Konjunkturläget våren 2024

Positiva signaler, men geopolitiska orosmoln kvarstår

Föreliggande konjunkturbedömning ligger till stora delar i linje med den prognos som ÅSUB gjorde i höstas. BNP-prognosen ligger nära höstens bedömning, men är något positivare. Prognosen för inflationen för innevarande år har justerats ner något från höstens bedömning. Samtidigt präglas prognoserna fortfarande av osäkerhet, inte minst till följd av det oroliga geopolitiska läget.

Bedömningen har avslutats runt den 10 april varför den finska regeringens senaste förslag i vårens rambudget med bland annat höjd allmän momssats, justerade inkomstskatter och avdrag har därmed inte hunnit beaktas i prognoserna.

• Enligt preliminära beräkningar blev volymtillväxten i BNP tre procent 2023. Den klart största förklaringen till tillväxten 2023 återfinns inom passagerar- och fraktsjöfarten. I vår prognos räknar vi med att BNP-volmen sjunker med en procent i år. Orsaken är att ett exceptionellt stort driftsöverskott inom sjöfarten väntas falla tillbaka till mera normala nivåer. Att ett passagerarfartyg flaggats om från svensk till finsk flagg motverkar minskningen, men inte fullt ut. I övrigt väntas en generellt försiktig tillväxt i näringslivet. För både 2025 och 2026 räknar vi med en BNP-tillväxt på strax under två procent.
   
• Inflationen (KPI) uppgick ifjol (2023) till rekordhöga 7,9 procent. Den åländska inflationen har i enlighet med internationellt mönster sjunkit markant under det senaste året. I februari 2023 drev energipriser upp den åländska inflationen till de högsta nivåer som uppmätts: 11,3 procent. Under våren 2023 sjönk energipriserna, de stigande räntekostnaderna innebar i stället då en allt större press uppåt på KPI-inflationen. Sedan oktober 2023 är dock även ränteeffekten avtagande. I år räknar ÅSUB med en inflation på 1,9 procent följt av 0,8 procent 2025 och 1,4 procent 2026. 
   
• Arbetslösheten föll snabbt tillbaka under pandemin, från 9,5 procent 2020 till 4,5 procent 2022. Därefter bromsade återhämtningen in och 2023 låg arbetslösheten i genomsnitt på 4,2 procent. En sval konjunkturbild tillsammans med en förhöjd matchningsproblematik väntas hålla tillbaka ytterligare förbättringar på arbetsmarknaden under innevarande år, och vi räknar med en genomsnittlig arbetslöshet på 4,3 procent 2024. I slutet av prognosperioden räknar vi med att arbetslösheten kommer att börja sjunka då hushållens ekonomi förbättras, vilket ökar efterfrågan i arbetsintensiva branscher. Den prognostiserade arbetslöshetsnivån är 4,2 procent 2025 och 4,1 procent 2026, vilket innebär att vi fortsättningsvis ligger på en nivå med cirka 100 fler arbetslösa jämfört med före pandemin. Antalet långtidsarbetslösa fortsätter att oroa och har det senaste året legat på en nivå med cirka 100 fler långtidsarbetslösa än före pandemin, vilket motsvarar hela den förhöjda nivån av den totala arbetslösheten. 
   
• Kursutvecklingen för en euro uttryckt i svenska kronor (EUR/SEK) har varit särskilt stark under de två senaste åren, vilket i första hand berott på att kronans värde försvagats. Krigsutbrottet 2022 stärkte dollarns värde och värdet på en euro uttryckt i amerikanska dollar minskade under merparten av året. Ifjol var utvecklingen av dollarkursen relativt stabil. Under prognosperioden väntas kronans värde sakta stärkas medan dollarkursen väntas röra sig kring nuvarande nivåer. 
   
• Enligt kommunernas budgetar för 2024 beräknas underskottet bli betydligt större i år än i budgetarna för 2023, resultatet visar sammantaget ett minus på 22,9 miljoner euro. De inkomster som ligger till grund för kommunalskatten kommer enligt ÅSUBs bedömning att öka med drygt tre procent i år då arbetslösheten planar ut. För åren 2025 och 2026 väntas intäkterna från förvärvsinkomstskatterna växa i nästan samma takt tack vare allmänna lönejusteringar och fortsatt nettoinflyttning. Även fastighetsskatterna beräknas stiga i år, högre byggkostnader driver upp beskattningsvärdena. Inför 2024 har kommunernas andel av samfundsskatterna justerats ner med 0,22 procentenheter. Intäkterna från samfundsskatten beräknas dock minska med drygt tio procent till följd av att 2023 medförde ovanligt höga skatter. För 2025 och 2026 beräknas skatterna från företagen växa något igen. Vad gäller efterfrågan på kommunernas service märks att andelen äldre över 85 år nu ökar snabbare än tidigare.
   
