Konjunkturläget våren 2023

De värsta farhågorna inför vintern besannades inte, men utsikterna framöver fortsatt svaga

Föreliggande konjunkturbedömning är positivare än den ÅSUB publicerade i höstas. Sedan i höstas har inkommande data för både 2021 och 2022 varit positivare än vad vi räknade med i höstas, samtidigt som energipriserna under vintern inte utvecklades lika illa som befarat. Trots detta är prognosen fortsättningsvis svag. Både hushåll och företag är pessimistiska kring den ekonomiska situationen.

• Enligt preliminära beräkningar blev volymtillväxten i BNP tre procent 2022. I vår prognos räknar vi med en tillväxt på två procent i år. Detta följs nästa år (2024) av en tillväxt på en procent. ÅSUBs bedömning är att 2023 är det första året som inte längre påverkas direkt av pandemin. Framöver gör dock den internationella lågkonjunkturen att produktionsnivån pressas ner under sin kapacitet, vilket bland annat tar sig uttryck i att arbetslösheten ligger kvar över nivån före pandemin. Förutom att nyttjandegraden i ekonomin ligger under kapaciteten har även minskat tonnage under pandemin reducerat den potentiella produktionsnivån för den åländska ekonomin.
   
• Inflationen (KPI) uppgick ifjol (2022) till 6,6 procent, och inledde 2023 på rekordnivåer kring elva procent. I år beräknas inflationen uppgå till 7,0 procent för att sedan sjunka till 2,5 procent 2024. Inflationen har under det senaste året framförallt drivits av energipriser. I takt med att inflationen sprider sig och energipriserna stabiliseras, eller till och med sjunker, sjunker nu inflationen då priserna jämförs med 12-månader tidigare. Efter att effekterna av energipriserna försvinner i slutet av året  hänger den fortsatta inflationssänkningen 2024 på att den underliggande inflationen, exklusive mat och energi börjar sjunka tillbaka. Räntehöjningarna kommer att trycka inflationen uppåt under 2023. På grund av den större vikt som bolåneräntor och övriga finansiella tjänster har i den åländska KPI-varukorgen jämfört med den finska, väntas den åländska inflationen ligga klart högre än den finska under 2023, för att sedan stanna på ungefär samma nivå 2024, då effekten av räntehöjningarna faller ur den 12-månaderscykel som inflationen beräknas ifrån.
   
• Arbetslösheten föll snabbt tillbaka under pandemin, från 9,5 procent 2020 till 4,5 procent 2022. Därefter har återhämtningen avstannat, då matchningsproblematik och den inbromsande tillväxten nu gör sig påmind. ÅSUB räknar med en arbetslöshet på 4,3 procent under både innevarande år och nästa, vilket innebär att vi fortsättningsvis ligger på en nivå cirka 0,8 procentenheter högre än före pandemin. Trots detta är förväntningarna på en stabil sysselsättningsnivå ändå bättre än vad som kunde befaras, givet den pessimism som näringslivet ger utryck för i ÅSUBs konjunkturenkät.
   
• De åländska hushållens konsumentförtroende var i mars negativare än de finska, men positivare än de svenska. När det kommer till delfrågan landets (Ålands) ekonomi om 12 månader är åländska hushåll negativare än både svenska och finska hushåll. De åländska hushållen är dock positivare nu än de var i höstas, men konsumentförtroendet är fortfarande mycket svagt. En avgörande skillnad vid vårens undersökning jämfört med höstens är att den av energipris präglade vintern ligger bakom hushållen istället för framför. Trots att vi räknar med starka nominella löneökningar under innevarande år, kommer löneökningarna vara lägre än inflationen både 2022 och 2023. Därmed kommer reallönerna sjunka både 2022 och 2023, för att sedan börja öka igen 2024, då den nominella löneökningstakten förväntas vara högre än inflationen. Under det senaste decenniet har de exceptionellt låga räntorna inneburit att räntekostnaderna i förhållande till de disponibla inkomsterna sjunkit trots ökade skulder. Sedan räntehöjningarna 2022 kommer dock räntekostnaderna i förhållande till de disponibla inkomsterna öka avsevärt under innevarande år
   
