Hållbara nordiska arbetsmarknader
Forskning för ökad resistens på arbetsmarknaden på Åland
Arbetsmarknaderna har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna, med effekter som varierar efter kön, ålder, kompetens, sektor och lokalt sammanhang. Dessa globala förändringar påverkar även avlägsna arbetsmarknader, där majoriteten av invånarna saknar arbetsmöjligheter och service som erbjuds i städer.
Avlägsna arbetsmarknader definieras ofta som områden som ligger minst 45 minuter från närmaste stad med en befolkning på minst 50 000 invånare (Dijkstra & Poelman, 2008). Förutom avståndet till städer karaktäriseras avlägsna arbetsmarknader ofta av att de är beroende av en eller få branscher och/eller arbetsgivare (Norlén et al., 2022). Dessutom kännetecknas dessa områden av en obalans (mismatch) mellan efterfrågan och utbudet av arbetskraft. På grund av den sårbara strukturen hos avlägsna arbetsmarknader är det viktigt att ha kunskap och verktyg för att hantera den osäkerhet som globala trender medför.
Sustainable Remote Nordic Labour Markets (SUNREM) 2023–2027
Sustainable Remote Nordic Labour Markets (SUNREM) 2023–2027 är ett nordiskt forskningsprojekt som finansieras av NordForsk vars mål att öka resistensen och motståndskraften på avlägsna arbetsmarknader. Projektets övergripande forskningsfråga är: Hur kan nordiska lokala arbetsmarknader i avlägsna områden anpassa sig till förändringar som orsakas av globala megatrender och samtidigt uppnå ett hållbart arbetskraftsdeltagande? Projektets huvudsyfte är att utforska de möjligheter och utmaningar som megatrender och grön omställning skapar. Resultaten kommer att vara viktiga för lokala samhällen men även för välfärd på individ- och familjenivå (SUNREM Project plan, 2023).
SUNREM är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som genomför fallstudier i Sverige, Norge, Island och på Åland. Förutom resultaten som förmedlas i form av vetenskapliga publikationer och policyrekommendationer, är det även viktigt i projektet att skapa engagemang i lokalsamhällen.
Hösten 2024 intervjuades totalt 16 personer med kunnande om den lokala arbetsmarknaden på Åland och en slutrapport för hela projektet har planerats till 2026. Projektet bygger på kunskapsutbyte mellan de avlägsna arbetsmarknader som ingår i SUNREM.
Bild 1. Fallstudierna i forskningsprojektet SUNREM 2023–2027
Vad är en megatrend?
Inom forskningsprojektet SUNREM identifieras fyra megatrender som påverkar lokala arbetsmarknader nu och i framtiden:
- demografiska förändringar,
- globalisering,
- teknikförändringar samt
- klimatförändring (inkluderat grön omställning).
Megatrenderna är mycket kraftfulla och omfattande förändringar som påverkar både individer, lokala samhällen och globala aktörer. I ÅSUB:s tidigare undersökningar har begreppet megatrend definierats med hjälp av specifika särdrag: (1) effekter av en megatrend påverkar snarare stora delar av det globala samhället än enskilda branscher eller länder, (2) påverkan av en megatrend är kraftig, och (3) påverkan är långvarig i motsats till konjunktursvängningar eller konsumentbeteende som har övergående påverkan. Megatrenderna är mätbara i form av de förändringar som uppstår i samhällets sysselsättningsstruktur och branscher, samt i flöden av människor, varor och kapital. (ÅSUB Rapport 2019:10.)
Nedan presenterar vi utmaningar och möjligheter som megatrenderna skapar för den framtida arbetsmarknaden på Åland.
