Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn hösten 2006

Den starka tillväxten i världsekonomin har fortsatt under året och vi upplever för tillfället en av de snabbaste tillväxtperioderna sedan början av 1970-talet. Sverige och Finland för just nu kampen om tätplatsen i tillväxtligan inom OECD-området. Den inhemska efterfrågan och den internationella ekonomin har gynnat utvecklingen i de båda länderna. Även Åland har gynnats av det goda internationella konjunkturläget i allmänhet, och av den starka tillväxten inom finsk och svensk ekonomi i synnerhet. Den höga ekonomiska aktiviteten i regionerna närmast omkring oss bidrar till en positivare syn på framtiden. Lönsamheten för betydande delar av det åländska näringslivet är för närvarande god.

Samtidigt kvarstår utmaningarna inom den för Åland så ekonomiskt betydelsefulla passagerarsjöfarten. Konkurrensen är fortsatt hård och omstruktureringar inom branschen sker parallellt på flera plan. Flera frågor kring den framtida beskattningen av rederinäringen i Finland, av de anställda, av tonnaget samt av nyinvesteringar är ännu öppna. Vid sidan av konkurrensläget pressas marginalerna av sjunkande skillnader mellan priserna ombord och iland samt av fortsatt höga bunkerkostnader.

Den höga aktiviteten inom den åländska landekonomin i kombination med förbättrad lönsamhet inom sjöfartssektorn gör att ÅSUB har skrivit upp prognosen för tillväxten inom den åländska ekonomin för 2006. Vi beräknar att BNP-tillväxten inom den åländska ekonomin i år kommer att stiga till runt 5,5 procent. För 2007 beräknas BNP-utvecklingen återgå till mera ”normala nivåer” med en tillväxt på drygt 3 procent. Den offentliga sektorn drar ner volymutvecklingen för BNP både 2006 och 2007.

Den samlade bilden av läget inom det privata näringslivet är förhållandevis ljus, trots sviktande utveckling i omsättningsvolymen. Orsaken till den negativa utvecklingen av omsättningen står att finna i strukturella förändringar inom sjöfartssektorn, som dock på sikt kommer att ge stabilare utvecklingsförutsättningar. I kombination med den dynamiska utvecklingen och investeringsviljan inom delar av det landbaserade näringslivet ser möjligheterna för en stabil tillväxt bättre ut idag än för bara ett år sedan.

Utvecklingen av kommunernas ekonomi har varit svag de senaste åren. Trots en stram budgetpolitik ökade nettoutgifterna för verksamheterna enligt de kommunala boksluten för år 2005 med 5,4 procent. Skatteintäkterna och landskapsandelarna ökade dock långsammare, vilket innebar att kommunernas årsbidrag sjönk med närmare 14 procent. Sammantaget var underskottet hela 1.192.000 euro i kommunernas bokslut för år 2005, nio kommuner uppvisade underskott och en kommun hade ett negativt årsbidrag. Nettoinvesteringarna sjönk med 31,4 procent jämfört med år 2004. Sålunda var ökningen i den långfristiga lånestocken betydligt mindre år 2005 jämfört med året innan.

Enligt budgeterna för 2006 beräknas nettodriftskostnaderna fortsättningsvis öka, med ca 4 procent jämfört med bokslutet år 2005. Tack vare högre samfundsskatter än beräknat, kan skatteinkomsterna i boksluten för år 2006 komma att vara högre än budgeterat. De kommunala variationerna i samfundsskatteutfallet kommer dock att vara stora. Investeringstakten förväntas ytterligare minska något och de planerade nettoinvesteringarna stannar på ca 12 miljoner euro i år. Den långfristiga lånestocken beräknas enligt budgeterna öka med 3,8 miljoner euro, netto.

Genom att inte några större förändringar skett i avdragsgrunderna för år 2006 beräknas skatteintäkterna för i år växa snabbare än förvärvsinkomsterna. Inför år 2007 har regeringen i Helsingfors föreslagit en sänkning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, vilket skulle gynna de åländska kommunerna, avdraget i statsbeskattningen höjs då i motsvarande grad. Staten har gått in för att de skattelättnader som görs framöver ska finansieras av staten.

En annan förändring av avdragen är förslaget om att återinföra det allmänna avdraget för år 2007. Enligt förslaget skulle kommunerna kompenseras för införandet av avdraget genom ett beräknat belopp som tas in i landskapets budget och som utbetalas under pågående år. Efter att beskattningen slutförts justeras kompensationen mot det verkliga inkomstbortfallet per kommun. 
 
Inför år 2007 har inga förändringar i landskapsandelssystemet föreslagits, medan hela systemet kan komma att reformeras inför år 2008. Utvecklingen av landskapsandelarna har varit mycket svag de senaste åren. Andelarna för 2007 beräknas vara på samma nivå som år 2004, nominellt. Det betyder att andelarna reellt sjunker. Detta samtidigt som invånarantalet ökat med ca 650 personer under samma period.

Hela rapporten kan du läsa här.

www.asub.ax