Ekonomisk översikt hösten 2017

Den finländska konjunkturuppgången har ännu inte nått Åland

Den finländska konjunkturuppgången, som till stor del drivs av tillverkningsindustrin, har ännu inte nått Åland, med sin servicebaserade ekonomi. Den svaga utvecklingen inom sjöfarten och minskningen av omsättningen inom branschen personliga tjänster dämpar tillväxten. Den förstärkning av den samlade ekonomiska aktiviteten som förväntades i våras inte ser ut att infrias.

Svagare än förväntad BNP-tillväxt i år, men arbetslösheten sjunker

ÅSUB:s prognos säger att BNP-tillväxten var 1,6 procent förra året (2016) och blir svagt negativ, -0,2 procent i år. Det beror bland annat på en svag utveckling för sjöfarten och omsättningen i branschen personliga tjänster, där spelverksamhet ingår och en krympande offentlig sektor. Därmed har siffrorna reviderats neråt i förhållande till vårens prognos. Såväl den privata som den offentliga sektorns bidrag till BNP ser ut att bli negativa i reella termer.

Vi kommer av allt att döma få en betydligt högre inflation på Åland än i Finland som helhet detta år; 1,6 jämfört med 0,9 procent enligt våra prognoser, vilket även minskar det reella värdet på Ålands BNP i förhållande Finlands. Arbetslösheten hamnar kring 3,6 procent, vilket innebär att den gradvisa nergången efter toppnoteringen 2013 (4,0 procent) fortsätter. 

Hushållen högt skuldsatta

Det låga ränteläget och ett – som vi kan anta – starkt förtroende för ekonomin hos de åländska hushållen ökar den privata konsumtion något i år i förhållande till fjolåret, även om köpkraften hålls tillbaka något av en måttlig löneutveckling.

Skuldsättningsgraden på Åland har på senare år legat klart över Finlands totalt, samtidigt som tillväxten av den disponibla inkomsten varit i stor sett densamma. Under åren efter finanskrisen (efter 2008) har skillnaden i skuldsättningsgrad ökat markant, vilket förmodligen betyder att åländska hushåll är särskilt sårbara för räntehöjningar. De åländska hushållens skulder har växt med 40 procent i (löpande priser) efter finanskrisen 2008, medan de i Finland som helhet växt med 18 procent.

Befolkningstillväxten fortsättningsvis god

ÅSUB:s bedömning utgående från preliminära uppgifter från befolkningsregistercentralen är att den sammantagna befolkningstillväxten hamnar i spannet plus 220 till 230 personer innevarande år (2017). Om förutsägelsen slår in innebär det en fortsättning på fjolårets goda befolkningsökning, vilken skulle ligga klart över det årliga genomsnittet för perioden sedan år 2000.

Den offentliga sektorn

Enligt preliminära uppgifter kommer kommunalskatterna på förvärvsinkomster att öka med 1,4 procent för de åländska kommunerna år 2016 jämfört med 2015. Samfundsskatterna för 2016 för de åländska kommunerna  förväntas däremot ha minskat med 11 procent, på grund av att kommunernas andel av samfundsskatten sjönk. Skatterna från förvärvsinkomster ser ut att öka kring en procent innevarande år för de åländska kommunerna.

För år 2016 fastställde Ålandsdelegationen klumpsumman till 222,9 miljoner euro. Detta var en höjning med ca 1,2 procent från 2015. Enligt uppgifter från den sista tilläggsbudgeten för staten 2017 förväntas klumpsumman bli 231,5 miljoner euro 2017, vilket skulle innebära en ökning med 3,8 procent. 2018 väntas klumpsumman sedan öka med ca 2,5 procent och utgöra 237,2 miljoner euro. Enligt ÅSUB:s prognoser väntas skattegottgörelsen ("flitpengen") ligga i spannet 14–16 miljoner euro 2016. I år beräknas summan av klumpsumman och skattegottgörelsen bli 255,4 miljoner euro och 2018 ligga kring 251–253 miljoner euro.

Det privata näringslivet

Omsättningens utveckling i det privata näringslivet ser ut att bli svag, 0,9 procent i nominella termer, i år, medan den samlade lönesumman växer bättre än Finlands totalt. Den sammanvägda svaga omsättningsutvecklingen beror till stor del på en svagare än väntat utveckling för sjöfarten. Sjöfarten har länge lidit av den svaga tillväxten av världshandeln, av Finlands dåliga ekonomiska tillstånd och av överkapacitet i alla segment. Nu ser såväl världshandel som Finlands ekonomi ut att ta sig, men överutbudet av tonnage består.

