The significance of duty-free sales on board ferries to the transnational transport system in the Baltic Sea Region

Den skattefria ombordförsäljningens betydelse för det internationella transportsystemet i Östersjöregionen

Rapporten är resultatet av ett forskningsprojekt som finansierats av EU’s Östersjöprogram 2007-2013. Mera konkret kommer uppdraget från ett av de regionala samarbetsorganen inom detta program, nämligen projektet TransBaltic: Towards an integrated transport system in the Baltic Sea Region.

TransBaltic, som består av ca 35 olika regioner och andra partners i nio länder, har som övergripande mål att bidra till regionala initiativ och nya logistiklösningar som förstärker och förbättrar transportflödena i Östersjöregionen. Under 2012 kommer TransBaltic att presentera en Macro-regional Transport Action Plan där Östersjöregionens transportsystem med sina interna flaskhalsar och utvecklingsmöjligheter analyseras närmare. I planen kommer även att ingå förslag till framtida EU-satsningar på en utveckling av transportinfrastrukturen i Östersjöområdet.

Aktionsplanen berör även sjötransportsystemet i norra Östersjöområdet, där den på skattefri ombordförsäljning baserade färjetrafiken mellan Sverige, Finland och Estland via Åland är av central betydelse. TransBaltic beslutade därför under vintern 2011 att upphandla ett forskningsprojekt i syfte att bättre klarlägga tax-free trafikens ekonomiska och logistiska roll i Östersjöregionen. ÅSUB (ledning, projektansvar) tillsammans med AICIS (underleverantör) vann upphandlingen. Rapporten kommer att presenteras på en konferens i Helsingfors den 26.1 2012.

Studiens syfte
Syftet med studien är att mer i detalj analysera betydelsen av färjetrafiken via Åland, och vilka konsekvenser det skulle få om möjligheten till skattefri ombordförsäljning på dessa rutter försvann. Vad skulle bli kvar av dagens omfattande färje- och kryssningstrafik? Vilka nya transportsätt och rutter skulle tas i bruk? Hur skulle sjötrafiken till och från de idag använda hamnarna och terminalområdena påverkas? Vilka kan förväntas vinna och vilka blir de mest sannolika förlorarna? Hur skulle transporterna mellan Östersjöområdet och den europeiska kontinenten påverkas?

Den viktigaste transportlänken mellan Sverige och Finland
Rapporten, som är skriven på engelska (svensk sammanfattning), visar att färjetrafiken över Ålands hav, i norra Östersjön och i Finska viken är en viktig länk i det övergripande transportsystem som idag binder samman länder, regioner och städer inom Östersjöområdet – men också mellan Östersjöregionen och den europeiska kontinenten.

Detta gäller särskilt den sjöburna passagerartrafiken mellan Sverige och Finland. Mer än en tredjedel av Sveriges sjöburna passagerartransporter sker idag ombord på färjor som bygger sin ekonomi på skattefri ombordförsäljning, och drygt hälften av motsvarande finska persontransporter sker på samma färjor. Den med skattefri ombordförsäljning stödda färjetrafiken används också för kommersiella varutransporter. Ca 14 procent av den totala sjöburna godsvolymen från Sverige till Finland transporteras på dessa färjor, och motsvarande andel av varuexporten från Finland till Sverige uppgår till dryga 16 procent.

Ålands livsnerv
Bland de aktörer och regioner som drar nytta av den sjötrafik som möjligheten till skattefri ombordförsäljning ger, står Åland och den åländska ekonomin i en klass för sig. Ålands läge i tax-free ruttens huvudled mellan Sverige och Finland ger det åländska samhället unikt välutbyggda, billiga och tur-täta året runt förbindelser med omvärlden. Kravet på invikning till åländsk hamn för att kunna sälja skattefria produkter ombord har också medfört att huvuddelen av färjetrafiken mellan Sverige och Estland går via Åland.

Den åländska ekonomin är till stora delar uppbyggd kring den tax-free baserade rederinäring som i dag utgör kärnan i norra Östersjöområdets största maritima kluster. BNP per capita, den ekonomiska tillväxten, befolkningsutvecklingen, sysselsättningen och hushållens samlade inkomster är till betydande delar beroende av den ekonomi och den sysselsättning som trafiken på de skattefria sjörutterna mellan Sverige, Åland, Finland och Estland genererar.

De ekonomiska fördelarna av trafiken begränsas dock på inte sätt enbart till Åland. Huvuddelen av rederiernas underleverantörer och ombordanställda finns utanför Åland, inte minst i Sydvästra Finland och Stockholmsregionen. Av de dryga 10 000 direkt och indirekt anställda som det åländska rederiklustret genererar bor omkring tre fjärdedelar utanför Åland, huvudsakligen i sydvästra Finland och Stockholmsregionen.

