Konjunkturläget våren 2007

Ålands BNP passerar miljardvallen i god men instabil konjunktur

Åland gynnas för närvarande av det allmänt goda internationella konjunkturläget.  Den höga ekonomiska aktiviteten bidrar till en positiv syn på framtiden bland de åländska företagarna. Ökad internationell handel och växande konsumtionsefterfrågan ger goda tillväxtmöjligheter för det på tjänsteproduktion (inkl. sjötransporter) inriktade åländska näringslivet. Sjöfraktmarknaden (inkl. oljetransporter) går också bra och förväntas fortsätta att växa, om än på en lägre nivå, under de kommande åren. En källa till oro är dock den senaste tidens instabilitet på de internationella kapitalmarknaderna och nedgången på den amerikanska fastighets- och bolånemarknaden. Enligt ÅSUBs bedömning skulle dock en mer negativ internationell konjunkturutveckling för Ålands del slå igenom först mot slutet av innevarande år, och därmed inte i någon större utsträckning påverka den här aktuella prognosperioden.

Den generellt positiva bilden av konjunkturläget avspeglar sig i volymutvecklingen inom den åländska ekonomin. Under fjolåret tog den åländska ekonomin ett ordentligt kliv uppåt och expanderade med ca 3,5 procent. Den goda tillväxten ledde också till att Ålands bruttonationalprodukt under fjolåret för första gången passerade "euromiljardvallen". Mot slutet av året uppgick det samlade produktionsvärdet (BNP) inom den åländska ekonomin sålunda till närmare 1,1 miljarder euro. Det här betyder att den åländska ekonomin i absoluta tal nu är lika stor som, eller större än, 42 av väldens stater, däribland San Marino, Maldiverna och Seychellerna. Enligt företagens egna uppgifter kommer såväl verksamhetsvolymen som personalen och investeringarna att öka under innevarande år. ÅSUB förutspår därför ett ytterligare kliv uppåt i BNP-tillväxten under 2007.

Ett viktigt inslag i konjunkturbilden är att situationen inom färjnäringen efter en längre period av växande konkurrens- och lönsamhetsproblem nu ser ut att ha vänt utvecklingen i en mer positiv riktning. Näringen har blivit mer offensiv med nybeställningar och strukturrationaliseringsinitiativ. Den finska sjöfartspolitiken har nu också efter år av eftersläpning börjat komma i nivå med politiken i Sverige. Rederinäringens andel av den åländska ekonomin har dock sjunkit från som mest över 40 procent till dagens ca 30 procent. Rederiernas minskande andel av den åländska ekonomin skall inte tolkas som att de nödvändigtvis blivit mindre viktiga för Åland. Den långsiktigt snabbast växande delen av näringslivet är nämligen kvalificerade tjänster inom bank- och försäkring samt olika typer av företagsservice. Detta är en branschgrupp vars verksamhetsförutsättningar skulle se betydligt sämre ut utan en ekonomiskt stark rederinäring.

Utvecklingen inom den offentliga sektorn är fortsatt rätt stabil, om än inte alls så expansiv som under åren kring och efter millennieskiftet. Detta gäller dock främst landskapsekonomin, med en förhållandevis stabil klumpsumma och en under de närmaste åren växande s.k. skattegottgörelse. Den kommunala ekonomin är betydligt svagare. Flertalet av de åländska kommunerna dras för närvarande med budgetunderskott.

Vid eventuella frågor om konjunkturapporten, kontakta Jouko Kinnunen på telefon 25494

Hela rapporten kan du läsa här.