"Olika behandling i lika situation." Om diskriminering i det åländska samhället

Förekommer det upplevd diskriminering på Åland?
Ja.
Enligt resultatet har ca 30 procent av 16-69-åringarna på Åland upplevt sig diskriminerade.

Vad är diskriminering? Kort kan man säga ”olik behandling i lika situation”. Även trakasserier och hot om repressalier är lagbrott enligt diskrimineringslagen (ÅFS 2005:66). Diskrimineringen kan vara dold eller uppenbar - avsiktlig eller oavsiktlig.

Var? Den överlägset största delen av upplevd diskriminering sker i arbetslivet. Hur? Oftast blir man utsatt för nedsättande och/eller förlöjligande kommentarer, mobbning. Händer det ofta? Ja, 85 procent av de diskriminerade har blivit utsatta flera gånger, och över hälften av dem som upplevt diskriminering har varit med om det under det senaste året.

Kvinnor och män har upplevt sig diskriminerade i nästan lika hög grad. Kännetecknande för kvinnors upplevelser? Kvinnor upplever sig främst bli diskriminerade på grund av kön, ålder och i situationer vid köp av vara eller tjänst. Mäns upplevelser då? Män upplever sig främst diskriminerade på grund av sitt ursprung, sitt språk och sina åsikter.

De unga upplever sig diskriminerade på grund av sin ålder, de äldre på grund av sina åsikter och personer mitt i arbetslivet på grund av kön, åsikter och ursprung. Mest upplevd diskriminering ger 30-39-åringarna uttryck för, minst upplevd diskriminering framträder hos 60-69-åringarna.

Utifrån indelningen i modersmål är personer med icke nordiskt modersmål de som upplever sig mest utsatta (varannan har upplevt diskriminering), medan personer med annat nordiskt modersmål är de som upplever sig oftast utsatta (60 % av dem som upplevt sig diskriminerade har varit med om det fler än tio gånger).

Känner ålänningar till det rättsliga skyddet mot diskriminering?
Drygt hälften av ålänningarna känner till definitionen av diskriminering.

Vet ålänningar vart man kan vända sig om man blir diskriminerad?
De flesta vet att man kan vända sig till Diskrimineringsombudsmannen, Fackliga organisationer och Jämställdhetsombudsmannen. Gruppen med icke nordiskt modersmål kände sämre till de olika myndigheterna.

Ålänningarna har lärt sig det de kan om diskriminering i första hand genom medierna.

Vad kan en anmälan om diskriminering leda till? Majoriteten tror att andra i samma situation kan få det lättare. De som har upplevt diskriminering tror inte i lika hög grad på olika tänkbara positiva följder av en anmälan. Drygt 80 procent av ålänningarna tror att en negativ konsekvens är att personen blir stämplad som besvärlig.

Om ålänningarna skulle bli diskriminerade, så vill de ha information av någon myndighet som DO eller söka information på Internet.

**************************

Undersökningens resultat överensstämmer till stora delar med den rikssvenska undersökning, som låg till grund för utformningen av enkätformuläret.

Upplevd diskriminering leder till psykisk och även fysik ohälsa enligt undersökningar. Att känna sig kränkt är en persons känslomässiga reaktion på diskriminering och/eller trakasserier. Arbetet mot diskriminering grundar sig på lag men har många dimensioner, bl a en samhällsekonomisk.

Hela rapporten kan du läsa här.