• Enligt beräkningar baserade på Statskontorets förslag till bokslut för 2023 skulle avräkningsbeloppet för året öka kraftigt och motsvara drygt 247 miljoner euro. Av den kraftiga ökningen på närmare 50 miljoner förklaras cirka 47 miljoner euro av en extraordinär post, där ett beviljat anslag på 10 miljarder euro som reserverats för elbolag inte använts och bokats som återtagande av överförda anslag. Bedömning är att skatteavräkningsbeloppet blir betydligt högre för skatteår 2023 än för året innan och motsvarar nästan 103 miljoner euro. En tillväxt i samfundsskatterna väntas bidra till ökningen 2023 men även inkomstskatterna från förvärvs- och kapitalinkomster växer. Statens andel av samfundsskatterna steg under 2023 vilket har en betydande inverkan på utfallet. I år (2024) väntas det samlade beloppet av avräkningen och skatteavräkningen uppgå till cirka 310 miljoner euro. Enligt vårens bedömningar väntas utfallet för det samlade beloppet växa till cirka 312 miljoner euro 2025 och cirka 314 miljoner euro 2026.
   
• År 2023 var ett mycket lönsamt år för de åländska passagerarrederierna som uppvisar starka rörelseresultat. De två stora åländska passagerarrederiernas kombinerade passagerarantal (årsbasis) ökade med cirka 6 procent från året innan, trots att antalet fartyg minskat från jämförelseperioden. Fraktvolymerna ökade också från året innan. På kostnadssidan var bunkerpriset fortsatt på en förhöjd nivå men i relation till året innan (2022) minskade bunkerkostnaderna tydligt.
   
• Enligt indikatorer för fraktsjöfarten ser 2023 ut att ha varit ett bra år, trots den förhöjda osäkerheten. Indikatorn för transportkostnaderna för torrlast till sjöss (Baltic Dry Index) rörde sig nära långtidsmedelvärdet under merparten av året. Den åländska tankerverksamheten fungerade under väldigt lönsamma förhållanden under 2022 och lönsamhetsindikatorn för tankertrafiken (Worldscale) indikerar att även fjolåret ser ut att resultera i en något högre vinst än under ett normalår.
   

• De åländska hushållens konsumentförtroende har ökat från höstens bedömningar men var fortfarande negativt. En positivare bedömning av samtliga delfrågor ligger bakom förbättringen. När det gäller bedömningen av den egna ekonomin om 12 månader har bedömningarna nu svängt från att vara svagt negativ till svagt positiv. Förtroendeindikatorn för de åländska hushållen var i mars lägre än de svenska hushållens bedömningar men nära de finländska hushållens bedömningar. 

  Trots att vi räknat med högre nominella löneökningar för fjolåret bedöms dessa inte ha överskridit inflationen 2023. Hushållens ekonomi, både på Åland och i närområden, bedöms börja förbättras från och med i år och vi räknar med att de nominella lönejusteringarna överskrider inflationen under innevarande och de två kommande åren. Trots detta väntas det ta tid innan den förbättrade köpkraften ökar konsumtionen.

  Hushållens totala räntekostnaderna i relation till samtliga åländska hushålls disponibla inkomster steg under 2022 och motsvarade i genomsnitt 1,9 procent av hushållens disponibla inkomsterna. År 2023 väntas detta förhållande öka avsevärt, eftersom effekten av räntehöjningarna kommer med viss fördröjning på grund av räntebindningstider. Därtill ökade räntenivån ytterligare under 2023 samtidigt som de reella disponibla inkomsterna sjönk under fjolåret. Sett till enbart de skuldsatta hushållens reella disponibla inkomster motsvarade räntekostnaderna 2,8 procent av dessa hushålls disponibla inkomster. 
   

• Framtidsutsikterna i konjunkturbarometern, som bygger på företagens egna bedömningar, ger i år varierande utslag för delfrågorna. Genomsnittet på delfrågorna var något lägre än medelvärdet för ÅSUBs tidigare konjunkturbarometrar. Den övervägande bilden är försiktigt positiv, men det finns även branscher med klart negativa förväntningar. 
   

• Tillväxttakten i transportbranschens omsättning och lönesumma normaliserades under fjolåret i samband med att merparten av pandemieffekterna försvann från jämförelseperioden. På årsbas växte omsättningen med tre procent under 2023. 

  Lönesumman växte med fyra procent. Årstillväxten i både omsättningen och lönesumman var kraftig det första kvartalet, vilket främst berodde på att jämförelseperioden (kvartal 1 2022) ännu påverkades av restriktioner relaterade till pandemin. ÅSUB räknar med att transportbranschens omsättning och lönesumma kommer att växa i ungefär samma takt som ifjol. Konjunkturbarometern ger huvudsakligen positiva utslag för branschen.
   

