Behovet av finska i ålänningarnas vardagsliv

I rapporten presenteras resultaten av en enkätundersökning gällande de på Åland boendes syn på behovet av finska i sitt vardagsliv och på sina arbetsplatser. Rapporten utgör den tredje och sista delen av avrapporteringen av en kartläggning av finskan betydelse på den åländska arbetsmarknaden, för flyttningsrörelsen och i ålänningarnas vardagsliv. Övriga resultat finns publicerade i ÅSUB-rapporterna 2008:1 och 8.

De viktigaste resultaten kan sammanfattas i följande tio punkter:

(1) Den omfattande inflyttningen har bidragit till att många idag kan finska. Omkring två tredjedelar av den på Åland boende befolkningen har någon form av kunskaper i finska. Detta är en kraftig ökning av andelen med kunskaper i finska jämfört med situationen på 1950-talet.

(2) Nästan nio av tio uppger sig inte uppleva några problem med den svenskspråkiga servicen inom Ålands egna myndigheter och kommuner. Även inom kyrka och församlingar ser bristerna i den svenska servicen ut att vara små.

(3) Bristerna i den svenskspråkiga servicen inom sjuk- och hälsovården är förvånansvärt hög med tanke på att den ligger under självstyrelsens behörighet. Fjorton procent av de svarande uppger att de upplevt sådana problem. Den förhöjda ”språkproblemfrekvensen” förorsakas dock i huvudsak av vården utanför Åland.

(4) Trots de åländska föreningarnas och frivilligorganisationernas starka lokala förankring förekom brister i den svenska språkservicen. Orsaken är de kontakter med till övervägande del finskspråkiga systerorgan och ”takorganisationer” som Ålands statstillhörighet genererar.

(5) Nästan var fjärde person har upplevt brister i den svenskspråkiga servicen inom de statliga myndigheterna. Språkservicen är sämst inom myndigheter med hemvist utanför Åland. Bristerna i den svenskspråkiga servicen förekommer dock även inom den ”åländska” delen av den statliga förvaltningen.

(6) De största språkproblemen finns inom handeln. En klar majoritet anser att den svenskspråkiga servicen vid inköp av varor och tjänster är bristfällig. De största bristerna gäller bruksanvisningar och produktinformation, samt i samband med marknadsföring och reklam/produktlansering. Orsaken är välkänd och har klargjorts i tidigare ÅSUB-undersökningar. Genom sin statstillhörighet ingår Åland i det finska handelsområdet, något som i sin tur medför att huvuddelen av de varor och tjänster som köps levereras av finska producenter, företag och importörer vilka som regel har svårt att klara de åländska kundernas behov av fullvärdig svenskspråkig kund- och produktservice.

(7) Ungefär hälften av ålänningarna anser sig ha behov av finska på sin arbetsplats. Huvuddelen (80 %) av behoven hänför sig till brister i den svenska språkservicen inom administration, utbildning, externa kontakter och liknande. Behovet av finska för att betjäna kunder/klienter står alltså för en rätt liten del av behoven.

(8) Drygt sextio procent av de landskapsanställda anser sig behöver kunna finska för att tillgodogöra sig all en information som behövs på sin arbetsplats. Detta är ungefär samma andel som för de som arbetar inom den privata sektorn. Inom den kommunala sektorn är behovet dock mindre. Orsaken till behovet av kunskaper i finska på arbetsplatserna inom landskap och kommuner är beroendet av finsk lagstiftning, finska regelverk och myndigheter, något som förutsätter kontakter med finskspråkiga myndigheter och organ.

(9) De yngre åldersgrupperna är mer missnöjda med den svenskspråkiga servicen än de äldre. Detta gäller även de med högre utbildning. Ett annat samband är att inflyttare från Finland i mindre utsträckning än personer som är födda på Åland eller i resten av världen anser sig drabbade av bristande svenskspråkig service och information.

(10) Personer med högre position, högre utbildning och bättre kunskaper i finska anser sig ha större behov av finskan på sin arbetsplats än andra grupper. Resultatet tyder på att det finns en ”sorteringsmekanism” på arbetsmarknaden som gör att personer med goda kunskaper i finska får företräde till de arbetsplatser där behovet av finska är som störst, och att dessa arbetsplatser samtidigt också tenderar att vara de som kräver högre utbildning och ger mer ansvar och bättre karriärmöjligheter.

Hela rapporten kan du läsa här.