Distansarbete på Åland – omfattning och möjlighet

I denna översikt har vi samlat erfarenheter av distansarbete på Åland utifrån ett samhällsperspektiv. Vi beskriver distansarbete på Åland före, under och efter coronapandemin 2020–2022. Vi kan konstatera att distansarbete förekommer på Åland, men det förefaller inte så utbrett.

Före pandemin jobbade en procent av de anställda inom offentlig sektor på distans mer än hälften av sin arbetstid och inom företagen tre procent. 

De infrastrukturella förutsättningarna för distansarbete är mycket goda på Åland, tack vare en hög täckningsgrad av snabbt fast bredband och mobilnät.

Resultaten i den här översikten baserar sig på enkäter till arbetsgivare inom privat och offentlig sektor våren 2022, där vi ställde några frågor om distansarbete. Arbetsgivarna representerar drygt 8 100 årsarbetsplatser.

En enkät sändes också till personer som genom oberoende urval inbjudits till att registrera sig att delta i ÅSUB:s webbpanel.

Kort om resultaten

Vi frågade om antal personer som arbetat på distans minst hälften av sin arbetstid vid tre olika tillfällen: före pandemin, när pandemin bröt ut (mars 2020) och ”för tillfället” under våren 2022.

Flest arbetstagare i de undersökta företagen och offentliga enheterna jobbade på distans just efter att pandemin bröt ut i mars 2020. Det var 1 900 personer. Det motsvarar en knapp fjärdedel av den personal som arbetsgivarna representerar.

På motsvarande sätt har runt tre fjärdedelar av sysselsatta ålänningar inte jobbat på distans, främst på grund av de arbetsuppgifter de har.

Figur. Har ni jobbat på distans?

Lite mindre än vart tredje företag har haft någon eller några av sina arbetstagare på distans minst hälften av arbetstiden under pandemin. Alla branscher inom ÅSUB:s övergripande branschindelning är representerade, men i de flesta fall är det endast ledningen och administrativ personal som kunnat jobba på distans. En liten grupp företag utmärker sig, för de har haft minst hälften av sin personal på distans. Dessa företag finns i huvudsak inom branscherna Företagstjänster och Finans och försäkring.

Nästan två tredjedelar av de offentliga enheterna har haft anställda på distans, men det är stor skillnad mellan vilken typ av arbetsplats det är. Det är främst tjänstemän inom Ålands landskapsregering och statens förvaltning som jobbat mycket på distans jämfört med kommuner, skolor och vårdinrättningar.

Majoriteten av arbetsgivarna på Åland bedömer att de har lyckats väl med förändringen till ökat distansarbete. Den främsta fördelen med distansarbete är enligt arbetsgivarna effektiviteten. I den mindre gruppen på 32 företag som jobbat mycket på distans är den viktigaste fördelen att kunna rekrytera bredare.

Figur. Fördelar med distansarbete enligt arbetsgivaren

Den största nackdelen enligt arbetsgivarna är sämre möjlighet att lära av andra och försvårat teamarbete. Dessutom lyfts ökade risker med IT-säkerheten upp, särskilt bland företag.

När vi frågade om framtiden vill majoriteten av arbetsgivarna ha sin personal på plats, eftersom de flesta ålänningar arbetar inom branscher där distansarbete inte är möjligt. Många arbetsgivare erbjuder också distansarbete på deltid och några på heltid.

Figur. Framtidens arbetsformer

Vi har också använt oss av de personer som registrerat sig att delta i vår webbpanel. Av de 329 svar vi fick hade 41 procent någon erfarenhet av distansarbete. Det var inte många som hade jobbat på distans före pandemin, men flera män än kvinnor.

För de anställda är den överlägset största fördelen att slippa pendla. Största nackdelen oberoende av både ålder och kön är avsaknaden av arbetsgemenskap och den sociala samvaron.

De anställda har till stor del fått det stöd de behöver av sin arbetsgivare för att kunna utföra sina uppgifter väl på distans. De var dock nöjda bara till viss del med känslan av delaktighet och ledarskapet.

Figur. Stöd av arbetsgivaren?

Knappt en femtedel av de svarande i webbpanelen hade arbetat på distans även från en annan plats än sitt hem. En dryg tredjedel såg inget hinder för att jobba mer på distans från sitt fritidsboende eller annan plats.

Figur. Jobba på distans från annan plats t ex fritidsbostad

Majoriteten av de svarande som jobbat på distans vill fortsätta på distans i någon form. Två tredjedelar av den yngre åldersgruppen vill fortsätta med i första hand deltid på distans. De vill ha flexibilitet att välja.

Sammanfattande tankar inför framtiden

Är ökningen av distansarbete tillfällig eller kommer den att bestå i framtiden? Kommer det att ske förändringar i vårt sätt att se på arbete och platser för arbete? Det finns ett stort intresse för fortsatt ny kunskap.

Vår undersökning visar både på ett ökat intresse och en ökad beredskap för distansarbete på Åland.

Här finns möjligheter för Åland som region, eftersom vi har ett välutbyggt fast bredbands- och mobilnät, vilket är en grundförutsättning för distansarbete. Även delar av skärgården har ett utmärkt fibernät, vilket möjliggör smidigt distansarbete. Distansarbetsmöjligheterna kan öka inflyttningen, till exempel för (egen)företagare inom kunskapsbranscher och anställda med arbetsgivare utanför Åland. I vår översikt har knappt fem procent en arbetsgivare som inte har ett kontor på Åland.

Att leda en verksamhet som har personal både på distans och på plats har sina utmaningar. Vi lyfter därför fram några rekommendationer i en avslutande analys.

Distansarbete är inte för alla. Det finns många branscher där det inte är möjligt. Det tydliggör i sin tur behovet av olika slag av åtgärder för att säkerställa jämlikhet och välmående i arbetslivet för alla.