Demografiska förändringar skapar utmaningar inom offentlig sektor
Demografiska förändringar kopplas i Norden till åldrande befolkning, minskande arbetskraft och ökad efterfrågan på sjukvård. Orosmoment, som dessa förändringar skapar, handlar framför allt om större offentliga kostnader som ska finansieras genom skattemedel. Eftersom ökade resurser behöver riktas till sjukvård och utbildning, finns även optimistiska förväntningar i form av tillväxt i produktivitet och konkurrenskraft. Produktiviteten, inom bland annat sjukvården, anses öka på grund av digitaliseringen och den ökade teknikanvändningen (ÅSUB Rapport 2019:10). De framtidsscenarier som forskningen inom EU presenterar understryker vikten av politiska styrmedel i demografiska förändringar (Modelling the impacts of megatrends, 2022). Systemreformer och insatser inom skatter, pensioner och utbildning är förutsättningar för att samhällen, inkluderat avlägsna arbetsmarknader, ska kunna bemöta megatrenden.
Figur 1 visar den demografiska utvecklingen på Åland sedan 1975. Trenden med ökat antal äldre har varit mycket tydlig. Ungefär var fjärde (24 %) invånare på Åland var 65 år eller äldre år 2023.
Figur 1. Befolkningen på Åland 1975–2023 efter åldersgrupp
Behovet av ökade resurser inom sjukvård och utbildning på Åland syns bland annat i rekryteringsbehovet på den åländska arbetsmarknaden. Resultaten av ÅSUB:s arbetsmarknadsbarometer 2024 visade att efterfrågan på personal och specialister inom sjukvård och utbildning är hög och rekryteringsbehovet motsvarade över hälften (56 %) av det totala behovet på arbetsmarknaden. Inom offentlig sektor berodde det ökade rekryteringsbehovet uteslutande på efterfrågan av närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare samt barnskötare och skolgångsbiträden. Dessutom efterfrågades förskollärare/lärare inom barnomsorgen, lågstadielärare, gymnasie- och högstadielärare, lärare i yrkesämnen samt läkare.
Modellanalyser som synliggör migrationsrörelser
Tabell 1 visar det förväntade rekryteringsbehovet av landskapsanställda 2015–2024 enligt ÅSUB:s arbetsmarknadsbarometer. Inflyttning anses ofta vara en lösning på det ökade rekryteringsbehovet på avlägsna arbetsmarknader. Kraven på kvalifikationer för lediga jobb behöver dock överensstämma med de kompetenser som arbetssökande har. Att locka till sig rätt sorts kompetenser är därför avgörande i synnerhet på avlägsna arbetsmarknader. Inom SUNREM analyseras migrationsrörelser med hjälp av modellanalyser, särskilt i de branscher och näringar som är centrala för en hållbar arbetsmarknad på Åland.
Tabell 1. Det förväntade rekryteringsbehovet (helårsverken) av landskapsanställda, 2015–2024. Yrkesgrupper rangordnade efter behovets omfattning 2024
Globaliseringen knyter den åländska arbetsmarknaden till övriga världen
Med globalisering avses integration av världens ekonomier, bland annat vad gäller förflyttning av produkter, tjänster, teknik och information. Ändringar i globaliseringen kan ske snabbt och i oväntade riktningar, vilket gör att det är mycket svårt att förutse effekterna. Snabba förändringar i handel och världsekonomin kan kraftigt påverka avlägsna arbetsmarknader bland annat i form av ökad arbetslöshet. Trots vissa orosmoment anses globaliseringen ha bidragit till den ekonomiska tillväxten efter andra världskriget, i synnerhet genom handelspolitik som avskaffande restriktiva tariffer. Även digitaliseringen har bidragit till global tillväxt genom lägre kostnader inom handel. (Modelling the impacts of megatrends, 2022.)
Figur 2 visar hur den direkta utrikeshandeln med varor har utvecklats på Åland sedan 2010 (handeln med övriga Finland ingår inte i uppgifterna). Den linjära trendlinjen för export har varit stigande medan trendlinjen för import har varit relativt stabil. ÅSUB:s handelsstatistik för 2018-2023 visar att andelen av export med Norden som bestämmelseland (sista kända destination) har varierat mellan 92,2 procent av den totala exporten under coronaåret 2020 jämfört med 59,4 procent år 2022. De senaste (2023) siffrorna för export visar att Sverige dominerar som bestämmelseland med 65,7 procent av den totala exporten från Åland.
