttningsnetto fortsättningsvis viktigt för att upprätthålla storleken på arbetskraften, då antalet ålandsfödda personer som är på väg in i arbetslivet inte täcker upp för avgångarna.

Den förväntade tillväxten av personalstyrkan varierar stort mellan branscher

Tillväxtförväntningarna på personalstyrkan inom den privata sektorn är liksom 2023 även i år splittrade mellan branscherna. De branscher som har positiva förväntningar på personalvolymens utveckling tolv månader framåt är företagstjänster, finans och försäkring, övrig industri samt personliga tjänster. Primärnäringarna, hotell- och restaurang, handeln samt vatten- och el förväntar sig en närmast oförändrad personalvolym, medan branscherna transport och kommunikation, byggbranschen och livsmedelsindustrin förutspår en negativ utveckling i personalvolym. De varierande förväntningarna på utvecklingen i de olika branscherna kan ha flera förklaringar, men den senaste tidens ekonomiska utmaningar med bland annat hög inflation och högre räntor påverkar olika branscher olika hårt och på olika sätt.

Rekryteringsbehovet inom det privata näringslivet efter bransch

Den förväntade tillväxten av sysselsättningsvolymen i den offentliga sektorn återfinns framför allt i den kommunala sektorn och landskapssektorn medan den statliga sektorn förutspår i princip oförändrad volym.

Rekryteringsbehovet av service- och försäljningspersonal samt specialister är fortsatt stort

Det totala rekryteringsbehovet på den åländska arbetsmarknaden minskar från fjolårets 943 årsverken till 886 årsverken i år. Rekryteringsbehovet är fortsättningsvis större inom den privata sektorn (471 årsverken) än inom den offentliga (414 årsverken). Detta är inom den privata sektorn en minskning jämfört med ifjol, medan rekryteringsbehovet inom den offentliga sektorn förblir ungefär detsamma som ifjol. 

Efterfrågan på service- och försäljningspersonal samt specialister fortsätter att vara hög, med en efterfrågan motsvarande 272 respektive 225 årsverken under det kommande året. Jämfört med ifjol ökar behovet av service- och försäljningspersonal, vilket uteslutande beror på ett ökat behov av gruppen närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare inom offentlig sektor. Utöver närvårdare består service- och försäljningspersonal inom offentlig sektor framför allt av barnskötare och skolgångsbiträden och inom privat sektor av försäljare och butiksinnehavare samt restaurang- och serveringspersonal.

Däremot minskar behovet av specialister efter flera års ökning, på grund av ett generellt minskat behov inom privat sektor. Inom den privata sektorn efterfrågas framför allt specialister inom systemarbete och databaser, -nätverk och systemprogram och inom den offentliga sektorn efterfrågas i synnerhet förskollärare/lärare inom barnomsorgen, lågstadielärare, gymnasie- och högstadielärare, lärare i yrkesämnen samt läkare.

De mest efterfrågade yrkesgrupperna 2020-2024

Den förväntade efterfrågan på experter minskar marginellt. Inom den offentliga sektorn efterfrågas framför allt sjukskötare och andra vårdrelaterade yrken men även juridiska assistenter, handledare och rådgivare inom socialsektorn och församlingar. Experter som efterfrågas inom den privata sektorn är i synnerhet experter inom finansiering, försäkring och redovisning, IKT-tekniker samt sjöpersonal.

Efterfrågan på kontors- och kundtjänstpersonal förväntas öka och merparten av rekryteringsbehovet återfinns inom det privata näringslivet. Även efterfrågan på byggnads- reparations- och tillverkningsarbetare förväntas öka inom branscherna vatten och el samt handeln.

Efterfrågan på chefer och högre tjänstemän minskar marginellt i år, medan en mer betydande minskning i efterfrågan ses för grupperna process- och transportarbetare samt övriga arbetstagare.

Svårt att rekrytera arbetskraft med relevant utbildning och erfarenhet

Spridningen är stor gällande vilka yrken som upplevs vara svårast att rekrytera till företagen och de offentliga enheterna. En gemensam nämnare är dock specialister och särskilt nämns behovet av specialister med erfarenhet och rätt utbildning. Inom både den statliga sektorn och landskapssektorn efterfrågas särskilt juridiska specialister och inom skolväsendet upplevs det vara särskilt svårt att få tag på behöriga lärare i yrkesämnen.

Som tidigare upplevs också yrken inom vård och omsorg, särskilt närvårdare, vara svårrekryterade. Inom kommunala sektorn är det förutom närvårdare också svårt att få tag på lärare inom barnomsorgen. Inom privata sektorn är de svårrekryterade yrkena som nämns ofta branschspecifika, men de yrken som nämns över flera branscher är specialister eller experter inom IT, arbets- och projektledning, försäljning, finans och beskattning.

Fortbildningsfrekvensen över genomsnittet för de senaste tio åren

I vår enkät frågar vi även om behovet av fort- och vidareutbildning. Cirka 41 procent av de anställda inom det privata näringslivet och 58 procent inom den offentliga sektorn beräknas få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året. Högst är fortbildningsfrekvensen inom branscherna finans- och försäkring. Fortbildningen sker i huvudsak genom enstaka korta utbildningstillfällen och förutom branschspecifika utbildningar finns det behov av fortbildning framför allt inom ledarskap, juridik, försäljning, ekonomi och IT. Ett annat gemensamt tema som nämns av många inom både privat och offentlig sektor i år är digitalisering och AI (artificiell intelligens).

Arbetsmarknadsbarometern har tagits fram på uppdrag av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering och Ålands Arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS). Resultaten kommer att presenteras på ett seminarium i början av hösten 2024, närmare information kommer.