• Enligt kommunernas budgetar för 2023 beräknas resultatet bli negativt i år. Skatteintäkterna beräknas öka med 7,3 och landskapsandelarna med över 22 procent. Årsbidraget bedöms dock enligt budgetarna bli högre än vid budgeteringen för senaste år, 9,6 miljoner euro. De inkomster som ligger till grund för kommunalskatten beräknas enligt ÅSUB öka med drygt fyra procent i år. För 2024 väntas intäkterna från förvärvsinkomstskatterna växa i nästan samma takt som i år tack vare allmänna lönejusteringar och inflyttning. Även fastighetsskatteintäkterna beräknas stiga för 2023 på grund av höjda byggkostnader som driver upp beskattningsvärdena. Kommunernas intäkter från samfundsskatterna minskar i år eftersom kommunernas andel av skatterna justeras ner med 9,85 procentenheter som en följd av vårdreformen i riket. Enligt ÅSUBs kalkyler innebär förändringen att kommunernas andel av samfundsskatterna sjunker med drygt tre miljoner euro. Landskapet kompenserar kommunerna för minskningen.
   
• För år 2022 väntas det samlade beloppet av avräkningen och skatteavräkningen vara cirka 289 miljoner euro. I år och inkommande år bedöms utfallet för det samlade beloppet för avräkningen och skatteavräkningen växa, till cirka 295 miljoner euro 2023 och sedan cirka 305 miljoner euro 2024. För 2024 är utgångspunkten att både förvärvsinkomstskatterna och samfundsskatteintäkternas fortsätter utvecklas positiv. Lönejusteringar och ett stabilt sysselsättningsläge väntas bidra till ökade förvärvsinkomster 2023 - 2024.  Kapitalinkomstskatterna väntas däremot minska något från 2022.
   
• Framtidsutsikterna i konjunkturbarometern, som bygger på företagens egna bedömningar, ger i år mycket svaga utslag för många av delfrågorna. Genomsnittet på delfrågorna är i nivå med de två svagaste åren (2009 och 2014) som observerats i ÅSUBs konjunkturbarometers 16 åriga historia. Även om totalbilden är negativ, finns det också positiva branscher.
   
• Omsättningen inom transportbranschen växte med 53 procent under 2022 och låg därmed i nivå med 2019 års omsättning i nominella priser. Lönesumman växte i sin tur med 29 procent och låg med detta cirka sex procent under nivån före pandemin. ÅSUB räknar med en årlig tillväxt på cirka 10 procent för både lönesumma och omsättning 2023. Lönesumman stiger på grund av höjda löner och bättre sysselsättningsläge jämfört med främst första delen av 2022. Omsättningen stiger i första hand på grund av den svaga början av 2022, och fortsatt höjda priser. Konjunkturbarometern ger negativt utslag för branschen.
   
• Hotell- och restaurangbranschen är den bransch som tillsammans med passagerarsjöfarten led hårdast av pandemin. Situationen förbättrades dock snabbt. En summering av hela fjolåret för alla typer av inkvarteringsanläggningar visar att antalet övernattningar uppgick till 447 000, vilket är det högsta antalet under 2010-talet.