Figur 2. Ålands utrikeshandel med varor (import och export) 2010–2023, 1 000 euro
Lokalt kunnande skapar grunden för en hållbar arbetsmarknad
Covid-19 var en global kris med omfattande effekter på arbetsmarknaden på Åland. Figur 3 visar det ökade antalet permitterade och arbetslösa år 2020. Återhämtningen på den åländska arbetsmarknaden sedan coronaåret har stannat av. År 2024 rapporterades om att konjunkturen sviktat och sysselsättningsläget försvagats (ÅSUB Översikter och indikatorer 2025:1). I SUNREM studeras globalisering och dess effekter bland annat med hjälp av kvalitativa metoder. Intervjuer med sakkunniga och experter på den lokala arbetsmarknaden genomfördes hösten 2024. Det lokala kunnandet omfattar representanter från både offentlig och privat sektor och spelar en central roll då effekter av globalisering på avlägsna arbetsmarknader analyseras. En hållbar åländsk arbetsmarknad har unika särdrag som återges bäst med hjälp av lokal expertis.
Figur 3. Relativa arbetslöshetstal efter år och arbetslöshetsmått
Teknikförändring ställer krav på utbildning
Teknikförändring påverkar arbetsmarknaden genom digitala innovationer, automatisering och AI (artificial intelligence). Effekterna av megatrenden kan variera. Forskningen har visat att teknikförändring ofta följer en så kallad S-kurva där tidiga satsningar leder till initiala kostnader och investeringar, medan nyttan av teknisk utveckling är snabbast i mitten av kurvan. Varje fas i S-kurvan kan radikalt ändra behovet av arbetskraft och kompetenser på den lokala arbetsmarknaden. I början kan betydande förluster ske med negativ påverkan på sysselsättningen, medan högre produktivitet och ökad välfärd kan förväntas längre fram. (Modelling the impacts of megatrends, 2022) Figur 4 visar hur S-kurvan för innovationer kan se ut (se även Priestley, Sluckin & Tiropanis, 2020).
Figur 4. S-kurvan för innovationer
Statistik synliggör strukturer på avlägsna arbetsmarknader
Fördelarna med teknikprodukter och -tjänster är att de är relativt enkla att exportera och techbolagen har fått större geografisk spridning tack vare ökat distansarbete. Den kontinuerliga teknikutvecklingen ställer dock krav på anställdas kompetenser vilket i sin tur skapar förväntningar på de utbildningar som erbjuds. (Modelling the impacts of megatrends, 2022) Näringsgrenen för informations- och kommunikationsverksamhet hade ett förädlingsvärde på 47,5 miljoner euro på Åland år 2022 (förädlingsvärdet i näringslivet totalt var 974,1 miljoner euro). Tabell 2 visar förädlingsvärdet som andel av BNP (baspris) i de största näringsgrenarna samt för informations- och kommunikationsverksamheten. I forskningsprojektet SUNREM studeras liknande strukturer i den lokala ekonomin på avlägsna arbetsmarknader, analyser sker bland annat med hjälp av statistiska uppgifter. En central målsättning för projektet är att dra gemensamma slutsatser om de särdrag som fallstudierna har bland annat vad gäller samhällsekonomiska strukturer.
