Prognos för flitpengens utveckling 2008-2010. En analys av olika faktorers inverkan på skattegottgörelsen

Utfallet i skattegottgörelsen beror på utvecklingen i skatteinbetalningarna både på Åland och i Finland. Om t ex skatterna ökade enbart i Finland, skulle skattegottgörelsen till Åland minska. För beräkningen av skattegottgörelsen är det alltså centralt hur stor Ålands andel är av den totala finländska inkomstskattekakan.

Som föreliggande rapport visar har Ålands andel av den finländska ekonomin (löner, BNP, sysselsatta etc.) under senare år inte vuxit utan snarare minskat. Ändå har skattegottgörelsen stigit kraftigt. En förklaring till denna paradox kan vara problem med de tillgängliga indikatorerna. Dessa fångar nämligen inte riktigt in all den ekonomiska aktivitet som påverkar de åländska skatteinbetalningarna. Ett exempel på detta är den utomåländska aktivitet som åländska företag med framgång driver, ett annat är den finansiella placeringsverksamhet som ålänningarna flitigt ägnar sig åt. Det kommer in kapitalintäkter utifrån till de åländska ägarna som inte fångas in med de instrument som mäter den ekonomiska aktiviteten inom Åland. Genomgången av de olika skatteposterna i skattegottgörelsekalkylen visar också att det är kapitalinkomsterna som stigit mest under de senaste åren. Detta innebär att de prognosverktyg och underlagsdata som vi är vana vid att använda inom ÅSUB egentligen inte är tillräckliga för ändamålet.

Vår analys av skattegottgörelsen resulterar i en prognos på 28,5 miljoner euro för utbetalningsår 2008. För påföljande år skulle Birka-rederiets försäljning kunna ge en statlig samfundsskatteeffekt någonstans på nivåerna mellan 7-15 miljoner euro, om affären genomfördes i år.  Denna i och för sig viktig aspekt har av försiktighetsskäl inte beaktats i den föreliggande prognosen. För utbetalningsåren 2009 och 2010 räknar vi med 29,3 och 25,0 miljoner euro i skattegottgörelse. I allmänhet kan det konstateras att vår prognos är försiktigt hållen, vilket innebär att det verkliga utfallet torde med större sannolikhet överträffa än understiga vår prognos.

I det framtida prognosarbetet måste det beaktas att det finns en del problem med det tidsmässiga sammanjämkandet av de olika prognosprocesserna inom ÅSUB. När en skattegottgörelseprognos sammanställs, skulle det vara fördelaktigt att redan ha tillgång till, eller åtminstone samtidigt kunna göra de kommunala skatteintäktsprognoserna. Med tanke på bl a en eventuell tidigareläggning av arbetet med den av landskapsregeringen beställda konjunkturöversikten, kunde man under våren ta fram en preliminär prognos i samband med den kommunala konjunkturöversikten och publicera enbart slutresultaten i den kommunala konjunkturrapporten. Under hösten kunde en mer genomarbetad och analytiskt underbyggd skattegottgörelseprognos ingå i ÅSUBs LR-konjunkturrapport.

Hela rapporten kan du läsa här.