Kollektivtrafik på Åland 2022
"Nog skulle jag åka, om...."
Rapporten ger kunskap om nuläget för kollektivtrafiken på Åland och följer upp Ålands första trafikförsörjningsprogram.
Undersökningen bestod av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer. Den genomfördes under hösten bland personer bosatta på Åland i åldern 13 år och äldre. Över 600 personer av de drygt 1 400 slumpmässigt utvalda som erbjöds enkäten svarade, och 14 personer intervjuades. Undersökningen gav även de svarande möjlighet att ge förslag på förbättringar och fritt formulera kommentarer för vidareutvecklingen av kollektivtrafiken.
Rapporten finns som pdf i slutet av denna text.
Första trafikförsörjningsprogrammet lyfter tätortstrafik och ett sammanhållet Åland
I Trafikförsörjningsprogram för Åland 2022–2023 betonas ett sammanhållet Åland. Alla landsortskommuner har linjetrafik till Mariehamn. Genom en enhetlig taxa för alla kollektiva bussresor på Åland och en utökad tätortstrafik har Ålands landskapsregering under 2022 arbetat i enlighet med den målsättningen.
Antal passagerare i tätortstrafiken på Åland från februari till oktober 2022
Personer som deltagit i undersökningen uppskattar åtgärderna, men svarande bosatta i Mariehamn är mindre nöjda med biljettpriset än andra svarande. Önskade förbättringarna gäller främst ändringar i tidtabellerna. De svarande önskar tätare turer inklusive snabbturer samt helg- och kvällstrafik.
Kundnöjdheten bland regelbundna resenärerna är hög och överträffar programmets målsättning på 50 procent inom de flesta serviceområdena. Den nya reseplaneraren www.resa.ax är dock okänd för de flesta. Nöjdheten bland de som inte åker når inte upp till 50 procent, utan nöjdheten med olika serviceområden som hur ofta bussarna går eller bussrutterna varierar mellan 7 och 43 procent.
Yngre som åker buss är mer nöjda med hur ofta bussarna går, men är mer missnöjda med trafikinformationen vid hållplatserna och komforten i bussarna.
Åtta procent åker buss varje vecka
Undersökningen visar att fem procent av de svarande åker buss dagligen/nästan dagligen. Åtta procent åker kollektivt varje vecka. Femton procent åker buss minst någon gång i månaden. Resenärerna uppfattar huvudsakligen bussen som bekväm och biljettpriset förmånligt. Många väljer också bussen av miljöskäl och för att bränslekostnaderna är höga. Bland resenärer som åker buss varje vecka är den främsta orsaken att man inte har bil/körkort, och många av dem är skolelever.
Andel (%) svarande efter hur ofta de åker med buss/kollektivtrafiken för att utföra ett ärende (N=506)
Utmaningen för kollektivtrafiken på Åland är den låga nyttjandegraden om man bortser från skolturerna som fyller bussarna. Åland är biltätast i Norden, och för ålänningarna verkar det självklart att ta bilen. Orsaker till att man inte åker buss är bland annat att man uppfattar det som mer praktiskt med bil, att avgångarna inte passar eller att det tar för länge. Män väljer oftare bil för att uträtta ärenden än vad kvinnor gör.
Knappt en tredjedel av de svarande har funderat på att åka mer kollektivt, men hälften av dem har inte möjlighet till det nu. Av dem som har mindre än en kilometer till hållplatsen finns en större andel som funderar på att åka mer, än de som har längre väg till hållplatsen. Markant fler män än kvinnor har inte tänkt börja resa (mer) med buss.
Vad skulle få dig att resa (mer) med buss?
Vi fick in 270 fritt formulerade svar på frågan, som kategoriserats i rapporten. Några exempel är:
- Bättre tider!
- Om det var snabbare att ta sig till stan.
- Om jag blir av med körkortet
- Om jag skulle flytta till fasta Åland.
Tillgänglighet på olika nivåer
Arbetet med att fysiskt tillgänglighetsanpassa bussar och busshållplatser pågår. Att göra tillgängligt handlar också om information, pris, rutter, service och hjälp. Undersökningen visar att här finns utrymme för flertalet förbättringar.
Tydligare och mer lättillgänglig trafikinformation efterlyses. De nya digitala informationstavlorna får beröm av dem som har sett dem liksom informationsskärmarna i bussarna. Många efterlyser en app för kollektivtrafiken, där man lätt hittar tidtabeller, kan köpa sin biljett och får information om var bussen befinner sig.
Man har rätt att åka gratis när man åker med barnvagn, rullator eller rullstol, men den informationen är inte alltid känd. Att förlänga biljettens giltighetstid från två till fyra timmar skulle underlätta till exempel för pensionärer, eftersom det i praktiken blir möjligt att ta bussen för att utföra ärenden eller träffa vänner till priset av en biljett.
Flera unga uppfattar att det är stökigt i (skol)bussarna. Det kan också vara svårt att få sittplats. Åtgärder för trygghet och trivsel i bussen är viktiga. Chaufförerna får beröm av flera personer i intervjuerna, och deras roll är avgörande när det gäller bemötande och service speciellt för personer med funktionsnedsättning, högre ålder eller annat språk.
Skärgårdens lokaltrafik
Många skärgårdsbor kommenterar att det inte går någon buss där de bor. Kollektivtrafik i skärgården bedrivs med taxibilar och benämns lokaltrafik. I många skärgårdskommuner är lokaltrafiken gratis, och man får skjuts till och från färjan mot förhandsbeställning. Detta är något som alla inte känner till.
För skärgårdsbor är det viktigt att färjornas och bussarnas tidtabeller är koordinerade på ett ändamålsenligt sätt. När det blir förseningar prioriteras bussarnas tidtabell på fasta Åland enligt Ålandstrafikens informationsfolder. Men det finns en servicemöjlighet med taxiskjuts till busstaxans pris, om bussen har åkt när färjan anländer försenad. Många efterlyser information och enkelhet.
- Turlistorna är för svåra att förstå sig på.
- Skicka gärna en välkommen och infobroschyr till nyinflyttade med relevant info om lokaltrafik för den ort den flyttat till. Annars kommer det väl bli som för mig. Man tar bilen, ...
- Det kanske fungerar jättebra när man väl listat ut systemen och var man hittar info osv. Men som ny känns det som en rätt stor tröskel att kliva över om man bosatt sig i skärgården.
Miljö och effektivitet
Självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken på Åland är låg, det vill säga intäkterna täcker endast runt 10 procent av kostnaderna (2019). Om fler åker blir nyttjandegraden högre och miljöpåverkan minskar. Genom EU-direktiv styrs kollektivtrafiken mot att drivas med utsläppsfria och utsläppsnåla fordon med låg miljöpåverkan inom den närmaste framtiden.
Informationsgap ger möjligheter
Eftersom cirka 6 600 personer på Åland jobbar i en annan kommun än sin hemkommun och cirka 3 700 personer pendlar till Mariehamn är det många som rör sig i trafiken dagligen. Det finns sålunda potential för en högre nyttjandegrad av kollektivtrafiken.
Med förbättrad och riktad marknadsföring kan man påverka det informationsgap som finns gällande vad kollektivtrafiken på Åland erbjuder. Att betona den personliga nyttan har visat sig vara ett effektivt argument för ett förändrat resvanebeteende.