Tabell 2. Förädlingsvärde av de största näringsgrenarna samt informations- och kommunikationsverksamheten (NI2008) på Åland 2020-2022, fördelning i procent av BNP till baspris
Klimatförändringen och grön omställning
Klimatförändringen och den gröna omställningen påverkar avlägsna arbetsmarknader. Ökade miljö- och hållbarhetskrav inom produktionen befaras leda till högre priser, samtidigt som konsumenterna blir alltmer medvetna om hur deras konsumtionsbeteende påverkar klimatförändringarna. Megatrenden kan därmed leda till att personalbehovet i vissa branscher och näringar minskar. Etiska aspekter som har lyfts fram berör bland annat de stora mängder av sällsynt material och fossila bränslen som utnyttjas till förmån för grön omställning. Modellanalyserna inom EU har visat att grön omställning har potential att öka materialeffektiv produktion samt investeringar i forskning och utveckling (FoU). Potentialen anses kunna vara så stor att den kan leda till ökad tillväxt och sysselsättning i europeiska samhällen samt sänka nivåerna av växthusgasutsläpp även utan ytterligare klimatpolitiska åtgärder. (Modelling the impacts of megatrends, 2022.) Av figur 5 framgår att koldioxidutsläpp från försäljningen av oljeprodukter har minskat på Åland under de senaste decennierna.
Figur 5. Det beräknade koldioxidutsläppet från försäljningen av några vanliga oljeprodukter på Åland 1980–2023
Kreativa lösningar efterfrågas för grön omställning på Åland
På avlägsna arbetsmarknader kan det finnas utmaningar med att uppfylla de nya krav som klimatförändringen och den gröna omställningen medför. Utmaningarna kan handla om svårigheter att rekrytera specialister och experter inom tekniken för grön omställning. Småskaliga industrier kan dessutom ha svårt att uppfylla miljökraven för grön omställning eftersom de nödvändiga investeringarna kan vara mycket stora i förhållande till företagets storlek. Dessutom finns branscher som är mindre anpassade för omfattande investeringar i grön omställning. Vindkraftssatsningar nämns ofta som en central del av den gröna omställningen med betydande konkurrensfördelar och potential även på avlägsna arbetsmarknader. Figur 6 visar att användningen av vindkraft har ökat på Åland sedan 1990-talet. I samtliga avlägsna arbetsmarknader som ingår i SUNREM strävas efter att hitta anpassade lösningar på de lokala utmaningarna som klimatförändring och grön omställning skapar. I projektet används bland annat backcasting som planerings- och arbetsmetod för att med hjälp av lokalt engagemang skapa hållbara och genomförbara lösningar. Backcasting utgår ifrån ett önskat framtida tillstånd och klargör de nödvändiga steg som kan ta oss dit.
Figur 6. Användning av vindkraft på Åland 1994–2024 (GWh)
Vill du veta mera?
Megatrenderna skapar både utmaningar och möjligheter. För att avlägsna arbetsmarknader ska kunna anpassa sig till megatrenderna behövs verktyg och kunskap att hantera osäkerheten. Dessutom kan effektstorlekarna variera, bland annat har de demografiska förändringarna visat större ekonomiska effekter jämfört med globalisering i modellanalyserna på EU-nivå (Modelling the impacts of megatrends, 2022). Mer forskning behövs om megatrendernas effekt på den åländska arbetsmarknaden.
För mer om arbetsmarknadsläget på Åland, se ÅSUB:s årliga arbetsmarknadsbarometer
För mer om konjunkturläget på Åland, se ÅSUB:s konjunkturöversikter
Statistik om bland annat arbetsmarknaden och befolkning finns i ÅSUB:s databaser
Övriga referenser:
Modelling the impacts of megatrends, (2022). Cambridge Econometrics, E3Modelling and Trinomics. European Comission, Brussels.
SUNREM Project Plan, (2023). Bilaga till projektansökan.
ÅSUB Hållbarhetsstatistik, ekologisk hållbarhet.
ÅSUB Nationalräkenskaper 2024:3 Nationalräkenskapsdata 2022.
ÅSUB Rapport 2019:10. Tillväxtstudie.
ÅSUB Rapport 2024:5. Arbetsmarknadsbarometern 2024.
ÅSUB Översikter och indikatorer 2024:3. Hållbar utveckling 2024.
ÅSUB Översikter och indikatorer 2025:1. Konjunkturindikatorer 2024.
Sustainable Remote Nordic Labour Markets (SUNREM) har fått stöd av NordForsk, projektnummer 143807.
Använd gärna fakta ur den här nyheten men kom ihåg att ange Källa: ÅSUB