Tillitsstudie för Åland 2022 – Om förtroende, delaktighet och upplevelsen av att blomstra

ÅSUB har på uppdrag av landskapsregeringen genomfört undersökningen Tillitsstudie för Åland 2022 – Om förtroende, delaktighet och upplevelsen av att blomstra. Undersökningen är en del av uppföljningen av de sju mål som har fastställts av Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland, i första hand mål 1: välmående människor med inneboende resurser som växer och mål 2: alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället.

Denna undersökning följer upp resultaten från Tillitsstudie för Åland 2018 (ÅSUB rapport 2018:5) men är utökad med två områden: upplevelsen av att blomstra samt förekomsten av korruption på Åland. Sammanfattningsvis visar undersökningen att den generella mellanmänskliga tilliten är stabil, förtroendet för flera institutioner och grupper har förstärkts och många har möjlighet att blomstra. Känslan av tillit, förtroende, delaktighet och att blomstra variera dock mellan olika grupper och är svagare hos grupper som ofta har sämre förutsättningar, bland andra personer med sämre hälsa, ekonomiskt utsatta, arbetslösa och unga.

Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning under hösten 2022 bland personer bosatta på Åland i åldern 16 år och äldre. Rapporten finns som pdf i slutet av denna text.

De flesta känner tillit till sina medmänniskor

Hög tillit är relativt exceptionellt för de nordiska länderna. Resultatet från ÅSUBs tillitsstudier visar att de flesta ålänningar känner tillit till medmänniskor. Av de svarande känner 59 procent hög tillit och 31 procent medelhög tillit. 10 procent uppger att deras tillit är låg. Äldre svarande känner generellt högre mellanmänsklig tillit än svarande i den yngsta gruppen, 16–29 år. Vidare har personer med högskoleutbildning högre tillit än de med gymnasial- eller grundskoleutbildning. Den lägre tilliten i den yngsta åldersgruppen korrelerar med gruppens självskattade psykiska hälsa som enligt flera studier har försämrats under de senaste åren.

Andel (%) svarande enligt nivå av generell mellanmänsklig tillit på Åland 2018 och 2022

Resultaten visar att tillit även är kopplad till hur man upplever sin hälsa, känslan av trygghet, förtroende för institutioner, nöjdhet med den lokala demokratin, synen på korruption samt upplevelsen av att blomstra.

Trygghetskänslan varierar

Genom frågor om individens sociala nätverk samt känslan av trygghet i området där man bor kartlägger undersökningen hur trygga de svarande upplever sig vara. De flesta uppger att de har någon i sin omgivning att kontakta i de flesta situationer. Generellt är kvinnornas sociala nätverk tryggare än männens. De som upplever en försämrad ekonomisk situation eller är födda utanför Åland har i lägre utsträckning än övriga svarande någon att kontakta.

De flesta av de som rör sig ute på kvällarna känner sig trygga. 65 procent uppger att de känner sig mycket trygga och 31 procent ganska trygga. Trygghetskänslan är svagare hos kvinnor jämfört med män och för personer bosatta i Mariehamn jämfört med bosatta på övriga Åland.

Förtroendet har förstärkts

I enkäten ingick frågor om förtroende för institutioner eller grupper. Störst förtroende har de svarande för Försvarsmakten i Finland (80 % har mycket eller ganska stort förtroende), sjukvården (80%), polisen (78 %), gränsbevakningen (74 %), Finlands regering (70 %), utbildningssystemet (66 %), domstolarna, bankerna, företag verksamma på Åland (59 % respektive) och NATO (53 %).

Förtroendet har ökat markant för Finlands regering, Försvarsmakten i Finland, NATO och EU jämfört med 2018. Det kan också ses en viss ökning i förtroende för lagtinget och regeringen på Åland, de politiska partierna, FN, gränsbevakningen, utbildningssystemet och sjukvården.

Andel (%) svarande med mycket/ganska stort förtroende för institutioner och grupper

Ökad nöjdhet med hur demokratin fungerar i Finland och EU

Intresset för politik är oförändrat jämfört med resultaten från 2018. Ungefär hälften (51 %) av de svarande är mycket eller ganska intresserade av politik, vilket är lägre jämfört med både Finland och Sverige.

