Konjunkturbedömning för den kommunala sektorn våren 2003

Under år 2003 utarbetar Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) två rapporter med ekonomiskt underlag särskilt anpassat till den kommunala beslutsprocessen: den här vårbedömningen samt en höstrapport under första delen av oktober. Bedömningen har gjorts på uppdrag av Ålands Kommunförbund. Rapportens huvudsakliga syfte är att förse de åländska kommunerna med aktuellt ekonomiskt underlag för en bedömning av framtidsutsikterna med särskild hänsyn till de behov som framkommer i anslutning till den årliga budgetprocessen.

Utvecklingen av den åländska ekonomin är i år särskilt svårbedömd. Dels färgar osäkerheten i omvärlden av sig på såväl de åländska konsumenterna som företagen. Exempelvis utvecklingen av oljepriserna har stor betydelse för verksamhetsförutsättningarna på grund av det stora transportberoendet. Dels står sjötransportsektorn i sig fortsättningsvis inför stora utmaningar. Den första kalkylen över totalproduktionen för fjolåret tyder på en nolltillväxt i ekonomin, för i år visar prognosen på en tillväxt om 1,2 procent i BNP. Framför allt är det förädlingsvärdet inom transportbranschen som har sjunkit. Den offentliga sektorns andel av ekonomin har däremot vuxit.

Enligt den allmänna konjunkturbild som avspeglas i ÅSUBs konjunkturbarometer har de åländska företagens framtidsutsikter vad gäller den egna branschens förutsättningar försämrats sedan höstens barometer. Företagen förväntar sig att såväl omsättningstillväxten som lönsamheten kommer att utvecklas negativt. Trots det finns det fortfarande ett behov av nyanställningar.

Den övergripande bilden av den åländska arbetsmarkanden är att sysselsättningsläget fortfarande är mycket gott. För ungdomsarbetslösheten ser situationen dock inte fullt så ljus ut. I mars innevarande år var ungdomsarbetslösheten uppe i 4,6 procent mot 2,7 procent ifjol. Det goda sysselsättningsläget har bidragit till att nettoinflyttningen ökat markant de senaste två åren, ifjol uppgick nettoinflyttningen till hela 221 personer.

Tillväxten i kommunernas skattefinansiering beräknas ha varit negativ ifjol. För år 2003 visar kalkylerna på en svagt positiv tillväxt. Den sammantagna skattefinansieringen för år 2004 beräknas stanna på ungefär samma nominella nivå som för år 2001. Utvecklingen per invånare är lite lägre än förändringen i totalbeloppen till följd av den positiva befolkningsutvecklingen för Åland som helhet. Skattefinansieringen följer inte utvecklingen av utgifterna inom kommunsektorn. Framöver kan kommunerna dessutom komma att få räkna med lägre landskapsandelar om kompletteringen av skatteinkomsterna fortsätter att minska. Skattekompletteringarna påverkas negativt av sjunkande samfundsskatteandelar. Kommunsektorn drabbas på så vis dubbelt av den här förändringen. Trycket på ytterligare skattehöjningar ökar om trenden inte vänder. I år höjde fem kommuner skattesatserna.

De statliga reformerna på beskattningsområdet har kontinuerligt minskat kommunsektorns skattebas. Dels har staten årligen beslutat om ökade avdrag i kommunalbeskattningen, avdrag som sedan antas i den åländska lagstiftningen. Dels har kommunsektorns andelar av skatterna från företagssektorn sänkts kontinuerligt. År 1997 var kommunsektorns andel av samfunds-skatterna 44,8 procent, i år är andelen endast 19,75 procent. De här förutsättningarna skapar stor osäkerhet om skatteintäkternas framtida utveckling för kommunerna. I dagsläget är landskapets inkomster från samfundsbeskattningen, via klumpsumman, ungefär dubbelt så stora som de åländska kommunernas inkomster. För varje procentenhet som statens andel av samfundsskatterna ökar, stiger även intäkterna till landskapet med i runda tal 240.000 euro, med dagens nivå på skatterna.

På lite längre sikt kommer utvecklingsförutsättningarna inom passagerarsjöfarten med största sannolikhet att få mer långtgående konsekvenser för kommunernas skattebas. Flaggbyten innebär avbräck i såväl samfundsskatterna som förvärvsinkomstskatterna. Även ett utökat stöd för passagerarfartygen kan, beroende på hur det utformas, drabba den kommunala sektorn märkbart. Men också sviktande lönsamhet innebär sjunkande skatteintäkter.

ÅSUB har för att sätta perspektiv på betydelsen av utvecklingen inom passagerarsjöfarten för den kommunala sektorns ekonomi gjort en kalkyl över vad en total och omedelbar utflaggning av den åländska passagerarsjöfarten skulle betyda. De direkta effekterna skulle, enligt de förhållanden som råder idag, innebära att kommunalskatten från förvärvsinkomster minskade med cirka 1,7 miljoner euro om bara sjöarbetsplatserna beaktas. Därtill kan man anta att även landarbetsplatser inom branschen skulle beröras. Samfundsskatterna skulle enligt de ekonomiska förhållanden som råder inom företagen idag minska med cirka 3,1 miljoner euro. Sammantaget skulle skatteintäkterna för kommunerna genom de direkta effekterna minska med ungefär 4,8 miljoner euro enligt årets nivå på lönesummor och skatter. Därtill kommer stora ringeffekter för näringsliv och familjer.

Hela rapporten kan du läsa här.