Future Challenges to Small Municipalities - the Case of Iceland, Faroe Islands and Åland Islands

ÅSUB har tillsammans med två forskningsinstitut från Island respektive Färöarna, genomfört en komparativ studie om små kommuners framtida utmaningar. Här jämförs de åländska kommunernas förutsättningar med två andra områden med utpräglad småkommunstruktur. Projektet har varit möjligt att genomföra tack vare finansiering från det nordiska forskningsprogrammet Future Challenges and Institutional Preconditions for Regional Development Policy som har förverkligats inom forskningsinstitutionen Nordregio. Slutsatserna i rapporten kan delvis vara relevanta även för andra små kommuner i Norden. En liten kommun har i rapporten definierats som en kommun med färre än 2000 invånare.

De åländska kommunerna jämförs ofta med kommunerna i Sverige och Finland, med i genomsnitt över 30.000 respektive över 12.000 invånare. Med dessa mått är alla åländska kommuner små. I Island och på Färöarna är bilden en annan. Av Islands drygt 100 kommuner har 55 mindre än 500 invånare. Av Färöarnas 48 kommuner har 29 mindre än 500 invånare. Både i Island och på Färöarna är kommunslagningar ett aktuellt ämne. Samtidigt diskuteras och utvecklas även många andra slag av samarbetsformer mellan kommuner för att möta framtida förväntningar och krav. Här på Åland är frågan om kommunsammanslagningar inte dagsaktuell, men kommunernas ekonomi och, i vissa sammanhang, allt mer krävande ansvarsområden har gjort att olika samarbetsformer och ansvarsmodeller diskuteras.

Kommunerna i Norden spelar en stor roll för den regionala utvecklingen. Kommunerna producerar merparten av den offentliga service som är förknippad med en modern livsstil och har stor betydelse även för företagsamheten lokalt. Samtidigt kämpar många små kommuner med problem som utflyttning, åldrande befolkning och svag skattekraft, vilket underminerar kommunernas verksamhetsförutsättningar. För många små kommuner finns inte några stordriftsfördelar och avståndet är långt till andra serviceproducenter och samarbetsparter.

Eftersom projektets huvudfokus var att kartlägga kommunernas egen uppfattning om framtida utmaningar och problem, orsakerna till problemen samt möjliga lösningar, genomfördes en enkätunderökning bland ledarna för varje kommun. Vi har velat fånga de strategier och lösningsmodeller som finns bland de kommunala beslutsfattarna. För Ålands del har kommundirektörerna, kommunstyrelseordförande samt -fullmäktigeordförande fått svara på förfrågan.

Studien visar att små kommuner på Åland, Färöarna och Island har tre huvudsakliga problem: allmän ekonomisk utveckling, den demografiska utvecklingen och otillräckliga kommunala inkomster. Skillnaderna mellan de tre länderna/områdena är små, väg- och färjeförbindelser betonas dock i lite högre utsträckning på Färöarna och den demografiska utvecklingen betonas mer på Åland. Ett mönster som kan urskiljas i alla tre områden är också att ju mindre kommuner desto större är de mer strukturella problemen, medan de lite större kommunerna betonar problem med serviceproduktionen. I större kommuner är invånarnas förväntningar på serviceutbudet högre.

När det gäller förklaringarna till problemen finner vi i studien två typer av orsaker. Dels den politik som förs från central nivå, dvs från regeringarna/landskapsregeringen. Regionalpolitiken stöder, enligt de kommunala beslutsfattarna, inte de små och perifera kommunerna i tillräcklig utsträckning. Regionalpolitiken ses mera som ett problem än en resurs när det gäller små kommuners utveckling. Dels finns det ett missnöje med uppgiftsfördelningen inom den offentliga sektorn. Regeringarna har inte försett kommunerna med tillräckliga resurser för att de ska kunna sköta alla de uppgifter de ålagts. Ur de kommunala ledarnas perspektiv ligger utmaningarna för de små kommunerna snarare i förhållandet mellan den offentliga sektorns olika nivåer och i den politik som bedrivs från centralt håll, än i kommunstrukturen.

De lösningar på problemen som förespråkas är till stor del gemensamma, speciellt för Åland och Island. Ökade överföringar till kommunerna, alternativt större andel av skatteintäkterna till kommunerna samt en omfördelning av ansvarsfördelningen för serviceproduktionen mellan den lokala och den centrala nivån ses som viktiga åtgärder. Det verkar således som det finns utrymme för förbättringar i relationerna mellan den centrala och den lokala nivån i alla tre regioner/länder. Likaså verkar det som om ledarna i alla tre områden tror att en stärkning av den lokala nivån genom ökat samarbete kommunerna emellan kan vara ett sätt att möta framtidens krav. Att slå samman kommuner får bara ett visst stöd på Färöarna och Island. Förslagen på lösningar präglas dock av vem man frågar, i den här studien har de kommunala beslutsfattarnas strategier analyserats.

Studien visar att resultaten inte på något avgörande sätt skiljer sig mellan de tre länderna/ regionerna. Skillnaderna kan alltså inte förklaras av regionala eller institutionella förhållanden, inte heller av olika lagar och regelverk eller skilda traditioner. Förutsättningarna är till stor del gemensamma för små kommuner, åtminstone när man ser på Island, Färöarna och Åland.

Närmare upplysningar om projektet lämnar Katarina Fellman, telefon 25492.

Hela rapporten finns tillgänglig som pdf nedan.