Beräkningar av utfallet för ny finansieringsmodell för Ålands självstyrelse

Statsrådet tillsatte den 19 september 2013 en parlamentariskt sammansatt kommitté för att reformera självstyrelselagen för Åland. I Ålandskommitténs förslag till proposition föreslogs en helt ny självstyrelselag för Åland. Denna skulle ersätta 1991 års självstyrelselag och bli den i ordningen fjärde självstyrelselagen.

Ålandskommitténs förslag mötte dock kritik bland remissinstanserna och kommitténs förslag anpassades för att bemöta kritiken. Ålands landskapsregering och finansministeriets tjänstemän förhandlade fram ett nytt förslag till finansieringssystem som kan tillämpas oavsett om riket genomför organisatoriska reformer liknande den tidigare föreslagna landskaps- och vårdreformen (den s k SOTE-reformen) eller inte.

ÅSUB har av Ålands landskapsregering haft i uppdrag att analysera den föreslagna finieringsmodellen. Syftet med den här rapporten är att återge och illustrera de detaljgranskningar av det nya avräkningssystemets förutsättningar, beteende och effekter som ÅSUB har haft i uppdrag att göra. Det nya systemet analyseras både med hjälp av historiska data och med hjälp av olika utvecklingsscenarier för Ålands respektive Finlands ekonomi. Resultaten som redovisas grundar sig på den information som var tillgänglig under hösten-vårvintern 2018 - 2019. 

Det nya finansieringssystemet har analyserats både med historiska fakta och med framtidsscenarier. I den historiska analysen antogs att det nya systemet skulle ha trätt i kraft år 1993. Framtidsanalysen gjordes med hjälp av fem ekonomiska utvecklingsscenarier där olika antaganden användes för den ekonomiska och demografiska utvecklingen på Åland och i Finland.

Både i ljuset av historiska data och framtidsscenarier ser det nya finansiella systemet ut att kunna ge en viss tilläggsfinansiering för Åland. Det nya finansieringsarrangemanget ger en önskad tilläggsfinansiering på ca 10 miljoner euro om landskaps- och vårdreformen genomförs samtidigt, medan utan landskaps- och vårdreform är tilläggsfinansieringen mycket lägre under det nya systemets första år, utan ytterligare ändringar i systemet. Utan SOTE-reform bör avräkningsgrunden - som i dessa kalkyler har hållits på sin nuvarande nivå 0,45 procent - höjas något. Det exakta utfallet för systembytet är dock beroende av det vid tidpunkten rådande konjunkturläget och av eventuella enskilda händelser som påverkar statens budgetinkomster. 

Inom det föreslagna finansieringssystemet finns en säkerhetsmekanism som jämför samfunds- och kapitalinkomsternas nivå på Åland med hela Finlands. Om utfallet av samfundsskattens, tonnageskattens och kapitalinkomstskattens sammanlagda belopp understiger det belopp som Åland genom avräkning skulle ha erhållit (med dagens system) på basen av motsvarande skatter i Finland med mer än 10 procent, erhåller Åland mellanskillnaden. Säkerhetsmekanismen skulle inte ha gett något utslag under 1993 - 2017, även om det inte var långt ifrån den första utbetalningen år 2008. Under de mest pessimistiska antagandena (vårt scenario Strukturkris) skulle säkerhetsmekanismen leda till utbetalningar i slutet av vår simuleringsperiod, åren 2027 - 2030.

I det föreslagna systemet påverkar Ålands andel av Finlands befolkning storleken på avräkningsbeloppet. Befolkningskoefficienten kan tänkas utgöra ett indirekt sätt att kompensera för det åländska bidraget till de indirekta skatterna. Befolkningskoefficienten i avräkningssystemet ger därigenom självstyrelsen ett nytt incitament att bevara och utveckla Åland som en inflyttningsvänlig och välkomnande boningsort till återflyttare och nya ålänningar.

Hela rapporten är tillgänglig på länken nedan.