Att leva och bo som inflyttad på Åland

Utomnordiska erfarenheter av åländskt samhällsliv

Över 1 300 inflyttade ålänningar har getts möjligheten att dela med sig av sina erfarenheter av att flytta till och leva på Åland.

Denna undersökning har utarbetats i samarbete med Ålands landskapsregering. Syftet med undersökningen är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet på olika plan utifrån de inflyttades egna erfarenheter och upplevelser.

Under 2000-talet har Ålands befolkning hittills ökat med närmare 3 000 personer. Den största tillväxten har skett för personer som är födda utanför Norden, vilka har ökat med ca 1 400 personer. År 2013 var 5,6 procent av Ålands befolkning födda utanför Norden med annat modersmål än svenska.

Den främsta orsaken till att flytta till Åland hos de som svarat på enkäten är arbete. Här skiljer sig orsakerna beroende på kön, bland männen är arbete den främsta orsaken till flytten medan det för kvinnorna är det att partnern har anknytning till Åland tätt följt av arbete.

Respondenterna ansåg att de tre viktigaste aspekterna ur ett integrationsperspektiv är arbete, hälso- och sjukvård och att barnen får gå i skola. Tätt efter dessa kom svenska språkkunskaper, trygghet och en lämplig bostad. Både kvinnor och män anser att arbete är viktigast ur ett integrationsperspektiv.

De flesta bedömer sina kunskaper i svenska som ganska eller mycket bra. De skriftliga kunskaperna värderas sämst. De med engelska som modersmål bedömer sina kunskaper i svenska högst. Två tredjedelar har deltagit i en svensk språkkurs/ språkutbildning. Två tredjedelar av de svarande fick tillgång till språkutbildning inom sex månader. Majoriteten av de med engelska som modersmål anser att språkundervisningen motsvarat deras behov medan majoriteten av de med rumänska som modersmål anser att undervisningen varit för kort.

Av de svarande uppger 43 procent att de har rösträtt. Hela 34 procent av respondenterna anser att de är i behov av mer information om hur det går till att rösta på Åland. År 2011 röstade 27 procent av de som är födda utanför Norden i kommunalvalet. Respondenterna efterfrågar mer information om kandidaterna på engelska och undrar hur de olika kandidaterna ställer de sig till integrationsfrågor.

Nästan alla respondenter känner sig trygga eller ganska trygga där de bor. Knappt två procent känner sig otrygga eller ganska otrygga. Orsaker till att vara otrygg kan vara på grund av omgivningen eller ansträngd ekonomi. En fjärdedel av de svarande anser att de blivit diskriminerade det senaste året. De vanligaste orsakerna är på grund av språket, kön eller etniskt ursprung.

När de inflyttade ska bedöma olika offentliga tjänster på Åland värderas bibliotek, barndagvård och motionstjänster högst medan de som fick sämst betyg var psykisk klinik och hälsocentral. Om man istället endast ser på svaren för de personer som har använt tjänsten det senaste året får Högskolan på Åland högst betyg följt av bibliotek och barndagvård. Betyget för den psykiska kliniken ökar från en sista plats till femte plats. Även betyget för sociala tjänster förbättras. Däremot sjunker betyget för Ålands gymnasium.

De främsta källorna till information om det åländska samhället är från åländska bekanta, tidningar och arbetsplatsen. Kvinnor får mer information från familjemedlemmar och myndigheter än vad män får. De med estniska som modersmål får mer information från arbetsplatsen än de övriga och de med lettiska får mer information från radion än de övriga. Ju kortare tid du bott på Åland desto mer information fås från andra inflyttade. Ju längre tid du bott här desto mer information fås från tidningar, TV och radio.

De flesta inflyttade har inte kännedom om lagen om integrationsfrämjande. Endast en tiondel av de inflyttade vet med säkerhet att de har fått en integrationsplan gjord åt sig. Däremot anser en stor del av de som fått en integrationsplan att den har hjälpt dem, till exempel genom att lära sig svenska eller få kännedom om Åland och ålänningar.

Av respondenterna är 64 procent anställda, främst inom den privata sektorn. Andelen anställda inom den offentliga sektorn ökar dock ju längre tid den inflyttade har bott på Åland. Mindre än en tiondel av de inflyttade är egenföretagare. Den vanligaste orsaken till att vara egenföretagare är att de vill vara sin egen chef eller att de har en bra affärsidé. De flesta önskar dock att de fått mer stöd och råd för att starta sitt företag. De inflyttade trivs överlag bra på sitt jobb, anser att de behandlas likvärdigt jämfört med övriga anställda och att de får förtroende.

Nästan tre fjärdedelar av de som svarat på enkäten anser att fritidsaktiviteter är viktiga. De vanligaste aktiviteterna var hem- och familjeliv, TV och film, läsa och idrotts-/motionsutövning. En fjärdedel uppger att de deltar i någon form av organiserad hobby eller fritidsverksamhet. De främsta orsakerna till att inte delta är brist på tid eller för dåliga kunskaper i svenska. De som bor i Mariehamn anser i större utsträckning att de inte är intresserade av aktiviteterna medan de på landsbygden anser att aktiviteterna ligger för långt bort.

De flesta inflyttade har åländska bekanta. Det vanligaste stället att lära känna ålänningar är på arbetsplatser eller i grannskapet. Kvinnor träffar fler ålänningar genom sina barn medan männen träffar flera genom sina fritidsintressen. Fler män än kvinnor uppger dock att de inte har några åländska bekanta. Hur lätt eller svårt man tycker det är att lära känna ålänningar varierar men över en tredjedel anser att det är ganska eller mycket svårt. Den främsta orsaken till detta ansågs vara att ålänningar förhåller sig reserverat mot de inflyttade. De med lettiska som modersmål anser att det är lättast att lära känna ålänningar medan de med rumänska som modersmål anser att det är svårast.

För att läsa hela rapporten, klicka här. En Power Point presentation finns här

För frågor och mera information kontakta utredare Elin Sagulin (tel 25495) eller forskningschef Katarina Fellman (tel 25493).