Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn våren 2010

Vi har kunnat se en förbättring av det ekonomiska läget under hösten och vintern, globalt såväl som i vårt närområde. Dels är det effekten av omfattande statliga stimulansåtgärder vi ser, dels har världshandeln nu börjat repa sig, främst tack vare Asien, och då i synnerhet Kina. Återhämtningen sker dock gradvis, och man kan inte utesluta bakslag när stimulanspolitiken dras tillbaka.

Tvärtemot vad vi räknat med i våra tidigare konjunkturbedömningar, visade det sig att den ekonomiska krisen kom tidigt till Åland. Symptomen har visat sig först i efterhand, då vi kunnat följa krisens verkningar i senare tillgängliga registeruppgifter.

Vi registrerar i vårens bedömning vad som ser ut att bli en historisk nergång i Ålands BNP-tillväxt för perioden 2008-2010. Den sammantagna effekten av utflaggningar, kraftiga nergångar i kapitalintäkter hos företag och hushåll, och minskad efterfrågan till följd av den ekonomiska krisen drar ner BNP-tillväxten 2008, 2009 och 2010.

Inkomstutvecklingen för landskapet Åland
Landskapet Ålands budget finansieras till stor del av ett avräkningsbelopp på 0,45 procent av statens inkomster. Hösten 2008 försämrades snabbt det ekonomiska läget i Finland och under vintern fördjupades recessionen, vilket har påverkat avräkningsinkomsten negativt. Dessutom införde staten skattelättnader år 2008, som medförde att statens inkomster och sålunda avräkningsbeloppet minskade. Ålandsdelegationen var tvungen att hösten 2009 skriva ned det slutliga avräkningsbeloppet för år 2008 till 199,3 miljoner euro. År 2009 sänktes avräkningsbeloppet till cirka 170 miljoner euro.

På basen av finansministeriets prognos om statens budgetinkomster från den 30.3.2010 beräknas avräkningsbeloppet år 2010 stiga en aning, till drygt 172 miljoner euro, för att år 2011 ytterligare stiga till nästan 187 miljoner euro. Vi räknar nämligen med en gradvis återhämtning av den finländska ekonomin, i takt med att efterfrågan på de globala exportmarknaderna ökar. 

Den så kallade flitpengen minskade avsevärt år 2008 och uppgick till endast 3,2 miljoner euro. Huvudorsakerna till denna stora minskning av skattegottgörelsen år 2008 är att de konjunkturkänsliga samfundsskatterna och kapitalinkomstskatterna hade en sämre utveckling på Åland än i landet som helhet. År 2009 uppskattas skattegottgörelsen stiga till cirka 17 miljoner euro, för att år 2010 sjunka till runt 11 miljoner euro och år 2011 ytterligare sjunka till grovt

Inkomstutvecklingen för de åländska kommunerna
De åländska kommunernas ekonomi finansieras i huvudsak av skatteintäkter, landskapsandelar och olika avgifter. Skatteinkomsterna är den mest betydelsefulla inkomstkällan för kommunsektorn, medan landskapsandelarna utgör den näststörsta inkomstkällan.

Skattefinansieringen, det vill säga skatteinkomsterna och landskapsandelarna (inklusive landskapsandelar i form av kompensationer) sammantaget, ökade med 8,1 procent år 2008, trots att skatteinkomsterna minskade med 2,7 procent. Landskapsandelarna ökade nämligen med hela 39 procent eller med nästan 10,7 miljoner euro, som ett resultat av det nya landskapsandelssystemet.

År 2009 beräknas skattefinansieringen ha ökat med 8,0 procent eller med nästan 9,2 miljoner euro. Skatteinkomsterna förväntas nämligen ha ökat med drygt sju procent eller med drygt 5,6 miljoner euro och landskapsandelarna med drygt nio procent eller med drygt 3,5 miljoner euro.

I år förväntas dock skattefinansieringen minska med 2,6 procent eller med nästan 3,3 miljoner euro. Landskapsandelarna beräknas nämligen minska med drygt nio procent eller med nästan 3,9 miljoner euro. Detta beror huvudsakligen på att landskapsandelarnas basbelopp inte indexjusterades i år samtidigt som landskapets kompensation till de åländska kommunerna för det allmänna avdraget försvann. Förvärvsinkomstskatterna beräknas istället öka med fem procent eller 3,55 miljoner euro år 2010. 

År 2011 uppskattas skattefinansieringen öka med runt tre procent eller 3,7 miljoner euro. Skatteinkomsterna uppskattas öka med cirka 2,8 miljoner euro och landskapsandelarna med cirka 0,9 miljoner euro.

För mer information vänligen kontakta Katarina Fellman på telefon 25493.

Hela rapporten kan du läsa här.