De svarande fick uppge om de under de senaste 12 månaderna gjort något av följande: bojkottat (52 %), utfört frivilligarbete (37 %), skrivit under en namninsamling (28 %), haft förtroendeuppdrag (24 %), kontakta en politiker (16 %), använt eller synliggjort kampanjmaterial (12 %) samt deltagit i en demonstration (3 %). Den bakgrundsvariabel som har starkast samband med samhällelig delaktighet är utbildningsnivån; ju högre utbildning, desto större delaktighet.

Undersökningen kartlade även de svarandes nöjdhet med demokratin: i den egna bostadskommunen, på Åland generellt, i Finland och i EU. Omkring 60 procent, ungefär lika hög andel som i undersökningen från 2018, är mycket eller ganska nöjda med på vilket sätt demokratin fungerar på Åland, både i den egna kommunen och på Åland generellt. Däremot har andelen som är mycket eller ganska nöjda med demokratin i Finland och EU ökat markant, från 56 till 74 procent respektive 34 till 46 procent.

Gynnande av släkt och vänner uppskattas vara den vanligaste formen av korruption

Korruption kan definieras som missbruk av anförtrodd makt för egen vinning (Europakommissionen, 2022).  Generellt är korruptionsnivån låg i de nordiska länderna. Denna studie ger ändå en bild av att korruption förekommer även på Åland. Närmare en fjärdedel, 24 procent, av de svarande uppger att de eller någon nära har personliga erfarenheter av något som kan kallas korruption. Tillsammans med Åbo är Åland den region som har högst andel finlandssvenskar med personlig erfarenhet av korruption

En av fem svarande anser att korruption är mycket eller ganska vanligt förekommande på Åland. De institutioner som upplevs ha minst korruption är domstolarna/åklagarämbetet, polisen och bankerna/finansinstitutionerna.

Gynnande av släkt och vänner eller medlemmar i så kallade bäste ”broder/syster”-nätverk (till exempel jaktsällskap, idrottsföreningar, slutna sällskap) uppskattas vara de vanligast förekommande korruptionsformerna inom den offentliga sektorn på Åland. Över hälften av de svarande uppger att dessa företeelser är mycket eller ganska vanliga. Ett stort antal svarande, 42 procent, anser även att det är mycket eller ganska vanligt med alltför starka bindningar mellan offentliga beslutsfattare och näringslivet. Resultaten indikerar att företeelserna upplevs vara vanligare på Åland jämfört med i den svenskspråkiga delen av Finland.

Över hälften av de svarande håller helt eller delvis med om att bemötandet man får från myndigheter beror på vilka personer man känner och nästan lika stor andel är helt eller delvis av den åsikten att man behöver personliga kontakter för att få någonting till stånd när man har att göra med myndigheter på Åland.

Upplevelsen av att blomstra

Upplevelsen av att blomstra mättes med hjälp av ett validerat mätinstrument framtaget av Harvarduniversitetet som baserar sig på tolv frågor fördelat på sex områden: nöjdhet med livet, upplevd psykisk och fysisk hälsa, meningsfullhet, karaktärsdrag, sociala relationer och ekonomisk trygghet.

Svaren från de första fem områdena sammanfattas i ett Flourish Index som ger en indikation på blomstrande vid en given tidpunkt. Genom att inkludera det sista området, ekonomisk trygghet, skapas Secure Flourish Index, vilket även ger en indikation om möjligheten att fortsätta blomstra på lång sikt. Resultatet för de svarande i den här undersökningen är 7,4 (skala 0–10) både för Flourish Index och Secure Flourish Index. Medeltalet för Secure Flourish Index är på samma nivå som Flourish Index, vilket tyder på att det finns tillräcklig stabilitet och ekonomiska resurser bland de svarande för att blomstrandet ska kunna fortsätta långsiktigt.

Secure Flourish Index är signifikant högre bland de som är 60 år och äldre jämfört med åldersgruppen 16–39 år. De som varit arbetslösa under de senaste fem åren samt de som upplever att deras ekonomiska situation har försämrats under det senaste året ett har signifikant lägre Secure Flourish Index jämfört med övriga svarande.