Passagerarrederiernas rörelsevinster påverkas i år negativt av höjda bunkerkostnader, som enligt ÅSUB:s prognos stiger endast marginellt nästa år. En svag krona minskar försäljningen till svenska kunder. Det motverkas av en förstärkt köpkraft hos finländska hushåll. Sjöfartens konjunkturella krafter verkar alltså åt olika håll. Det hoppingivande på sikt är att det inom den åländska såväl passagerar-, tanker- och nu senast, som det verkar, även inom torrlastsjöfarten, satsas på nybyggen. Omsättningen inom transportbranschen som helhet (inklusive landtransporter) fortsätter att försvagas. Även den samlade lönesumman ser ut att utvecklas sämre än vad branschföretagen bedömde i våras

Övernattningarna har varit fler i år jämfört med ifjol, men omsättningen hotell- och restaurangbranschen ser trots det ut att utvecklas svagt. Även för den branschövergripande landturismen har tillväxten av omsättningen och lönesumman avsevärt mattats under fjolåret och under innevarande år.   

Preliminära registeruppgifter för såväl omsättning som lönesumman i handelsbranschen pekar på ännu ett svagt år i år (2017). Den totala omsättningen ökar inte i reella termer enligt prognosen trots att priset på olja och drivmedel ökat, vilket tyder på en svag utveckling för de övriga av branschens undersegment.

Den internationellt inriktade delen av försäkringsverksamheten möter fortsättningsvis hård konkurrens, överkapacitet och sjunkande premierater. Marinförsäkringsvolymerna i Europa har utvecklats svagt ända sedan 2012. Premierna på nordiska fartygsförsäkringar har sjunkit med nära 40 procent sedan 2010, trots att tonnaget ökar. Trots denna affärsmässigt ogynnsamma miljö har den åländska försäkringsverksamheten visat gott resultat.  

Bankernas resultatutveckling fortsätter att hämmas av de låga räntorna. Den goda volymökningen på inlåningen motsvaras inte av en lika stark ökning av räntenettot. Den långvariga expansiva penningpolitiken i eurozonen har lett till höga värderingsnivåer på aktier, obligationer och fastigheter. Utlåningen för bostadsprojekt, främst för mindre och billigare sådana, verkar ha ökat, vilket syns i att de åländska hushållen skuldsatt sig i en betydligt snabbare takt än i Finland totalt.

Tillväxten av den totala omsättningen inom branschen företagstjänster är fortsättningsvis över långtidsgenomsnittet. Personliga tjänster, inklusive speltjänster, ser i dagsläget ut att i år få en rejäl dipp i tillväxten, men från en ovanligt hög nivå året innan.

Omsättningstillväxten för den åländska livsmedelsindustrin var svag förra året och ser ut att förbli så under innevarande år, medan den övriga industrin haft en stark tillväxt.

Avmattningen i byggbranschens omsättningstillväxt ser hittills i år ut att ha fortsatt och tillväxten blir knappt positiv i reella termer under hela året.

Sammanfattande bedömning

ÅSUB:s sammanfattande bedömning för den åländska ekonomins utveckling under detta år är att den förhoppning om en förstärkning av aktiviteten i den åländska ekonomin vi hade i våras inte ser ut att infrias. Den finländska konjunkturuppgången, som drivs av tillverkningsindustrin, verkar ännu inte ha nått Åland, vars ekonomi i första hand är servicebaserad. Produktionsvärdet i såväl privat som offentlig sektor ser i stället ut att minska detta år. Enligt vår prognos hamnade BNP-tillväxten på 1,6 procent förra året (2016) och blir i år negativ, -0,2 procent. Den svaga resultatutvecklingen för sjöfarten och branschen personliga tjänster, där spelverksamhet ingår, samt en relativt hög inflation håller tillbaka uppgången för den åländska ekonomin som helhet. På sikt kan emellertid det förbättrade tillståndet i den globala och i synnerhet eurozonens ekonomi, samt den förbättrade efterfrågan i den finländska ekonomin, ge resultatförbättringar även hos det åländska servicebaserade näringslivet.

Hela den ekonomiska översikten finns tillgänglig nedan: