Små företags kapitalförsörjning på Åland

Föreliggande utredning beskriver på Ålands Landskapsregerings uppdrag hur kapital-försörjningen ser ut i det åländska samhället enligt finansiärer och företagare. Den klargör också om det finns behov av offentligt riskkapital för att främja tillväxt i företag i tidiga eller expansiva skeden innan privat kapital är villigt att ta vid. Ett finansieringsgap kan förklaras som ett avbrott i företagens finansieringsprocess vilket begränsar deras tillväxtmöjligheter.

Ur intervjuerna med företagare och banker framgår att kapitalförsörjningen i stort fungerar bra på Åland. De företagare som vill starta eller utveckla sitt företag, som är trovärdiga och har en hyfsad affärsidé får kapital (det finns alltså en marknad och en möjlighet att räkna hem investeringen).

Det finns dock grupper av företagare och vissa branscher som har svårare att få kapital: okända/nya personer, tjänsteföretag där säkerheter saknas samt företag inom nya nischer eller med nya affärsidéer. Bland de senare finns sådana som behöver riskkapital. Det finns kapital på Åland med det är inte riskvilligt.

Riskkapitalfinansiering riktar sig egentligen till ytterst få företag: de som är uttalat tillväxtorienterade och ofta har en ny, mer riskfylld affärsidé. Företagarna är beredda att ta in externa ägare och drivs av entusiasm och höga målsättningar. Bland dessa potentiella ”stjärnor” är det i praktiken få som lyckas fullt ut. Utredningen visar att det är lättare att få kapital för produktutveckling, men att det saknas rörelsekapital i dessa potentiella tillväxtföretag för att anställa, marknadsföra, sälja, skapa kontakter och komma in på en ny marknad. Här kan offentligt riskkapital göra nytta genom att ge möjlighet till uthållig och långsiktig affärsutveckling och skapa trovärdighet hos privata investerare. Denna process är lång och kostsam, men är avgörande för framgång och tillväxt i den här typen av företag.

Det finns även ett behov av offentliga medel i form garantier, borgen och räntestöd för ”vanliga” företag. Dessa så kallade levebrödsföretag är av mycket stor betydelse för samhällsekonomin. De sysselsätter många och ger ett mer diversifierat näringsliv. Det är glädjande att hela 63 procent av de intervjuade företagen vill att deras företag skall växa och knappt hälften av företagen planerar att nyanställa sammanlagt runt 40 personer inom tre år!

Det som tydligt framgår ur både rapporter och intervjuer är att kapital är mer än bara pengar. Det är människorna som får idéer, som handlar, som skapar kontakter, som förändrar världen. Det är människor som kan se brister på marknaden och hitta ett sätt att fylla behovet, som skapar innovationer och förnyar näringslivet. Det är därför klokt att investera i humankapitalet. Kapitalförsörjning handlar här om att tillgodose behovet av kompetens och nätverk i form av rådgivning, företagarskola, affärsutveckling och mentorskap, mm.

Utredningen utmynnar i sitt avslutande kapitel i några slutsatser och rekommendationer:

1. Säkerställ ett gott företagarklimat som ger likvärdiga möjligheter till alla typer av företagare i alla branscher genom att erbjuda en sammanhållen enhet för rådgivning, affärsutveckling och finansiering – skapa en verklig ”en dörr in”.
    
2. Låt Ålands Utvecklings AB fortsätta vara Ålands offentliga riskkapitalbolag och revidera verksamhetsformen enligt modell från Sverige och Finland där man hitintills framgångsrikt använt sig av offentligt riskkapital (inklusive ERUF-medel) i så kallade riskkapitalfonder. Investera kraftfullt, så att bolaget blir handlingskraftigt. Säkerställ att styrelsen är kompetent, kompletterad med personer utifrån och icke politiskt tillsatt.
    
3. Skapa ett åländskt (anonymt) affärsängelnätverk med professionell struktur som kan kompensera en del av den ”tunna marknad” som Åland utgör när det gäller riskkapital, dvs kännetecknas av få aktörer och få finansieringsfärdiga företag.
    
4. Öka informationen om och samarbetet med Finnvera och TEKES för att ge åländska företag fler möjligheter till kapital för tillväxt, utveckling och forskning. Bygg långsiktiga nätverk och relationer till kompetens i våra närområden.
    
5. Använd självstyrelsen för att skapa goda förutsättningar för företag att verka och växa. Använd egna medel för att skapa enkla och snabba förtagsbefrämjande åtgärder. Underlätta för företag som vill och behöver anställa.
    
6. Ge – om möjligt – en startpeng åt alla nya heltidsföretagare vars affärsidé utvärderats (enligt finländsk modell). Sålla sedan kraftigt, och investera endast i de företag som visar resultat, ambition, nytänkande och samarbetsförmåga.
    
7. Ge – om möjligt – en startpeng åt alla nya heltidsföretagare vars affärsidé utvärderats (enligt finländsk modell). Sålla sedan kraftigt, och investera endast i de företag som visar resultat, ambition, nytänkande och samarbetsförmåga.

Hela rapporten kan du läsa här.

Mer information om utredningen ger direktör Katarina Fellman tel. 25 492 och utredare Ester Miiros, tel. 0457 34 21 294.