• På årsbas ökade omsättningen inom hotell- och restaurangbranschen med cirka två procent 2023. Liksom för transportbranschen var jämförelseperioden för det första kvartalet svag på grund av covid-19 restriktionerna. Bortsett från denna återhämtningseffekt var omsättningsutvecklingen för resten av året svagt negativ. Kontrollerat för prishöjningar inom varugruppen ”Restauranger och hotell” förefaller det som omsättningen förklaras av prishöjningar framom en ökad försäljningsvolym. Trots att ökade kostnader leder till en viss prisökning inom branschen i år räknar vi med att den inte kommer att kunna tas fullt ut i pris på grund av hushållens ekonomiska situation. Under 2023 var den årliga tillväxten i lönesumman sju procent. Varje kvartal uppvisade tillväxt i lönesumman under året. ÅSUB räknar med en svag tillväxt i lönesumman 2024, då lönenivån ökar, medan sysselsättningen inom branschen minskar något.

  En summering av hela fjolåret för alla typer av inkvarteringsanläggningar visar att antalet övernattningar uppgick till cirka 420 000, en minskning med sex procent från 2022.

  Även om svenska och finska hushålls försämrade ekonomi i nuläget kan resultera i att längre resor ersätts av resor i närområdet, räknar ÅSUB med att det kommande året fortsättningsvis blir utmanande för branschen. Hushållens försämrade ekonomi minskar efterfrågan och dämpar möjligheterna till prishöjningar för branschen. Stigande lönekostnader pressar dessutom lönsamheten för denna personalintensiva bransch. Slutligen kan en fortsatt svag kronkurs hålla tillbaka svenska turisters resande och konsumtion. De svaga förutsättningarna för hotell- och restaurangbranschen syns även i pessimismen i deras enkätsvar. Barometervärdet för branschens utsikter är även i år negativt. Förväntningarna på det egna företagets verksamhet är däremot svagt positivt.  
   

• Omsättningen inom handelsbranschen minskade enligt registerstatistiken sammantaget med tre procent under 2023. Vi räknar med att omsättningen i nominella termer är nära oförändrad under 2024. Hushållens försämrade ekonomi väntas dämpa konsumtionen även i år. Förra året (2023) växte handelsbranschens lönesumma med tre procent. I år väntas lönesumman växa i ungefär samma takt. Handelsbranschens förväntningar på den egna branschens utveckling det kommande året är svagt negativa. Förväntningarna på det egna företagets verksamhet är däremot närmast neutrala.
   

• Branschen företagstjänster, inklusive IKT-företag, har ett ojämnt omsättningsflöde, men totalt sett har branschen uppvisat stark omsättningstillväxt flera år i rad. Omsättningen ökade med elva procent 2023, vilket var snabbare än branschens långtidsmedelvärde (2013–2022) på fyra procent. ÅSUBs bedömning är att omsättningstillväxten 2023 inte i första hand förklaras av prishöjningar. Finskt producentprisindex för motsvarande branschsegment steg med endast 1,7 procent under 2023. Vi räknar med att tillväxttakten i nominell omsättningen saktar in något i år.

  Lönesumman växte med sex procent 2023. Detta kan jämföras med långtidsmedelvärdet (2013–2022) på cirka fyra procent. ÅSUB räknar med att lönesumman ökar närmast i samma takt som ifjol. Ökningen beror både på höjd lönenivå och ökad sysselsättning.

  Branschen är vanligtvis optimistisk i våra konjunkturenkäter. Resultaten från vårens enkät indikerar att företagen har en svagt negativ syn på branschens utsikter men förväntningarna på det egna företagets verksamhet är däremot starkt positiva. 

• Enligt preliminära registeruppgifter minskade omsättningen för branschen personliga tjänster under fjolåret med 16 procent. Omsättningen inom branschen kom ner på bred front och årsförändringen var negativ varje kvartal.  Här bör man dock läsa registeruppgifterna med beaktande av att endast en del av intäkterna från spel, som ingår i branschen, är momspliktiga och rapporteras i registret. Lönesumman ökade ifjol (2023) med en procent. Vi räknar med att lönesumman i år växer i snabbare takt än under fjolåret.

  Ofta hör branschen personliga tjänster till de mest positiva av alla i ÅSUBs barometermätningar, men i år är branschbedömningarna försiktigare. Hushållens försämrade ekonomi har en direkt negativ effekt på delar av branschen. Medan branschen som helhet har förväntningar som ligger på den positiva sidan är dessa långt under långtidsmedelvärdet.
   