  Omsättningen inom hotell- och restaurangbranschen fortsatte att växa under 2022, även om utvecklingen försämrades under det andra halvåret. På årsbas ökade omsättningen inom branschen med 19 procent jämfört med 2021. Detta innebär att branschen 2022 för första gången hade en högre omsättning (i nominella priser) än 2019. Även då man kontrollerar för prishöjningar inom varugruppen ”Restauranger och hotell” var omsättningen 2022 cirka sju procent högre än 2019. Vi räknar med att den nominella omsättningen i år ligger kvar på 2022 års nivå, trots att ökade kostnader leder till prisökningar inom branschen. Under 2022 var den årliga tillväxten i lönesumman 25 procent. Detta innebär att lönesumman (i nominella priser) ifjol (2022) var sju procent högre än 2019. Lönesumman låg 2021 fortfarande 15 procent under 2019-års nivå. Vi räknar med att lönesumman ökar med två procent i år, då lönenivån ökar snabbare, men sysselsättningen minskar något. Även om svenska och finska hushålls försämrade ekonomi kan resultera i att längre resor ersätts av resor i närområdet, räknar ÅSUB med att det kommande året blir utmanande för branschen. Hushållens försämrade ekonomi minskar efterfrågan och håller nere möjligheterna till prishöjningar för branschen. Stigande lönekostnader pressar dessutom lönsamheten för denna personalintensiva bransch. De svaga förutsättningarna för hotell- och restaurangbranschen syns även i pessimismen i deras enkätsvar. Barometervärdet för branschens utsikter är klart negativa. Förväntningarna på det egna företagets verksamhet är inte fullt lika negativa, men ändå på den negativa sidan.
   

• Handelns Omsättningen inom handelsbranschen växte enligt registerstatistiken sammantaget med tolv procent under 2022. Vi räknar med att omsättningen är oförändrad under 2023. Den negativa effekten av hushållens minskade konsumtion motverkar prisökningarnas positiva effekt på omsättningen. Förra året (2022) växte handelsbranschens lönesumma med tre procent. I år väntas lönesumman öka med cirka fyra procent, på grund av stigande lönenivå. Företagen inom handelsbranschen förväntar sig att branschen som helhet utvecklas i en negativ riktning det kommande året jämfört med det nuvarande läget. Förväntningarna på det egna företaget är inte fullt lika svaga, men alltjämt negativa.
   
• Branschen företagstjänster, inklusive IKT-företag, har ett ojämnt omsättningsflöde, men totalt sett har branschen klarat pandemiåren bra. Omsättningen minskade med en procent 2020, för att sedan växa med sju procent både under 2021 och 2022. Detta var snabbare än branschens långtidsmedelvärde (2013–2022) på tre procent. Till skillnad från fallet med flera andra branscher är ÅSUBs bedömning att omsättningstillväxten 2022 inte i första hand förklaras av prishöjningar. Finskt producentprisindex för motsvarande branschsegment steg endast med 1,7 procent under 2022. Vi räknar med att omsättningstillväxten i år blir cirka fem procent. Lönesumman har ökat i liknande takt som omsättningen under de två senaste åren. Under 2021 växte lönesumman cirka sju procent och under 2022 cirka sex procent. Detta kan jämföras med långtidsmedelvärdet (2013–2022) på cirka fyra procent. ÅSUB räknar med att lönesumman ökar i samma takt som ifjol (sex procent). Ökningen beror i huvudsak på höjd lönenivå.
   
• Enligt registeruppgifter ökade omsättningen för branschen personliga tjänster under fjolåret med fyra procent. Här bör man dock läsa registeruppgifterna med beaktande av att endast en del av intäkterna från spel, som ingår i branschen, är momspliktiga och rapporteras i registret. Den positiva utvecklingen i momspliktiga spelintäkter döljer betydande minskningar i andra segment, i denna verksamhetsmässigt spretiga bransch. Lönesumman växte ifjol (2022) med åtta procent. Vi räknar med att lönesumman i år ökar i ungefär samma takt som omsättningen, runt sju procent. Ofta hör branschen personliga tjänster till de mest positiva av alla i ÅSUBs barometermätningar, vilket även gäller i år. Hushållens försämrade ekonomi har en direkt negativ effekt på delar av branschen, men branschen som helhet har ändå förväntningar som ligger i linje med långtidsvärdet.
   
• Finanssektorn har flera goda år bakom sig även om fjolåret var mera utmanande för aktörerna inom försäkringsbranschen. Den åländska banksektorns sammanvägda resultat för 2022 var ungefär i nivå med 2021. Att marknadsräntorna, som länge legat på mycket låga nivåer, steg under året gynnade utvecklingen av bankernas räntenetton. Försäkringssektorn sammantaget hade ett svagare år jämfört med året innan, bland annat på grund av ett mera utmanande läge inom placeringsverksamheten.
   
