Förtroendevalda, jämställdhet och den politiska vardagen på Åland våren 2023

Det politiska klimatet är hårdare för kvinnor

ÅSUB har på uppdrag av landskapsregeringen genomfört undersökningen Förtroendevalda, jämställdhet och den politiska vardagen på Åland våren 2023.

Samtliga åländska politiker invalda vid senaste lagtings- och kommunalval 2019 samt politiker utsedda till landskapsregeringen och kommunstyrelserna inbjöds att delta i enkätundersökningen. Två tredjedelar svarade. Frågorna berörde den politiska vardagen och jämställdhet samt innehöll frågor om hot, hat och trakasserier riktade till politiker under den senaste mandatperioden.

Rapporten med många figurer finns som pdf i slutet av denna text.

Jämlika möjligheter, men ojämnt fördelad lagstiftande makt

Kvinnlig representation i politiken har under Ålands första 100 år av självstyre legat på en låg nivå, trots att kvinnor är flitiga röstare. Baserat på antalet direkt invalda ledamöter och mandatperioder har kvinnor innehaft sammanlagt 13 procent av den lagstiftande makten i landsting/lagting. I senaste val invaldes 30 procent kvinnor.

Antal invalda ledamöter i Ålands landsting/lagting efter kön under ett urval av valår 1922–2019

Under våren 2023 är kvinnornas antal i lagtinget under en fjärdedel. I kommunerna är det en jämnare könsfördelning bland de förtroendevalda, då kvinnorna utgör 37 procent av kommunala politiker i fullmäktige och styrelser.

Antal lagtingsledamöter efter kön våren 2023

Män är överrepresenterade på synliga ordförandeposter inom politiken.

I undersökningen ingår även de ministrar som svarat på enkäten i gruppen ”Lagtinget”. Notera att grupperna är mycket olika stora. Det begränsade antalet svarande bland kvinnor i lagtinget/regeringen gör att generaliseringar bör ske med försiktighet:

• Lagtinget/regeringen – 8 kvinnor 
• Lagtinget/regeringen –  19 män                                      
• Kommunfullmäktige/styrelse – 100 kvinnor                     
• Kommunfullmäktige/styrelse – 109 män    

Kvinnor upplever högre krav och möter oftare negativ maktutövning

Politikerna som besvarat enkäten upplever att de har makt att påverka. Både män och kvinnor på samtliga nivåer upplever att det ställs krav på dem, men kvinnor som är politiker på landskapsnivå upplever hårdare krav, och de har också större utmaningar med att förena politikeruppdraget med familjeliv.

Kvinnor är mer oroade för att begå misstag.

Skalan i figuren nedan är mellan 0 och 10.
Kraven: 0 = mycket anspråkslösa, 10 = mycket hårda
Oron: 0 = inte alls, 10 = i mycket hög grad
Familjelivet: 0 = inte alls svårt, 10 = mycket svårt
Kompetensen: 0 = Betydligt lägre, 10 = betydligt högre.

Värdering av fyra aspekter i rollen som förtroendevald. Efter kön och typ av förtroendeuppdrag. Skala 0–10. Medelvärde.

Upplevelsen av negativ maktutövning och kränkande bemötande har politiker i alla grupper varit med om. Undersökningen visar att det som förekommer i alla politikergrupper är upplevelsen av att någon annan tagit eller givits äran för en idé eller ett initiativ och att man har blivit avbruten under ett möte. Kvinnorna i lagtinget och regeringen har här nästan dubbelt högre värden på samtliga fem exempel.

”Hur ofta har du varit med om följande i lagtinget/regeringen/inom den kommunala politiken?” Efter kön och typ av förtroendeuppdrag. Skala 0 = aldrig, 10 = mycket ofta. Medelvärde.

I flera kommentarer uttrycks åsikter om massmedia som konfliktsökande och med en egen agenda. Politiker upplever att intresset att rapportera om långsiktigt lagstiftningsarbete i media är svalt. Männen som lagtingsledamöter och ministrar upplever sig mer osakligt bemötta i media.

Kvinnor som lagtingspolitiker och ministrar är nästan tre gånger mer utsatta för hot, hat och kränkningar på sociala medier men även i vardagslivet. Bland de svarande finns också kvinnor som uppger att de aldrig upplevt det.

”Har du varit med om följande på sociala medier?” Efter kön och politikeruppdrag. Skala 0 = aldrig, 10 = mycket ofta. Medelvärde.

Fördelar och nackdelar med det politiska uppdraget

De svarande gavs möjlighet att uppge vilka för- och nackdelar det finns med att vara politiker just på Åland. Bland fördelarna nämndes närheten till väljare, att det är lätt att knyta kontakter och få information och att det finns goda möjligheter att bli invald och vara med och påverka. Som nackdelar lyfts litenheten, skvaller och förtal, polarisering, vänskaps- och svågerpolitik samt bristen på anonymitet.

Politiker på Åland får uppskattning i första hand av familj, släkt och vänner, den egna politiska gruppen och väljare. Lagtingspolitiker och ministrar uppger också att de får uppskattning av partiledningen och ”folk på gatan”.

"Hur ofta får du uppskattande kommentarer för ditt arbete från olika grupper?” Efter kön och förtroendeuppdrag. Skala 0 = aldrig, 10 = mycket ofta. Medelvärde.

Kvinnor som lagtingsledamöter/ministrar får uppskattning i något högre grad än vad lagtingsmännen angett. Män som är kommunpolitiker får i sin tur uppskattning i något högre utsträckning än vad kvinnor inom kommunpolitiken angett att de får.

Majoriteten av lagtingsledamöterna som deltagit i undersökningen ställer upp i höstens val.

Risker och möjligheter

På Åland är kvinnor underrepresenterade inom den politiska och lagstiftande makten. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män bottnar i beslutsfattande, resursfördelning och normer behöver jämställdhetsperspektivet finnas med överallt. Det uppstår en obalans i beslutsfattandet och i diskussionen runt frågor som tas upp för beslut med ojämlik representation. Om olika befolkningsgruppers syn inte beaktas tillräckligt väl, kan viktiga synpunkter förbigås till exempel inom områden där i det här fallet kvinnor sysselsätter sig, verkar och har expertkunnande.

Att politiker, och särskilt kvinnor som valt politiken, är utsatta för hot och kränkningar kan undergräva demokratin både på kort och lång sikt. Personer kan avstå från att engagera sig i frågor, som riskerar föranleda massiva reaktioner på sociala medier. Den här formen av självcensur är problematisk. Risken är att det demokratiska samtalet begränsas till ett visst innehåll och att förtroendevalda begränsas i sitt uppdrag. Risken finns att hot och trakasserier kan få personer att överge politiken.

Mentorskap och fadderskap kan vara verktyg för att ge nya förtroendevalda en djupare förståelse för uppdraget och verktyg att hantera det. Nya politiker kan behöva stöd i att hitta sin roll. Genom jämställdhetslagen infördes kvotering i olika organ. Enligt en tidigare undersökning kändes det lättare för många kvinnor att inte behöva konkurrera med männen om platserna, när det fanns givna platser för kvinnor. Det var ett bra första steg för kvinnorna att komma in och lära sig föra politik.

Den här undersökningen ger en översikt av läget på Åland våren 2023. Det finns utrymme för fördjupning vad gäller jämställdhet inom politik.