• Finanssektorn har flera goda år bakom sig även om 2022 var mera utmanande för aktörerna inom försäkringsbranschen. Den åländska banksektorn sammantaget har ett mycket starkt år bakom sig och de sammanvägda resultaten var betydligt högre än 2022. Stigande marknadsräntor har fått tydliga genomslag på bankernas räntenetton, som ökade kraftigt under fjolåret. Försäkringssektorn sammantaget hade ett bättre år 2023 jämfört med året innan. Fjolårets resultat innefattar en tydlig återhämtning efter ett år som präglats av utmanande placeringsläge inom segmentet.
   

• Byggbranschens omsättning och lönesumma ökade med en respektive sex procent under fjolåret. ÅSUB räknar med en betydligt lägre omsättningen i år jämfört med 2023. Vi räknar med att lönesumman minskar, men inte i lika stor omfattning som omsättningen. Sysselsättningsläget beräknas försvagas under året.

  Enligt preliminära siffror från Statistikcentralen ökade kubikvolymen för beviljade bygglov med fyra procent år 2023 från året innan. Ökningen sker dock från mycket låga nivåer. Sett till kubikvolym uppmättes 2000-talets lägsta mängd beviljade bygglov under 2022, och fjolårets notering blir den näst lägsta sedan millennieskiftet. De låga bygglovsnivåerna i kombination med en kraftig ökning i färdiga byggnader under andra halvan av 2023 signalerar att aktiviteten inom branschen saktar in markant i år. Ett högt kostnadsläge och höga räntor, håller tillbaka efterfrågan i branschen. 

  Barometern för byggsektorn ger i år mycket negativa utslag och branschens förväntningar är även i år de mest negativa av näringslivets branscher. Synen på hur branschen i allmänhet utvecklas under året är starkt negativ, medan förväntningarna på det egna företaget inte är fullt lika negativa, men ändå klart negativa.

• På grund av en större fusion inom sektorn har registeruppgifterna för livsmedelsindustrins omsättning och lönesumma vuxit avsevärt. ÅSUB uppskattar att omsättningen och lönesumman inom branschens åländska verksamhet har vuxit med tre respektive fem procent under 2023. Utvecklingen av priserna inom livsmedelsindustrin i Finland indikerar dock att den omsättningsökning vi uppskattat för 2023 i första hand beror på prisökningar. Vi räknar med en försiktig omsättningsökning för innevarande år. Lönesumman väntas vara nära oförändrad.

  Barometern för livsmedelsindustrin ger i år blandade utslag. Totalt sett är företagen försiktigt positiva vad gäller branschens utsikter medan synen på det egna företagets utveckling är svagt negativ, men det finns även starkare och svagare bedömningar på de övriga delfrågorna.
   

• Omsättningstillväxten inom övrig industri var cirka fem procent 2023. Årstillväxten i finska producentprisindex för motsvarande industrisegment 2023 var oförändrade, vilket indikerar att omsättningsökningen i första hand handlar om volymökningar. Bedömningen i nuläget är att omsättningen kommer växa i något snabbare takt i år. Även lönesumman ökade med sex procent ifjol och väntas öka i ungefär samma takt i år.

  Enkätsvaren från företagen inom övrig industri gällande konjunkturutvecklingen brukar ofta vara mer positiva än de flesta andra branschers. I år är branschens totalindex det mesta positiva av samtliga branscher, och låg även över det egna långtidsmedelvärdet. Barometerutslagen för den egna branschen utsikter och det egna företagets verksamhet är båda starkt positiva.

• För primärnäringarna, kan konstateras att branschen stabiliserat sig något. Lantbruket påverkas fortfarande av effekter av kriget i Ukraina genom brist på insatsvaror och ökade kostnader. Därtill har de stigande räntorna orsakat merkostnader inom branschen.  Landskapsregeringens preliminära beräkningar pekar på att jordbrukets samlade företagsinkomst minskade med ytterligare fem procent 2023. Med lite perspektiv på fjolåret kan konstateras att situationen till viss del ändå hanterats väl och 2024 startar med en återhämtning vad gäller företagens syn på konjunkturen. Inom fiskerinäringen bedöms förutsättningarna för vattenbruket i år vara i stort sett de samma som under fjolåret när det gäller odlingsvolymer, prisnivåer samt sysselsättningsgrad. 
   

• Omsättningen inom branschen vatten- och el minskade på helårsbasis med cirka 14 procent 2023. Prissänkningar under våren, minskad elförbrukning samt en stark jämförelseperiod ligger bakom utvecklingen. För i år räknar vi med att branschens omsättning kommer att ligga nära, men något högre, än 2023. Även i år kommer elprisets utveckling spela en stor roll för branschens omsättning. Lönesumman växte kraftigt under fjolåret och ökade på helårsbasis med cirka 14 procent. Under fjolårets har effekten av nyetablering inom branschen fått genomslag på den sammanvägda lönesumman.

  Förväntningarna på branschens utsikter var närmast neutrala medan förväntningarna på det egna företagets verksamhet var positiva.