Nabo - ungas röster om social inkludering på Åland

Nordiska ministerrådets projekt Nabo – ungas sociala inkludering i Norden samlar in ungas åsikter och tankar om tillhörighet, möjligheter till inflytande, delaktighet i samhällslivet samt erfarenheter av samhällsservice och sociala relationer. I den här rapporten presenterar vi det åländska materialet som Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har samlat in genom fokusgruppsintervjuer under våren 2019.

Social inkludering handlar om en känsla av att vara en del av ett samhälle. Ungdomarna i den här undersökningen känner tillhörighet först och främst till Åland, men även andra sociala nätverk, som virtuella nätgemenskaper, är viktiga för ungdomarna. Enligt de intervjuade kunde nya sociala gemenskaper bildas på Åland genom att slå ihop föreningar och hobbygrupper till större och starkare verksamheter. Trots tryggheten som ungdomarna upplever på Åland, kan småskaliga samhällen vara påfrestande för ungas sociala liv. Åländska ungdomar upplever att umgänget med kompisar ibland belastas av ryktesspridningar, fördomar och överdrivet alkoholbruk. Ungdomarna på Åland efterfrågar en gemensam plats för umgänge som möjliggör nya kontakter och bekantskaper mellan unga vuxna från hela Åland och med möjlighet att välja bort alkohol. 

När det gäller möjligheter till inflytande upplever de intervjuade att viktiga beslut inom kommunen är svåra att påverka. Eftersom det är vuxna som ordnar och fattar besluten i samhället, har unga sällan tänkt på de möjligheter som eventuellt finns för inflytande. De intervjuade upplever att beslutsfattarna inte aktivt frågar efter ungas åsikter. Att unga behöver få erfarenheter i beslutsfattande är tydligt. Intervjuerna visar även att enskilda personer och möten kan förstärka samhällsintresset bland unga. Ungdomslagen i Finland främjar ungas delaktighet och möjlighet att påverka, men motsvarande lagstiftning saknas på Åland. Ungdomarna på Åland behöver tydligare rutiner och systematiskt stöd för att kunna öka sitt inflytande. Både lagstiftningen och de ungdomspolitiska målsättningarna samt verksamheten i skolorna behöver stötta ungas konkreta möjligheter till påverkan.

Ungas samhälleliga engagemang stärks genom möjligheter till fritids- och sociala aktiviteter. I synnerhet de ungdomar som av olika anledningar har sämre utgångspunkter eller resurser att delta i organiserade fritidsaktiviteter, ska ges möjlighet att vara aktiva utanför hemmet och skolan. Denna strategi har varit framgångsrik bland annat i den så kallade Islandsmodellen. De intervjuade i den här undersökningen uppmärksammar att även de som inte har möjlighet eller intresse att satsa på en karriär som en aktiv idrottare, gärna vill delta i olika organiserade gruppaktiviteter. Ungdomarna på Åland efterfrågar fritidsaktiviteter som är riktade specifikt för ”vanliga” unga vuxna och som inte förutsätter elitsatsningar eller omfattande ekonomiska resurser. 

Under fokusgruppsintervjuerna diskuterades den åländska samhällsservicen i vilken ingår utbildning, hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och boende. Enligt unga är samhällsservicen på Åland bra och verksamheten på ungdomsgårdarna får mycket beröm. Kollektivtrafiken väcker kritiska kommentarer och speciellt ungdomar från landsbygden och skärgården är mycket beroende av välfungerande bussturer och -linjer. De intervjuade konstaterar att utan tillgång till kollektivtrafik kan ungas möjligheter till social inkludering i form av umgänge med kompisar eller arbetsmöjligheter bli begränsade. När det gäller boendefrågor och arbetssökande berättar ungdomarna att personliga kontakter ibland går före kompetensfrågorna. Unga ålänningar vill ha större transparens kring processerna i samband med bostads- och arbetssökande. Kollektivtrafikens vikt för ungas möjligheter till en aktiv fritid behöver uppmärksammas i beslutsfattande på Åland.

Sociala relationer är mycket viktiga under ungdomsåren. Under fokusgruppsintervjuerna kartlades deltagarnas möjligheter till stöd från familjen och andra sociala nätverk. Likaså diskuterades eventuell utsatthet i sociala relationer i form av diskriminering eller annat orättvist bemötande. De intervjuade konstaterar att ungdomskulturen på Åland kan upplevas som ytlig och att relativt strama könsroller existerar för pojkar och flickor. Baserat på diskussionerna under fokusgruppsintervjuerna behöver jämställdhetsfrågorna och könsrollerna diskuteras mer aktivt bland annat i skolorna.

Åländska ungdomar tar vanligtvis aktivt del i studie- och arbetslivet. Det finns en stabil grundtrygghet i det åländska samhället som de intervjuade betonar och som lätt bidrar till en känsla av tillhörighet och tillit bland unga. Att aktivt och målmedvetet skapa resurser för ungas inflytande i samhället borde vara nästa steg på vägen mot en starkare social inkludering bland ungdomar på Åland. Det är de unga som är experter på sitt eget liv.

Hela rapporten finns tillgänglig nedan.