• Byggbranschens omsättning och lönesumma ökade med fem procent under fjolåret. ÅSUB räknar med att omsättningen i år är oförändrad i nominella termer. Vi räknar med att lönesumman i år ökar med ett par procent, på grund av lönejusteringar. Löneökningarnas effekt på lönesumman motverkas dock av ett försämrat sysselsättningsläge under året. Enligt preliminära siffror från Statistikcentralen minskade kubikvolymen för beviljade bygglov kraftigt år 2022 från året innan. Mängden bygglov började minska under andra halvåret 2021, och har haft en negativ trend sedan dess. Under det andra halvåret 2022 kan vi även se att mängden påbörjade byggen börjat avta. Ett högt kostnadsläge och höga räntor, håller tillbaka efterfrågan i branschen, både från hushåll och företag. Barometern för byggsektorn ger i år idel negativa utslag. Förväntningarna inom byggsektorn är i år de mest pessimistiska av näringslivets branscher. Synen på hur branschen i allmänhet utvecklas under året är starkt negativ, medan förväntningarna på det egna företaget inte är fullt lika negativa, men ändå klart negativa.
   
• Livsmedelsindustrins omsättning ökade med fem procent under 2022. Branschens omsättning har vuxit stadigt ända sedan våren 2020. Utvecklingen av priserna inom livsmedelsindustrin i Finland indikerar dock att den omsättningsökning vi såg under 2022 i första hand beror på prisökningar. Vi räknar med en omsättningsökning i nivå med inflationen 2023 (cirka sju procent). Lönesummans ökade med tre procent ifjol. Detta är lägre än 2021, men i linje med genomsnittet de fem senaste åren. I år räknar vi med att lönesumman ökar i samma storleksordning som omsättningen (cirka fem procent). Barometern för livsmedelsindustrin ger i år blandade utslag. Totalt är företagen positiva både vad gäller branschens och det egna företagets utveckling, men det finns även negativa förväntningar på vissa av frågorna.
   
• Omsättningstillväxten inom övrig industri var cirka elva procent både 2021 och 2022. De höga tillväxttalen behöver dock inte betyda att branschens situation är väldigt positiv. Under 2021 innebar tillväxten en återhämtning av det omsättningstapp som skedde 2020, och för 2022 indikerar finska producentprisindex för motsvarande industrisegment att omsättningsökningen i första hand handlar om prisökningar snarare än volymökningar. Bedömningen i nuläget är att omsättningen kommer växa i ungefär samma takt som inflationen (cirka sju procent). Lönesumman ökade med tio procent ifjol och väntas öka med nästan lika mycket i år, då sysselsättning och lönenivå stiger. Enkätsvaren från branschföretagen inom övrig industri gällande konjunkturutvecklingen brukar ofta vara mer positiva än de flesta andra branschers. Detta gäller även i år, men barometerutslagen är ändå klart mer försiktiga än tidigare för branschen. Branschföretagen bedömer att deras bransch har svaga utsikter inför det kommande året. Förväntningarna på det egna företagets verksamhet är däremot försiktigt positiva.
   
• För primärnäringarna, kan konstateras att branschen sammantaget klarat sig trots ett utmanande fjolår. Lantbruket påverkades av kriget i Ukraina genom brist på insatsvaror och ökade kostnader. Totalt sett lyckades man ändå nå en bruttoökning på 8,5 procent i försäljningsintäkterna från jordbruksprodukter producerade på Åland. Ökningen bör dock ses med bakgrund av den höga inflationen. Inom fiskerinäringen ökade såväl vattenbruket som det lokala fisket produktionen och produktionspriserna steg under året. De ökade energipriserna har dock haft en negativ inverkan och havsfisket av strömming har under året lidit av höga driftskostnader. Utsikterna inom primärnäringarna lutar svagt åt det positiva men präglas även i år av osäkerhet som bottnar i prisvolatilitet på råvarumarknader och tillgången på insatsvaror.