Tillitsstudie för Åland 2018

Den första tillitsstudien på Åland 

ÅSUB fick i uppdrag av Ålands landskapsregering att genomföra den första åländska tillitsstudien. Studien ger en översikt över aktuell tillitsforskning och mäter tillit i dess olika former på Åland. Tillitsstudien har genomförts i samarbete mellan ÅSUB och Ålands fredsinstitut.

Undersökningens material samlades in på våren 2018 och totalt 681 svarande i åldern 16 år och uppåt deltog i undersökningen. Enkäten omfattade frågor om olika former av tillit, trygghet och förtroende samt frågeställningar om politik, samhälle och demokrati. Även ålänningars mediekonsumtion och aktuella samhällsfrågor kartlades, eftersom dessa eventuellt har ett samband med den upplevda tilliten.

Tillit och förtroende är undersökningens kärna

För att kunna mäta tillit mellan människor fick de svarande uppskatta om man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller inte. Resultaten visade att andelen ålänningar med hög mellanmänsklig tillit är 63 procent, vilket är en relativt hög andel och ligger ungefär på samma nivå som i de nordiska länderna över lag. Utbildning, arbetslöshet och den egna ekonomiska situationen hade ett signifikant samband med tilliten. Mellanmänsklig tillit var starkare för de svarande som hade universitets‐ eller högskoleutbildning, som inte hade varit arbetslösa och för dem som upplevde sin ekonomiska situation som oförändrad eller förbättrad. På individnivå är även självskattad hälsa och nöjdhet med livet viktiga faktorer för mellanmänsklig tillit.

Resultaten visade att mellanmänsklig tillit bland unga ålänningar (16–29 år) ligger på en högre nivå jämfört med motsvarande resultat i Finland och i Sverige. Andelen unga som rapporterade hög mellanmänsklig tillit var 68 procent, medan den motsvarande andelen var 61 procent i Finland och 44 procent i Sverige. Att tillitskänslan är stark bland unga ålänningar indikerar att det åländska samhället upplevs som tryggt och förtroendegivande bland unga.

Förtroende för samhällets institutioner och grupper (tillitens vertikala plan) har ett signifikant samband med mellanmänsklig tillit (tillitens horisontella plan). Mest förtroende rapporterades för polisen och sjukvården (78 % respektive 71 % av de svarande rapporterade ganska eller mycket stort förtroende). En summavariabel ’närpolitik’ skapades av de politiska partierna, regeringen på Åland, lagtinget på Åland och kommunala beslutsfattare. Dessa institutioner och grupper var de som sammantaget fick lägst förtroende. Resultaten visade att förtroendet för närpolitik var markant lägre bland män, bland de svarande som är födda på Åland och bland de svarande som upplever att den egna ekonomiska situationen har försämrats under de senaste tolv månaderna.

Politik, mediekonsumtion och orosmomenten i framtiden

Resultaten för enkätfrågorna om politik, samhälle och demokrati visade att ålänningar är relativt nöjda med demokratin i hemkommunen och på Åland. Dock visar varken attityder (politiskt intresse och röstningsintresse) eller beteende (delaktighet i samhället) signifikanta samband med den rapporterade mellanmänskliga tilliten. Trots att signifikanta samband saknades mellan tillit och indikatorer för politisk attityd och beteende, är det viktigt att fortsätta mäta dessa indikatorer i framtida tillitsstudier på Åland. Bland annat frivilligarbete har i andra studier visat sig stärka tilliten i samhället. Potentialen och resurserna som finns i förenings‐ och frivilligverksamheten på Åland behöver kartläggas och följas upp.

Nyheter och media kan påverka människors åsikter och uppfattningar om hur samhället fungerar. Inga direkta samband fanns mellan de svarandes mediekonsumtion och tillit, men resultaten indikerade att förtroendet för tidningar har en koppling till antalet gånger som den svarande tar del av nyheterna från (åländska) tidningar.

De orosmomenten som de svarande fram mest var narkotikabruket, miljöförstöring, ökat antal människor på flykt samt exploatering av människor som till exempel barnarbete, trafficking och internetporr. I undersökningen ställdes även frågor om de svarandes samhörighet med Åland och uppfattningar om Ålands ställning vid en militär konflikt mellan stormakterna. Samhörighet och en stark känsla av anknytning till Åland hade en koppling till stark mellanmänsklig tillit hos den svarande. Vissa skillnader kunde konstateras mellan de svarandes uppfattningar om Ålands demilitarisering vid en militär konflikt mellan stormakterna och dessa skillnader fanns i förhållande till de svarandes födelseort. De flesta svarande ansåg dock att demilitariseringen inte gör en skillnad för Åland vid en eventuell militär konflikt.

Bred kunskap behövs för att kunna förvalta tillit på Åland

I rapporten belyser vi många av de frågeställningar som är centrala för mellanmänsklig tillit på Åland. Ett stort antal frågor har fått sina svar, men samtidigt finns det många frågor och utmaningar kvar att besvara i framtiden. De mest centrala frågeställningarna för verksamheter inom den offentliga sektorn på Åland är följande:

· Vilka konkreta faktorer i verksamheten har främjat tillitskänslan på Åland?

· Vad mera kan göras inom verksamheten för att främja mellanmänsklig tillit på Åland?

· Vilka trender, fenomen och nyckelindikatorer behöver följas upp i samband med verksamheten för att kunna stödja tillitskänslan i framtiden?

Tillit är en resurs för det åländska samhället – en resurs som behöver förvaltas och följas upp. Genom den första åländska tillitsstudien har vi kunnat fastställa att Åland befinner sig innanför ramen av det som kallas ”nordisk exceptionalism”: de flesta känner tillit, och många känner till och med en hög tillit. Utgångspunkten är god men ”de flesta” är inte ”alla”. Vårt nordiska guld måste förvaltas och vårdas genom att kontinuerligt skapa förutsättningar för att allt fler ska kunna känna tillit.

Hela rapporten och en bildpresentation av undersökningen finns tillgängliga nedan.