Mot den tredje generationens regionpolitik

Mot den tredje generationens regionpolitik: Lärdomar från Nordens autonomier och perifera ö-regioner.

I Norden finns tre, till sin konstitutionella status och sina politiska institutioner, unika territorier: Färöarna, Grönland och Åland. Under senare decennier har det pågått en intensiv debatt i Norden om vad som är den bästa ansvarsfördelningen mellan stat och region inom ramen för den utvecklings- och tillväxtpolitiken. Trots detta lyser erfarenheterna från den typ av mer omfattande eget policyansvar som de tre autonomierna är exempel på med sin frånvaro i den nordiska diskussionen.

ÅSUB tog därför 2006 sedan tillsammans med det nordiska forskningsinstitutet Nordregio initiativ till det första forskningsprojektet någonsin med syftet att i ett bredare nordiskt regionalpolitiskt sammanhang nyttiggöra erfarenheterna från de tre nordiska autonomierna. Projektet beviljades under 2007 forskningsmedel från det Nordiska Ministerrådet.

Forskningsarbetets tematiska fokus har legat på en jämförande analys av sambanden mellan den form av mer långtgående eget ansvar och ekonomisk utvecklingskapacitet och innovationsförmåga som Färöarna, Grönland och Åland är exempel på. För att kunna tydliggöra skillnader och likheter i förhållande till de mer "normala" nordiska regionerna har inom projektet även Bornholm studerats närmare. Valet av Bornholm styrdes framför allt av dess likhet med de tre autonomierna med avseende på sin geografi och storlek. Resultaten från dessa fyra regionala fallstudier har publicerats av ÅSUB.

I den slutrapport från projektet som nu publiceras lyfts viktiga lärdomar från de fyra fallstudierna fram och omsätts ett antal principiellt hållna slutsatser och policyrekommendationer gällande den regionala utvecklings- och innovationspolitiken. Syftet är att bidra till den pågående diskussionen om den framtida utvecklingen av de nordiska ländernas regionalpolitik och framför allt då de regionala och statliga aktörernas roll och policyansvar.

Rapporten tydliggör också olikheterna mellan det danska autonomiupplägget för Grönland och Färöarna i förhållande till finländsk-åländska självstyrelsemodellen. Det som framför allt skiljer de danska autonomierna från den åländska är deras mycket omfattande finansiella stöd från den danska staten i kombination med egen beskattningsrätt samt ett även i övrigt betydligt mer omfattande självbestämmande än vad som gäller för den åländska självstyrelsen.

Rapporten publiceras parallellt i Nordregios forskningsrapportserie och kommer också att finnas tillgånglig från detta instituts hemsida (www.nordregio.se).

Ett seminarium där rapporten presenteras och diskuteras av berörda nordiska beslutsfattare på nationell och regional nivå kommer att hållas i april i Stockholm.

Hela rapporten kan du läsa här.