Fiskerinäringens betydelse för samhällsekonomin på Åland 2004

Ålands statistik- och utredningsbyrå har av näringsavdelningens fiskeribyrå fått i uppdrag att ge ett samlat faktaunderlag och en analys av fiskerinäringens betydelse för den åländska samhällsekonomin i dagsläget. Projektet omfattar såväl yrkesfisket, fiskodling, fiskförädling och -handel samt fisketurism.

Den åländska fiskerinäringen står inför stora och smärtsamma förändringar - laxfisket med drivgarn kommer att förbjudas helt från och med början av år 2008 och trålfisket av strömming är inte längre lönsamt. Åländska laxfiskare som fiskar med drivgarn och strömmingstrålfiskare har sålunda ansökt om skrotningsbidrag för sina båtar. Det småskaliga kust- och skärgårdsfisket, som är inriktat på icke kvoterade arter såsom sik, gös och abborre, kan komma att bli en allt viktigare del av det åländska fisket.

Då det gäller de åländska fiskodlarna har antalet företag minskat med hälften sedan år 1995 -flera företag har fusionerats, så antalet odlingsenheter har således inte minskat i motsvarande grad. De två senaste åren minskade den årliga tillväxten av odlad regnbåge betydligt, vilket delvis kan förklaras med icke optimala väderleksförhållanden för fiskodlingsverksamhet. Dessutom har lönsamheten inom fiskodlingsverksamheten varit pressad på grund av konkurrens från importerad odlad fisk. Prisläget stabiliserades dock i någon mån, då en importtull av regnbågslax infördes under hösten 2003 genom beslut av EU-kommissionen.

Fiskerinäringens (fiske och fiskodling) direkta betydelse för Ålands BNP uppskattas till ca en procent och de direkta och indirekta effekterna sammantaget till 1,3 procent. Fiskets betydelse för den åländska ekonomin som helhet är alltså inte så stor, men inom vissa delar av Åland är den relativa betydelsen större. En analys av omsättningsutvecklingen inom fiskerinäringen på basen av mervärdesskatteskyldiga företags månadsrapporter till skattemyndigheten, visar nämligen att av näringens omsättning sedan år 1995 kom i snitt 82 procent från skärgårdsföretag, 14 procent från företag i randkommunerna, 3 procent från företag i centralkommunerna och en procent från företag i Mariehamn.

Både omsättningen och lönesumman inom fiskerinäringen har sedan år 1995 sjunkit med ca hälften, om man beaktar inflationsutvecklingen. År 2003 uppgick fiskerinäringens omsättning till nästan 8,9 miljoner euro, av vilket största delen eller ca 7,5 miljoner euro kom från fiskodlingsverksamheten. Lönesumman uppgick samma år till ca 1,1 miljoner euro, nästan en miljon euro betalades av fiskodlingsföretag. Omsättningen inom handeln med och förädlingen av fisk uppgick till ca 27,2 miljoner euro år 2003.

Sportfisketurismen utgör en säsongsförlängningsaktivitet, det turistrelaterade fisket infaller främst utanför den egentliga högsäsongen för turismen. Dessutom bidrar det turistrelaterade fisket till inkomsterna i skärgården, där inkomstmöjligheterna annars är begränsade.

Förutom fiskerinäringens ekonomiska effekter har även miljöeffekterna diskuterats. Fiskodlingsverksamheten påverkar miljön genom utsläpp av näringsämnen och fasta partiklar främst i samband med utfodring av fisk och vid slakt. Fiskodlingen utgör den största lokala utsläppskällan för närsalter, medan dess andel av den totala tillförseln till åländska vatten är lägre.

Fiskodlarna anser att en oklar tolkning av miljölagstiftningen inom ramen för tillståndsprövningen bromsar utvecklingen av företagen. Landskapsregeringen kommer dock sannolikt under hösten 2004 eller i början av 2005 att fastslå ett miljöhandlingsprogram. I vattenvårdsdelen kommer långsiktiga mål och åtgärder för bland annat fiskodlingen att fastställas.

Det torde finnas en framtid för åländsk fiskerinäring trots att laxfisket med drivgarn och trålfisket av strömming försvinner, förutsatt att näringen satsar på att öka fångstvolymerna av fisk med ett högre medelpris, det vill säga fjällfisk, samt ökar förädlingsgranden av fisken. Det turistrelaterade fisket, som har en utvecklingspotential, kan i vissa fall vara ett komplement till yrkesfisket, men den största ekonomiska nyttan av detta fiske har dock turistnäringen. Slutligen ser näringen fram emot att klara och långsiktiga mål och åtgärder för vattenvården fastslås, vilket inte bara befrämjar miljön utan även ger fiskodlarna bättre framförhållning och möjlighet till långsiktig planering och utveckling av sin verksamhet.

Närmare upplysningar om rapporten ger Katarina Fellman (tel 25492). Frågor kring hur landskapsregeringen kommer att använda rapporten besvaras av byråchef Olof Karlsson vid fiskeribyrån (tel 25285).

Vill du läsa hela rapporten klicka här.