Viktig länk i Östersjöområdets övergripande transportsystem
Rapporten visar också att den tax-free baserade färjetrafiken via Åland spelar även en viktig roll som integrerande länk mellan de två huvudsakliga rutterna för transporterna mellan Östersjöområdets norra delar (inkl. västra Ryssland) och den europeiska kontinenten. Den fram till idag mest trafikerade av dessa går från Stockholms- och Mälardalsområdet ner till kontinenten via Sydsverige, Danmark och norra Tyskland. Den konkurrerande, och idag av växande betydelse, andra huvudrutten går från Helsingfors-St Petersburgs-området via Tallinn, Baltikum och Polen ner till Centraleuropa (”Via Baltica”). Den tax-free baserade färjetrafiken mellan Sverige, Finland och Estland fungerar som en ”sjöburen motortrafikled” som knyter samman dessa två för Östersjöregionen så kritiskt viktiga trans-nationella korridorer ner till de europeiska och internationella marknaderna.

De viktigaste förlorarna vid ett tax-free stopp
Om möjligheten till skattefri ombordförsäljning på rutterna via Åland helt försvann skulle de företag, myndigheter och privatpersoner som drar ekonomisk och transportmässig nytta av nuvarande trafikkoncept självfallet också bli de största förlorarna. Till dessa hör framför allt:

- De rederier och deras anställda vars inkomster i huvudsak kommer från fartyg med skattefri ombordförsäljning på rutterna via Åland

- De underleverantörer och logistikföretag och deras anställda som är beroende av efterfrågan inom den tax-free baserade sjöfarten i norra Östersjön

- Den omfattande grupp av bilburna och övriga privatpersoner som utnyttjar tax-free trafikens billiga och bekväma trafikutbud för sina resor

- De export- och importfirmor som regelbundet använder färjornas bildäck för sina transporter

- De hamnmyndigheter och terminaloperatörer vars inkomster och sysselsättning i betydande utsträckning är beroende av den tax-free baserade färjetrafiken

Potentiella vinnare
De mest sannolika vinnarna i ett hypotetiskt framtidsscenario där Ålands skattestatus inom EU ändrades så att möjligheten till tax-free ombordförsäljning försvinner, är de rederier och logistikföretag som är specialiserade på godstransporter mellan Sverige och Finland. Men även en del andra aktörer inom sjötransportsektorn hör till den potentiella vinnargrupp vars huvudsakliga innehåll sammanfattas nedan:

- Ro-Ro och Ro-Pax rederier och relaterade logistik företag i det berörda ruttområdet

- Hamnar och terminalområden med god lokalisering i förhållande till de snabbaste sjörutterna mellan länderna i de centrala och norra delarna av Östersjöregionen

- De kryssnings- och passagerarfärjerederier som kan expandera sin verksamhet på de rutter där tax-free ombordförsäljning kan fortsätta (St Petersburg-trafiken)

- Passagerarfärjerederier som trafikerar rutter där skillnaderna i priserna på alkohol och tobaksprodukter i land är så stora att de lockar till ”shoppingresor” (Sverige/Finland-Estland/Lettland)

Regionala effekter
Eftersom den tax-free baserade sjötransportinfrastrukturen är avgränsad till rutterna mellan Sverige, Finland och Estland, så drabbar de negativa effekterna i första hand de regioner, hamnar och terminalområden som ligger längs dessa rutter.

Den absolut största förloraren är Åland som helt skulle gå miste om sin nuvarande roll som trafikens ekonomiska och logistiska centrum.

Sett i ett bredare perspektiv skulle detta innebära en betydande försvagning av den nordliga länken mellan de två huvudtransportkorridorrena mellan norra Östersjöområdet och den europeiska kontinenten. De viktigaste vinnarna finns i trafikområdets nordöstra delar, och då inte minst hos de kryssnings- och färjedestinationer i Finland, Baltikum och Ryssland som kan dra nytta av fortsatt tax-free trafik (St. Petersburg) och/eller den ”shoppingtrafik” som bygger på stora landprisprisdifferenser (Helsingfors, Tallinn, Riga). Till vinnarområdena hör sannolikt också vissa specialiserade frakthamnar (Ro-Ro) i utkanterna de svenska och finska huvudstadsregionerna (gäller främst Hangö och Nynäshamn).

Rapporten kan du läsa här.

För mera information om rapporten, kontakta Katarina Fellman.

Publicerad 8 december 2012